Blickarna drogs genast till den här byggnaden i Malaga när vi var där i februari i år.
Det går ju inte att undvika ett så glatt och stort blickfång
Det drar en till sig utan tvekan...
När solen glimtade till mellan molnen så smälte de glada färgerna in i skuggan som
föll mot marken på andra sidan
Det fina i det hela är att man får gå in och titta hur det ser ut från den sidan också
Mot inträde förstås
Daniel Buren, som är född år 1938 i Boulogne-Billancourt i Paris är "pappa" till verket.
Han kallar sitt verk Incubado på spanska, Incubated på engelska.
Den fascinerande glaskuben som är hem för all slags konst är en modern byggnad
och strukturen har en yta på över 6 300 m2.
Allt som allt är utrymmet uppdelat på tre rum där varje avdelning är
ca. 1 665 m2 och det är i dessa tre rum den permanenta konstsamlingen ställs ut.
De tillfälliga utställningarna har sina dedikerade utrymmen på en mindre yta som mäter dryga
360 m2 och denna sal ligger i mitten av museet.
Centre Pompidou öppnades först i Frankrike år 1977, på initiativ av den franska presidenten Georges Pompidou
År 2015 öppnades nästa Centre Pompidou, då alltså i Malaga.
Idéen till Pompidou i Malaga kom till under en fotbollsmatch år 2008, då Malagas fotbollsklubb var värd för en vänskapsmatch mellan landslagen i Frankrike och Spanien.
Under matchen så lyckades de två dåvarande presidenterna att hitta ett gemensamt samtalsämne, nämligen konst.*
Innan matchen var slut så hade man påbörjat kommunikationen som förde projektet vidare, tills det slutligen tog form
Och det var där vi var Uffe och jag, mitt i resultatet av samtalet
mellan presidenterna.
*Alla olika regioner i Spanien är autonoma med varsin president
trots att Spanien i sin helhet är ett konungarike
Vill man ta sig till Pompidou så ska man gå till den nybyggda hamnen i Malaga centrum
vid namn Muelle Uno.
Jag har länkat till en svensk sida som beskriver hamnområdet och allt som finns i Muelle Uno.
Titta gärna in där.
![]() |
Utsikten från andra hållet när man står på plattformen till Centre Pompidou |
Som ni säkert förstår så fanns/finns det oerhört mycket att fästa blickarna på inne i Centre Pompidou, att fundera över, att få inspiration av, att sucka och stöna till....
Ja allt det där som konst föder inom var och en av oss men på olika sätt, infann sig.
Man blir uppslukad, helt enkelt.
Idag ger jag bara ett par smakprov från vår vandring inne i centret.
Jag föll genast för de här fåren...
Jag har ju varit fårägare en gång i tiden och jag måste ju lite skämtsamt ropa "tackorna, tackorna, taackoorna" , med tredje taackoorna lite i falsett. Då brukar de komma springandes. Men ingen i den här fårskocken rörde sig det minsta lilla . De tycktes inte höra något alls. Kanske lite ludd i öronen?
I den här sängen skulle jag helt säkert känna mig som en sardin...i olja kanske, fastän
tomatsås inte är helt fel det heller. Förhoppningsvis skulle ingen skruva fast locket igen.
Synd nog har jag blandat ihop konstnärernas namn.Jag vet helt enkelt inte vem som har
gjort vad och då är det lika bra att låta bli att skriva ut dem eller hur?
Här stannar jag till idag, min tid vill ha mig till att göra annat än att blogga.
En bokning är på gång, mycket ska förberedas.
Men om ni känner för det så titta in igen till nästa inlägg så ska jag ta er med på
en liten konstrunda. Alla konstnärers namn är inte ihopblandade 😉
Ha det gott så länge!
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska