torsdag 27 april 2017

Djur

Birgittas sista veckorubrik för april är djur

En av många ekorrar här hos oss



Djur betyder mycket för mig!
Så pass mycket att det är svårt att sätta ord på den känslan.

Jag kan bara konstatera att utan djur i min närhet så skulle livet kännas
väldigt fattigt.

Att få vara nära dem på det sätt som jag (och Uffe) vill och får vara,
är en ynnest, en rikedom på många olika sätt.

Tajgersson

Vi känner att vi har husdjur, även om de är vilda
Vi är angelägna om att de inte ska bli tama
Vilda djur ska vara vilda.
Vi vet att de kommer hit för att de får mat under den tid
som tillgången är som minst i skogen, från oktober ända in i maj

Vi vet också att de känner sig trygga här.
Under sommaren sover de ofta i trädgården, ligger bland alla lupiner nattetid.
När morgonen kommer försvinner de igen.

En pilfink tittar in genom rutan

Fru Bofink

Jag har ingen större skillnad på vem och vad
Ingen särskild favorit bland alla djur
De är på sätt och vis
favoriter, allihop

Alla har sitt berättigande

(fastän jag allvarligt
har funderat på fästingarnas
och mördarsniglarnas)




Herr Bofink

   Så länge jag kan minnas har det funnits djur i min omedelbara närhet.
   Som barn och också som vuxen har jag haft katt (er). Det är först nu 
   som ingen katt finns i mitt liv, självvalt p.g.a. att husdjur kräver tid och den
   tiden har inte funnits här sedan vi började med cafeét och tillhörande rörelser.
   De allra sista som fanns var Atlas, Jutta och Blixtungen.
   Jag saknar dem ännu

   Jag har vuxit upp med två schäferhundar i min närhet, Tella och Ami, hundar
   jag inte glömmer så länge jag lever.
   Labradorerna Emma och Herbert finns för alltid kvar i mitt hjärta.
   Emmas valpar...
   Familjens hundar i många år.
   
  Barnen hade marsvin, dansmöss, undulater, vandrande pinnar, eremitkräftor, fiskar, ödlor...
  Jag glömmer säkert någon nu.
  En kråka fanns ett tag, korpen Allan Valdemar....
  Sköldpaddan Viktor..

  De var många

  Ett tag fanns det bin också. Sju kupor med allt vad det innebar.
  En rolig sysselsättning
  som gav god honung och en hel del upplevelser som kräver sitt eget inlägg.

  Drygt tjugo får fanns också i familjens hägn. Det var en härlig tid.

  

    Jag måste avsluta
    Annars kan jag prata hur länge som helst om djur och de minnen som uppstår.

    Till sist:
    Ett måste har jag varje vår
    Om det finns möjlighet så vill jag lyssna på ejderfåglarnas mjuka lockande aouu, aouu, aouu...
    Musik i mina öron som går raka vägen in i själen och tårar mina ögon.
    Det är så fint att det inte går att beskriva
    Ungefär som Ronja Rövardotters vårskrik


   De andra som deltar i veckans tema Djur, finns noterade i bloggens högerkolumn.
   Läs gärna vad de också skriver om djur.

   Tack Birgitta för april månads rubriker!
   Det är alltid lika spännande att försöka få till
   ett inlägg på en rubrik som någon annan har satt.

   Nu blir det ett längre sommaruppehåll vad gäller temarubrikerna.
   I september lär allt sätta fart igen och vem som då är med får vi se då!

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
  

onsdag 26 april 2017

Trädgårdsåtgärder


    Sparrisfrisyren var av det mera risiga slaget efter vintern så ...


   en absolut nödvändig snaggning (rakning) genomfördes i rätt snabba ryck


                  Man kan inte vänta för länge med den justeringen, för den nya sparrisen
                  är redan på gång och det är väldigt lätt att knäcka den om den gamla blasten
                  finns kvar


    Jaha, vad har hänt här då? En liten stubbe är allt som visar att ett körsbärsträd har stått just här...
   

    Nu är det tomt och kalt. Det lilla växthuset ser aningen ensamt ut nu än tidigare
    då det gömde sig bakom körsbärsträdet

   
    En höstlig bild som det såg ut innan körsbärsträdet och vinbärsbuskarna försvann


    I ljuvlig försommartid
    Men nu är körsbärsträdets saga all. Det stackars trädet har varit krassligt några år
    och vi tror att det smittade.
    För våra svarta vinbärsbuskar blev också krassliga, så dem klippte jag
    ner efter bästa förmåga just innan kylan kom senaste höst.

  

   Nu har någon annan tagit över men vi tycker om nässelsoppa och nässelstuvning i vårt hus
   så nu tänker jag få övertaget i min tur.
   Operation gamla svarta vinbärsbuskar är på gång, tillika
   som nässelförvisning till köksavdelningen pågår.

   Har man trädgård blir man aldrig sysslolös.

   Idag vaknade vi till en vit värld, som nu sakta tinar upp....
   Bilar har kört i dikena lite här och där, folk har ju lagt sommardäcken på och
   vi har varit strömlösa ett tag (drygt 1000 hushåll på västra delen av Åland)

   Vi skriver april, månaden som inte vet vad den vill. 😀
  
   Copyright: Karin  Eklund, Pettas ekologiska

måndag 24 april 2017

Spiral


Gems weekly photochallenge 

Sanna Susanne ger oss ordet spiral  att ge fri tolkning
med foton till under den här veckan

På hennes sida hittar du alla som deltar.


                        Skuggvarelser överfaller en spiraldrake.
                         "Spiralicus dracus" på latin 😉
                        Arten är inte vetenskapligt belagd ännu,
                        annat än av min egen person.
                       
                        I och för sig är det anmärkningsvärt för spiraldraken
                        finns eller åtminstone så fanns den i Funchal på Madeira
                        för ett tag sedan.
                        Men den såg rätt medtagen ut med tungan
                        hängande ut ur munnen
                        så kanske den har fått sälla sig till de
                        utdöda dinosauriernas värld
                        vid det här laget.
                     
                        Vad gäller tolkningen av konstverket i sig är jag själv rätt tudelad.
                        Är det draken som står för det "onda" som ska förgöras eller är
                        det skuggvarelserna ?
                        Undrar hur konstnären själv har tänkt sig det hela?
                        Allt ligger i betraktarens ögon, hur ser du på det hela?

          
                       Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

fredag 21 april 2017

Motion

Birgittas rubrik för den här veckan är motion.
De andra som deltar hittas i högerkanten, läs gärna vad de skriver.

Vi vandrar mycket Uffe och jag och den som har följt med den här bloggen under alla år,
kan knappast ha missat detta.
Under alla årstider är vi på gång på något sätt


När vi drar iväg utomlands är det för att i huvudsak vandra och röra på oss
och för att bygga upp vår kondition.
Tillika får vi vara med om naturen, människor, kultur och allt vad livet därtill bjuder på.

Att vandra är som meditation på sätt och vis, tankarna vandrar de också i sin takt.
Ibland bär stigarna oss upp på höjderna, vilket ger väldigt mycket motion på olika sätt.
(klicka gärna på bilderna för att få dem större) 


 På vintrarna går vi gärna ut och går på isen, pilkar abborre, njuter av väder och vind.
 Oftast är det snö på isen så det blir pulsa av över vidderna. Det tar på och ger god kondition.


      När våren kommer blir det skogspromenader, kuperade, slingrande och vackra så man
      nästan tappar andan. I ryggsäcken finns termos och smörgåsar, lite frukt och vatten.
      Vi låter det ta tid och är ofta ute en hel dag i taget, tar bilen och kör
      till de olika vandringsleder som finns lite varstans på Åland. Alla muskler får sitt när man
      går i kuperad terräng, det gör gott för kropp och själ


   Sommartid springer vi på här hemma i caféet, är ute i trädgården och gräver, kutar upp och ner i
   trappan till Gula salen. Ja, det är en ständig rörelse från tidig morgon till sen kväll.
   Då behövs en grundläggande kondition och den bygger vi upp under de andra tiderna på året.

   Vår röda trappa upp till Gula salen är en bra måttstock på hur konditionen är. Så länge trappan
   går att ta utan att man känner sig ansträngd är det godkänt men så snart (ofta i november) det börjar
   kännas lite motigt då vet vi att nu är det hög tid att komma igång igen med motionerandet
   och med vandrandet.
  


När hösten kommer blir det åter skogsvandringar, då gärna med en svampkorg i handen
Ofta kommer vi hem med bär, svamp och annat som man kan använda på olika sätt,
 t.ex hästskit som ligger där helt plötsligt och som måste tas med hem till blomlandet som gödsel, (plastpåsen finns alltid med i fickan)😀

När man är som vi är, naturmänniskor, som vet vad man kan ta vara på så gör vi det. Det är ju naturligt när man är en ekorre i själ och hjärta. Då böjer jag mig gärna ner och plockar upp
(i och för sig är ju det också lite extra motion) och tar med mig hem


Att vara trädgårdsarbetare ger mycket motion. Jag älskar att gräva och dona på ordentligt
i trädgårdslanden och i växthusen. Då kan jag ta ut mig hur mycket som helst, jag tar ut svängarna rejält. Ibland förstår jag inte att min kropp står ut med mig😉

Jag är lite knepig. Istället för att ta hiss så tar jag hellre trappan upp där man kan välja.
Om det finns alternativ tar jag oftast det jobbigaste, så lite självplågare är jag kanske men
jag vet ju att jag mår bra av det i långa loppet.
På sätt och vis så tävlar jag mot mig själv.

Simmar gör jag gärna när tillfälle ges.
Nej, jag far inte till en simhall, jag plumsar i där jag kan och när det passar för stunden.
Så lite lat är jag nog, mitt i all rörelse.

"Nu rör vi på oss", brukar vi säga åt varandra," nu, medan vi kan."
Vad morgondagen har i beredskap vet man aldrig.
Det vet vi ju.

Men nu gäller minsta motståndets lag för min del. Jag tänker inte röra en fena, bara vila
mig och ta det lugnt. En begynnande förkylning knackar lätt på dörren men den ska kvävas
innan den tar steget över tröskeln.

Ha det gott alla! 


Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska. 

onsdag 19 april 2017

Det var en sån där dag....

Väderleken den 24 januari-17/Funchal. Mulet, regnsjukt, mörkt

    då vädret inte visste hur det skulle vara och precis så blev vi också, Uffe och jag.
    Vi bestämde oss för att bara strosa runt i Marinan i Funchal.
    Ett steg hit och ett steg dit på måfå fick det bli i lugn och skön takt.
    Statyn i hamnen såg nästan uppgiven ut, men troligare är tanken att hon
    öppnar famnen för Atlanten som ligger utanför piren.
    Men dagen var så mulen så min känsla blev lite likadan....
  

    

    På håll kunde vi se ett av de stora kryssningsfartygen som låg inne, fylld av turister från när
    och fjärran. Många säkert i affärerna runt hamnen för att köpa med sig minnen hem


   Min tanke var att ta bild på alla speciella båtnamn i hamnen....


    men redan vid andra namnet kom jag av mig


   Vågbrytaren mot havet bjöd på en konstutställning istället....


   Seglare och båtfolk har lämnat sina visitkort när de har stannat till ett tag i hamnen
  

    Båtgäster från nästan hela världen har givit sig tid att måla och berätta


    Sjöfartsgraffiti? Härligt och intressant var det


    att läsa och se på all konstfullhet som folk bjöd på längs den långa piren....


    Jag har bara tagit några stickprovsbilder


    Det fanns många, många bilder att se på och vi gör säkert ett återbesök när vi åter kommer till
    Funchal. Då har säkert nya konstverk tillkommit.


  Naturligtvis funderar man på människorna bakom varje "visitkort". Hur har de det nu?
  Hur gick hemfärden? Frågor man inte får svar på förstås


    Jag låter bilden tala för sig själv....
    Det gör ont i hjärteroten; de var så unga


   Ett båtnamn till hade jag fångat. Den båten måste gå fort som bara den , den.


   Efter pir-promenaden satte vi oss ner och drack kaffe och tittade på folk som gick förbi.
   Några tog det riktigt lugnt.
   En ganska skön avslappnande sysselsättning det också, en sån där dag då vädret inte
   kunde bestämma sig

Ovanför oss satt duvorna och gjorde detsamma som vi

  

   Copyright; Karin Eklund, Pettas ekologiska

tisdag 18 april 2017

Rund

Gems weekly photochallenge

Sanna Susanne ger oss ordet rund att filosofera runt den här veckan
Fri tolkning med foton gäller.
På hennes sida hittar du alla som deltar.





         - "Den här är rund!"
      
         Kort och koncist men precis så är det!
         Bilden i headern står för en del rundhet, den också. 

        Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

måndag 17 april 2017

Lugn påsk



    -"Så denn ja", som dansken brukar säga.
    Nu är påsken snart över för den här gången.
    Här har vi tagit det lugnt och nästan bara varit.
    Lite påskpyssel blev det förstås.
    Jag har hantverkat och fixat en del smått och gott inför sommaren och
    istället för blommor gav vi ....


    dottern med familj tomma äggskal att hänga upp någonstans, vilket också gjordes, när vi
    for dit på middag under påsklördagen. 
    Nu hänger de små vackra äggen i spjället och håller sällskap med strutsägget i deras fritidshus


    Innan påskmiddagen pysslade vi med olika saker. När vi andra målade ägg, hönor och tuppar,
    spelade Timothy och Uffe 3-dimensionellt luffarschack. Timothy vann !
    Den här gången...


    Påsken i år har varit kall, både nätter och dagar. Lite snö har fallit och
    påskfjädrarna i enen vid trappan har blivit pudrade och fina.


   Våra "ekorrkycklingar" har hållit värmen. Ibland tror jag att de förbrukar mera energi än vad de
   lyckas ta in. Melodin tycks vara att hålla full fart hela tiden.



   Imorgon är det åter vardag.
   Skönt är det också.

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska