fredag 13 juli 2018

,,,och snart har en vecka gått igen...


     Jag som tänkte skriva så mycket på bloggen!
     Men ack så jag bedrog mig!  Idag är första dagen sedan söndagen som jag har
     möjlighet att sätta mig ner här vid datorn för att få till ett inlägg.
     Vi har fortfarande torr väderlek, hög temperatur  och en sol på himlen varje dag
     Lantbrukarna lider nöd, fodret tar slut och nödslakt pågår också här på Åland.
     Men i trädgården, den lilla, den egna, finns möjlighet att ta vara på vatten till bevattning...
     Det går att hålla liv i det växtliga om man använder det våta behövliga på ett vettigt sätt.


    Tur att man har varit med before, som det heter. Fastän vi har bra tillgång eller åtminstone
    borde ha det, till eget brunnsvatten, så tar också vi det försiktigt med användandet.
    ( man kan ju inte veta så noga hur ådern mår där i underjorden, när grundvattnet sinar. )
    Jag sköljer inget under rinnande vatten rakt ner i avloppet längre. Nu finns en bunke
    i diskhon som tar hand om allt vatten som jag sedan bär ut och vattnar växterna med.


                            Jag luckrar i trädgårdslandet runt växterna. Det är ett utmärkt bra
                            sätt att ge fukten möjlighet att nå ner till rötterna när man vattnar landen.
                            Gröngödslingen består inte av gräsklipp just nu, gräset är brunt, torrt och brister
                            när man går på det men rabarberblad, libsticka och liknande lägger jag ovan
                            jord eller så gräver jag ner för att ge jorden den lilla hjälp som är möjligt.
                            Bilden ovan visar nästa års blivande sallatsfrön.
                           Jag tar vara på frön från egna plantor.


             De röda vinbären är plockade och redan använda till Emmy, bärpajen men nu kommer
             de svarta. Det är dags att skörda dem i dagarna.


    Tomaterna ändrar färg i takt med hur de mognar....


     Gurkorna levererar...


                     Snart kan vi erbjuda våra gäster tomater ur egna växthus. Nu köper vi ...
                     men snart så blir det andra bullar (tomater)


   Varje morgon gör jag som vanligt. I tidig timme medan degarna jäser i cafébageriet så tar jag mig
   en runda i trädgården och njuter fullt ut.  Den här tiden är späckad med växtlig skönhet


    Så hände det!
    Plötsligt, så där bara!  Precis som det alltid gör hos oss. ...
    I fjol sålde vi båda båtarna vi hade och nu så har vi en igen!
    Havet lockar, drar och sliter i oss .
    Uffe gick omkring här som en äggsjuk höna ett par dagar,
    för han visste om att den här båten var till salu.

    Vi ville förstås se den först men tog för säkerhets skull bilen med dragkrok när vi körde iväg
    Nu är båten vår och står här hemma på backen och väntar på att bli sjösatt så snart vi
    får tid till det. 
    Och givetvis så måste det bli båtdop samma kväll så vi öppnade en cava för
    blir man med båt så ska det göras ordentligt.
    Namnet?
    Efter en del funderande blev det slutligen Smulan.

  **************

   Här emellan har det gått några timmar sedan jag påbörjade inlägget.
   Vi har haft gäster i en jämn lunk och fortfarande sitter några kvar i Fyrklövern och njuter
   av att fika och av det vackra vädret.

   Ha det gott alla bloggvänner och läsare!
   Jag kommer över till er som jag brukar så snart jag kan; jag vill ju veta hur ni har det !

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
  

söndag 8 juli 2018

Veckan som har gått....

Ja, vad allt har hänt egentligen?
Dagarna flyger fram och så ska det vara.
Tidigt upp och sent i säng och det går bra så länge det är ljust både morgon och kväll.
Jag är som björnen ungefär. Sover när det blir mörkt igen och då går jag mera eller mindre i ide.
Sover klockan runt, ungefär.




















I onsdags fick vi hem våra tre Aaltostolar, som vi har låtit en skicklig möbeltapetserare klä om.
Jag tänkte göra det själv men både Uffe och jag insåg
att tiden inte räcker till och glad är jag för den insikten, för så bra som de blev gjorda hade jag knappast klarat av själv att göra.
Inte på den korta tid som de nu blev fixade på, i alla fall.

Nu kan vi bara inte bli annat än glada när vi sätter oss i dem.
Men helt lätt var det inte att hitta det tyg vi ville ha, så vi måste beställa det
(från England You know,)
Nu är de i alla fall hemma hos oss igen.
Nu borde jag byta draperier och matta i tv-rummet där de ska stå.
Det ena ger det andra så att säga.
Men det får vänta till hösten.
Samtidigt som stolarna kom hem sände vi iväg en till för omtapetsering.
Nu när vi ändå är på gång. Det blev en bit tyg över så ...


Nu är det cafétiden som gäller men trots det så har jag givit mig tid att gå
på ett föredrag som Emelie Enckell höll
om den bok hon har skrivit om sin mor. "Generalens dotter".
Jag har börjat läsa den ( jag köpte ett ex)  och ja, jag har fastnat.
En skön känsla är det att bara försvinna till tiden för första världskrigets Finland.
Där befinner jag mig just nu i boken men så småningom närmar sig
det skrivna den här tiden.

När Emelies mor dog visade det sig att hon lämnade tre kappsäckar fyllda av dagböcker och brev
till sina barn att ta hand om och att läsa. De kände inte till skatten innan så det blev en
överraskning för dem och Emelie som är den yngsta av dem, har alltså skrivit en bok
utgående från det efterlämnade materialet.
Familjen Enckell har ett sommarställe här på Gamlan i Geta sedan många år tillbaka. 



Föredraget hölls i Geta bibliotek som vi har all anledning av att vara stolta över här i kommunen.
Det fanns ett förslag till att lägga ner biblioteket för något år sedan från politiskt håll men tack och lov blev förslagshållaren i minoritet. Kultur ska man inte släppa ifrån sig allt för lättvindigt.
Biblioteket behövs och jag ska ta er med dit igen lite längre fram och visa mera. Nu visar jag min
utsikt från platsen jag satt på vid det välbesökta tillfället.


   Bönorna har överlevt!  I år tror jag att det är jag som avgår med segern.
   Bäst att bara tro. Jag kan inte visa långfingret åt fasanerna ännu.
   Utan konstbevattning skulle det inte ha fungerat alls, för här är fortfarande väldigt torrt.
   Men nätterna börjar leverera dagg och det är bra!  Landet som sådant levererar rätt vackert
   "ogräs" som vanligt. Opiumvallmon blir vi nog aldrig av med och egentligen vill jag det inte heller.
   Fastän jag använder mängder av de små vallmoplantorna till gröngödsling så låter jag alltid några
   bli kvar för sin skönhets skull.


 Vallmokapslar är också vackra "eterneller"
 att ha i vas under vinterhalvåret.

 Mindre vackert är det uppe på berget
 femtio meter från huset...
 Så brunt och dött som det är nu, har jag
 aldrig varit med om tidigare under mina år här.
 Nu ska man verkligen vara försiktig med
 eld och med maskiner som kan slå gnistor


 Alla små träd av olika slag har helt enkelt
 torkat bort och är döda som bara den.
 Gräset är brunt och det knastrar under
 skosulorna när man går över berget.


    Den första veckan i juli är förbi, vi har haft fina dagar med lagom mycket gäster, förutom
    de senaste två då det har varit få gäster. De dagarna behövs också. Då passar vi på att göra
    sådant som vi inte hinner med annars.  Allt har sin tid.


    Nu ska den här kvinnan lägga sig , snart är det morgon igen och färskt bröd ska bakas till
    caféet. Ja, det hann bli söndag ....en minut över midnatt . Godnatt!
  
   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

fredag 6 juli 2018

Gunilla


     Idag vill jag visa några av Gunilla Olssons målningar för er .
     Gunilla är en av tre som deltar i utställningen "Öppet sinne, ute och inne" här på Pettas.
     Om Ritva kan man läsa här och om Karin, här.
   

    Gunilla har bott i Norrland (Sverige) största delen av sitt liv men bor numera i Uppsala
    fastän hon finns här i Geta av och till med jämna mellanrum. Hennes make härstammar
    härifrån.  Det är med stor glädje vi på Pettas ser hur väl omtyckta hennes målningar
    är bland alla gäster som besöker caféet med utställningen.  Hon har redan många röda prickar
    vid sina tavlor som berättar om att de är sålda och då har vi inte ens haft öppet två veckor än.


        Björkarna ovan är en av mina favoriter. Men någon annan hann före...:)
        Faktum är att jag är glad för det, för vi har helt enkelt inte väggar att hänga flera tavlor på.
        En trave  står bakom en byrå och väntar på hängning redan.
        Visst vill jag ju ha för den skull, men men..


    Gunilla har givetvis, precis som alla konstnärer, gått många kurser, bl.a. för Lligo Matson.
    Hon har också använt penslar och färger på Brukets målarskola på Blidö
    och nu senast deltog hon i  en kurs på Wiks folkhögskola med Kajsa Sjölén som lärare.
    För att nu nämna några.
    G. gillar att gå på kurs och försöker att delta i minst en per termin.
    Nu i augusti håller hon  för tredje året i rad ett tre dagars
    målarläger tillsammans med maken Anders Westerlund  på deras
    Kullbacka här  i Östergeta.


    G. har deltagit i tre samlingsutställningar i Umeå och tre i Uppsala under de senaste åtta åren.
    Hon är medlem i Ateljé Målarglädjen och i Uppsala konstnärsförening.

    Och givetvis precis som vanligt, så visar jag inte alla målningar på en och samma gång.
    Det finns många till; det här är bara ett smakprov på Gunillas eminenta konstnärsskap.
 
     Nu önskar jag er alla en fin helg!
     Tittar in till er andra snart...

     Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

måndag 2 juli 2018

Ritva


    Jag lovade redan tidigare att jag skulle visa några av de andra konstnärernas verk
    från utställningen här på Pettas
    Idag blir det ett litet smakprov på Ritva Salorantas glaskonst
    Utställningen heter " Med öppet sinne ute och inne" och
    vad är då mera lämpligt än att börja ute?
    Ritvas vackra mosaikbollar har redan hänfört mycket folk som har kommit hit


    Det finns bollar av olika storlek, alla gjorda i glasmosaik
   

    Jag står själv ofta vid konstinstallationen när jag går förbi den och bara njuter
    av åsynen...
    Ett ha-begär kommer över mig men vid det här laget har jag trots allt en viss
    kontroll på "begären" som uppstår.  Förhoppningsvis så
    har någon gäst i sommar sämre kontroll och  köper de härliga bollarna
    som Ritva har åstadkommit.


    Rost och glasmosaikbollar går bra ihop


    Ett annat mycket uppskattat och fotograferat utekonstverk som Ritva har gjort står på den 
    gamla stendiskbänken som vi har lagt ut i trädgården.  Solen över båten i havet gillas ...


                  En tavla från Gula salen får komma med i det här inlägget.
                  Den ska egentligen hänga i ett fönster eller ha belysning bakom, men
                  som läget är just nu här på Pettas så är alla fönster upptagna
                  så den gula väggen får duga.

                 Nu får det räcka med Ritva för den här gången.
                 Jag tänker inte visa allting på en och samma gång
                 utan lite pö om pö så länge utställningen pågår.
             
                 Jag har insett att jag får lägga mitt eget
                 lilla veckotema om vintage på hyllan
                 ett tag och istället göra ett tema på
                 utställningen som pågår här.

                 Nästa gång jag återkommer till utställningen
                 så blir det bildkonstnär Gunilla Olssons tur att synas.



                             Den här bilden av Ritva Saloranta har jag fotograferat från ett foto som
                             finns på utställningen Nitti i Eckerö post och tullhus,
                             dit jag tog er med till för en månad sedan här på bloggen.
                             Vem som är upphovet till bilden vet jag inte, men fin är den och den visar
                             verkligen Ritvas väsen och hennes utstrålning, mitt i prick.
                          
                             Här rullar det på i en skön takt. Ännu har inte turisterna invaderat Åland
                             men vi är nöjda. Folk från USA, Frankrike, Nederländerna, Tyskland,
                             England, Sverige, Finland och förstås från Åland har besökt oss under
                            vår första öppet-vecka.

                            Vädret har varit allt möjligt- väder.
                            Minst av allt värme, men lite sol, lite regn,
                            mycket blåst och nordan.

                           På gensyn som danskarna säger!

                           Vi ses här igen, snart!

                          


                           Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
                          
            
                          

                            

torsdag 28 juni 2018

Såå rysligt matt är jag förstås inte....

Det var eufori-matthet det handlade om, allt som hände och händer.
Annars är jag förstås i gång precis som vanligt, om än lite mera utsövd
och mera med fötterna på jorden igen.
Jag är med andra ord tillbaka på pinnen
som jag ramlade av efter Vernissage-dagen.
Karin har kravlat sig upp igen!

Och så dagarna går! Snart är det redan en vecka sedan vi öppnade för säsongen



    Så här blev halsdukarna hängda. Den ena av dem har numera en röd prick, vilket betyder att
    den är såld och ska värma någons hals i vinter.


   Vetteväsena (vårfågelspökena ) tittar lite försynt på det stora svarta ägget.
   Är det månne ett svärtesägg?

 

   I vettaskåran brukar det vara kallt, rysligt kallt i tidig vårmorgon, så kallt att tänderna skallrar
   och det är svårt att hålla händerna runt den varma muggen med medhavt kaffe.
   Då räcker det inte med varma kläder, utan även en eller flera filtar behöver man dra om sig....
   Hos oss finns inte de filtarna kvar längre!  De har blivit broderade och utsmyckade
   kuddar att vila sig emot


    När hjärtat får vingar blir det euforiskt och flyger iväg som buren av en luftballong....
    Ungefär så tänkte jag mig det hela.  Ballongerna är gjorda i papier maché och av gamla
    handvirkade spetsar. Här syns tre av flera. En Eufori är på väg västerut endera dagen...


    En alldeles särskild blomma fick vi av sångarparet Marianne och Kim från Geta Poesi och Visa.
    De underhöll vernissagegästerna med sång och gitarrspel, väl uppskattat!

    Jag återkommer nu och då till vernissaget. Jag vill ju gärna visa Ritvas och Gunillas alster för er
    men nu i första hand så lyfter jag fram mina egna dito.
    God givare tar själv först som det heter...

    Sakta mak börjar allt normaliseras igen efter första veckans kom igång och jag räknar
    med mera tid för att läsa också andras bloggar som jag upplever som en skön avkoppling mitt
    i språnget.
 
 
   I trädgården som fortfarande suktar efter vatten från ovan har vallmoniseringen börjat..

   Ha det gott nu alla!

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

måndag 25 juni 2018

En aning matt

men inte schack matt!



Det har varit en rejäl och lång förberedande tid med mycket arbete inför säsongöppning
och vernissage och nu när allt är igång och allt har gått bra,
så ramlade jag lite grann av pinn...
Så där bara.

En rätt vanlig reaktion gissar jag, för troligen har jag gått på extra adrenalin ett tag och
sen när allt löper på som det ska och det mesta har hunnits med som planerats så
går luften liksom ur en. 
Och då är det bara att ligga där under pinnen ett tag när tillfälle ges.
Medan degarna jäser och kakorna gräddas...ungefär så.


Snart är jag på gång igen som jag brukar vara, ska bara andas lite till
innan jag tar tag i bloggpennan ordentligt
Men jag vill i alla fall ge ett livstecken ifrån mig, för lever gör jag nog och det med besked.
Jag är till och med aningen euforisk där jag ligger under pinnen
Här är det dubbla besked så det förslår och båda besked stämmer.

Hörs snart igen här!
Ska bara pusta lite grann till !
Någon dag bara, jag har så mycket att berätta...

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska


fredag 22 juni 2018

En glad midsommar!



Här stormar och regnar det så det står härliga till och vi sitter här på insidan och har det bra.
Nej, jag tänker inte klaga på vädret. Regnet är så oerhört behövligt som det bara kan vara.
Och midsommar blir det likväl även om firandet blir inomhus i år.

 

Vi har snart allting fixat och klart för vernissaget den 24 juni och för att öppna caféet den 25 juni.
Nu är det slutarbetet som väntar.

Mera om allt detta efter midsommar!

Ha en riktigt fin midsommarhelg alla!





Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska