Uppriktigt sagt så är jag inte särskilt förtjust i återblickar, även om jag håller på med återblickar
jämt och ständigt.
Jaha, hur går det här ihop då?
Ja, säg det den som kan...
Jag städar och hittar det som har hänt tidigare i bildarkivet, så det är ju en återblick eller hur?
Men den återblicken som jag inte känner så där särskilt mycket för
är den som beskriver hur det senaste året var,
det året som snart rinner ut och tömmer timglaset.
Snart ska timglaset vändas på och ett nytt år ska påbörjas.
Jag bestämde mig för att utmana mig själv för att se om jag får till en återblick i alla fall.
En bild per månad får berätta om året som nästan har gått
Vad hände t.ex i januari-19 ?
Det undrar jag verkligen själv också, för jag hittar knappt några bilder alls från januari,
men i slutet av månaden har jag tagit en bild av en stege.
Eller är det en stege?
Hur som helst så ligger den över en ingång/nerfart till ett källarutrymme på hotellet där vi bodde i slutet av årets första månad när vi var i Funchal
Där ligger den och gör inget alls men den får symbolisera övergången från december-18 till januari -19. På det sättet så gör den i alla fall någon slags nytta.
Stegen.
I februari har jag däremot hur många bilder som helst att välja på. Vi gjorde mycket, jättemycket.
En dag gick vi till Tehuset Hortensia tillsammans med vår vän B. längs en levada. På vägen
hade vi bl.a. den här utsikten. En brand för några år sen var orsaken till att man kan se rakt
igenom ett av husen som vi gick förbi.
På havet nedanför kommer ett kryssningsfartyg stävandes.
Vi var i Funchal, Madeira ända fram till den 25 mars innan vi for hemåt. Vi tog ett stop i Lissabon
några dagar innan slutlig hemfärd. I Alfama, den gamla stadsdelen vandrade vi av och an i
gränderna och hade det allmänt trevligt. (och trångt)
Så kom vi hem igen lagom till snöfall och kyla i början av april. Flyttfåglarna kom i stora sjok
och vi matade dem allt vad tygen höll. Aprilsnö ger fåragö som det heter.
MAJ! Det finns ingenting som går upp mot denna ljuva vårmånad. Äppelblommornas tid...
Lika härlig och intensiv var juni också. Den månaden är ekorrderlig, den är strömming, den är
vernissage och så oerhört mycket, men en bild gäller så det blir ekorren och spöna den här gången
Juli är högsäsong i cafeet och hur mycket som helst hände. Utställning, gäster från när och fjärran,
program av olika slag och fingerborgsblommorna prunkade
I augusti kom Klara Ovidia hit och passade på att prata med hästen på Jan-Karlsgården
I september färgades kvällshimlen vacker av den nedåtgående solen
I oktober samlade vi ladan full av svamp. Eller rättare sagt frysen. Vi klarar oss länge och väl..
I november dök nötskrikorna ner här hos oss igen. Det hör till, sen drar de vidare någonstans
December? Ja , hur det nu gick till så hamnade vi på samma ställe som vi började vårt år på
Columbus´ Santa Maria stävar på utan segel. Undra på att det tog tid att komma till Amerika
När man tittar i backspegeln så här så märker man att man visst hinner med väldigt mycket på ett år.
Det gemensamma med alla bilderna är att de är oredigerade, inte klippta alls och ingen kontrast
som framhäver varken det ena eller andra har använts. De är precis rakt upp och ner, precis så där
som jag själv helst vill vara. Nyårslöften ger jag inte men jag vill lova mig själv att bli ännu
mera den Karin som jag innerst inne är. Ingen lätt nöt att knäcka nej, men man får ju inte ge sig.
Tack alla för det här året,
ha ett fint slut och så önskar jag er alla Ett Gott Nytt och friskt år 2020.
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
