Årskrönika på mitt sätt

Januari 2017


    En aning sen är jag förstås, men jag tröstar mig med bättre sent än aldrig
    Det hör inte till min vanliga tradition att göra en årskrönika över året som har gått, men
    nu gör jag ett undantag. Det bara blev så när jag "städade" i bildarkivet.
    (jag gör ju inte något annat än städar, tror jag 😉)
    Kriteriet jag ställde mig själv var att inte använda bilder av djur och blommor.
    Två bilder per månad blev gränsen...




       I januari var vi till Madeira. Det känns som en evighet sedan !
       Den första bilden är en vindflöjel på ett kloster i Funchal.
       Jag blev så glad av ängeln som kliver på där uppe i skyn för sig själv.
   
       Den andra bilden visar en man som spelar munspel för att få några cent i hatten
       han hade på marken framför sig. Han spelade bra och med inlevelse.Visst, jag tömde min börs
       på mynten jag hade, trots att jag är restriktiv när det gäller tiggare i vanliga fall.
       Men mannen på Cabo Girâo fick mig på andra tankar.

                                                               Februari


     Vi var på Madeira i fyra veckor så en bild från början av februari får också komma med därifrån
     Jag borde veta vad statyn heter men minnet det minnet.... Mannen befinner sig precis nedanför
     Katarinaparken i Funchal i alla fall. ( har en känsla av att det handlar om folket, det arbetande
     men är inte helt säker som sagt)


    Under sportlovsveckan i slutet av månaden var jag tillsammans med Wilhelm. Förstås. Och då
    var han fortfarande en öm liten pappa till Båtsman som blev nedbäddad på ryamattan.
    Som sig bör så ville förstås Augusta också vara med på ett hörn. Gosingen.


                                                                      Mars


    Lite förvånad blev jag över denna bild från mars, så tydligen hade vi ett snöoväder på gång...
   


    Den allra sista halloweenpumpan från hösten 2016 blev till en soppa, långtifrån kokad på en spik,
    den räckte länge och var mycket god med tomat, lök och chili i. Mums!


                                                                   April


   Påskägg som prydnad fick dottern med familj


    Våren var här igen, forsythian blommade på söderväggen och de gamla vaserna i fönstret
    glimrade i kapp med solen.

                                                                       Maj


    Den ihjältvättade svärmorspläden blev till fyra harar som fick skutta omkring i trädgården
    lite på måfå. Ögonen var inte på plats då ännu men senare under sommaren skuttade de fullt seende
    vidare ut i världen....En stannade på Åland, en for till Finland och två är letter vid det här laget.
    Så kan det gå för en pläd.

 
    Som vanligt så jordbrukade jag en hel del. I krukorna växte vackra och goda sallatsblad lite senare
    på sommaren och ärter klättrade på det nätförsedda fönstret


                                                                            Juni


                    Vägrenen lyste gul av trädblom.....


              I trädgården, lite varstans placerades krukor och andra prydnader ut till allmän förnöjelse


                                                                          Juli


          I juli var det redan dags att ta tillvara frön....


                  En främmande fågel landade här hos oss (gåva av tyska stamgäster)


                                                                  Augusti


    I augusti är allting redan härligt mättat och solen hänger lägre igen på himlen och färgar
    fönsterrutorna så skimrande vackra. Handblåsta glas går inte av för hackor precis.


    Sommarlovet tar slut och skolorna börjar igen. Ensamma kvar på fönsterbrädet i Fritiden står
    Dino och tittar ut.  Och mormor har vinkat adjö för den här gången!

                                                                        September


   I september drog vi iväg till Kreta på två veckor. Där finns massor av vackra krukor


                      På väg med bussen in i Rethymnon såg jag att man tvättade trafikljusen med Ajax


                                                                    Oktober


     I oktober gav vår väldigt gamla torktumlare upp andan. Tack för god tjänst!
     Nej, det blev ingen ny. Tvätten får lufttorka nu för tiden och vi sparar både
     energi och en hel del dammansamlingar i klädvårdsutrymmet. Allt har sin tid


    Den gamla tvättgrytan från skoltiden blev lagd på stenkvarnen vid grindhålet för att fyllas med
    årstidernas växter och prydnader som en välkomnande gest
 

                                                              November


                                 I november gjorde vi en sväng av och an till Spanien
                                 Den rostiga damen knäpper händerna i den lilla staden Eche


   I hamnen i Santa Pola låg fiskebragder på tork


                                                                  December


    Vi kom hem lagom till första advent och pepparkaksbaket...


    Julmånaden gick i ljusets tecken för att skingra mörkret


    Det är bara att konstatera att man hinner med väldigt mycket på ett år.
    Ser man sig bakom en stund så är det lätt att inse att det är så trots att man också upplever
    att tiden går väldigt fort.


    Inläggets huvudbild är från Umeå, dit jag var i mitten av november
    Året som gick, gick riktigt bra.
    Jag tackar allra ödmjukast och ser framemot det nya året som vi redan har
    klivit in i. 
    

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

Kommentarer

Rantamor sa…
Va kul att få läsa hur ditt år har varit och jag kunde se att ni varit en hel del på resande fot, så trevligt att få lite annat perspektiv på livets fönster.
Fick mig en tankeställare...kanske borde jag också sammanfatta mitt 2017, då hade jag ju något att blogga om iallafall, jag har så lite energi just nu för bloggen.
Här har vi så blåsigt och kallt och snön yr omkring som att den inte riktigt vet var den vill landa.
Lite trist årstid, vi glider om varann, dricker kaffe och te, läser deckare och pratar skit om våra barn och längtar efter barnbarnen...hahaha
Barnen är ju lite utslängd i världen, dottern som är den äldsta luffar ikring med sin kille i Thailand, och dom blir nog kvar ett tag tror jag, en lite rotlös dotter, dotter två bor i Umeå men reser i jobbet och har varit mycket i Norge och överallt i Sverige. Sonen är också en väskdängare och reser runt i Sverige....
Men dom har det gott alla så jag klagar inte alls, skönt när barnen klarar sig och har jobb...

Nej nu ska jag allt ha en kopp te så jag blir varm i magen...varm i hjärtat är jag bara jag ser Rantafar.

Kram från Rantamor i snöstormen....
Anonym sa…
Intressant! Jag undrar hur det skulle bli om jag gjorde samma sak, uteslutande djur (inte så många djurbilder nuförtiden) och växter... Å andra sidan bubblar bloggidéer fram som svampar efter regn... Ha det så bra!
Annika sa…
GILLAR verkligen årskrönikor. Roligt att läsa, och ett bra sätt för en själv att sammanfatta året. jag har inte gjort min heller, men ska. Det var ju ene lite kul twist du gav dig själv med bilderna också. Ja, munblåsta gamla fönsterglas är verkligen SÅ otroligt VACKRA!!
Trevligt med alla resor under året.
Japp, fram för årskrönikor och sammanfattningar :-)
Underbart att du blir varm i hjärtat när du ser Rantafar. Det trotsar all kyla och otrevligt vinterväder. För vintern är ju vad den är det här året så här långt. Inte särskilt rolig alls. Här blåser det småspik just nu så det är skönt att vara inne.
Ja, det är skönt att barnen har det bra, även om de luffar på ute i världen. Kram till dig med i min storm...vet inte om det kommer snö men något vått och spikliknande är det nog som dimper ner i stormvindarna.
Tack! Ja, man kan utmana sig själv på olika sätt. Jag märkte att jag har oanade mängder av bilder med djur, i all synnerhet fåglar men också blommor i långa rader. Får kanske ta tag i ovisade bilder längre fram igen. Du är på gång, det har jag märkt! Roligt och ha det bra du med!
Ja, det är lite som att knyta fast säcken över tiden som har gått. Och man blir förvånad över hur mycket som faktiskt händer under ett år.
Tack Annika! :)
olgakatt sa…
Nog har ni farit runt under året som gått! Skönt att ni har tid till det nu och kommer iväg istället för att bara jobba! Så känner jag också och är tacksam så länge det går.
Tre "solresor" till Medelhavet hann ni med och så har ni ju hela sommaren ert eget sommarhav! Inte illa...jag gillar alla fina saker du har i trädgården. Jag har ingen fantasi alls för sånt, men vet att uppskatta andras alster. Ser året någosånär likadant ut, lite semestrar, en intensiv sommarverksamhet och sedan förhoppningsvis lite lugn och ro?
Ja, nu med facit i hand så är det så. Det är skönt att inte bara jobba, absolut. Så länge det går så ska vi nog fortsätta med det också.
Två resor till Medelhavet och en resa till Atlanten (Madeira ligger i den stora oceanen ). Dessvärre har vi inte varit ute på vårt eget sommarhav på ett par år alltsedan Uffe blev sjuk, båtarna är sålda.
Du måste komma hit och plocka rostiga mojänger från mojängkojan Paula. De skulle säkert passa i din trädgård. :)
Ja, ungefär så blir det nog igen. Vi öppnar vid midsommartid och kör för fullt i sju veckor, har en utställning på gång, lite semester mitt i pensionärslivet och förhoppningsvis mycket lugn och ro.
englundskan sa…
Nog funderade du lite om det inte gick att få med några krukor hem? Det gjorde jag i alla fall.
Anki sa…
Tack för en härlig resumé från ditt och Uffes 2017 - ni hann med en hel del trevligt!
Ha det fortsatt gott även detta år!
:) ja, nog tänkte jag till ett tag alltid. Lite väl stora förstås men just därför så skulle det ha varit fint att ha en med sig hem.
Tack Anki! Vi hann med en hel del, inser vi själva nu när vi ser oss bakom lite grann. Tack och förstås, tack detsamma!
Gunnel sa…
Min kommentar försvann visst ut i rymden. Din årskrönika är mycket trevlig. Foton gör att den blir så överskådlig. En bra idé att dokumentera och gå igenom vad som hänt under året. Då ser man att det varit väldigt innehållsrikt. Ha det gott.
Tänk Gunnel, jag upplever att jag har svarat på den kommentaren och så finns den bara inte. ?? Märkligt!
Tack! Ja, det är fint med foton som tar en tillbaka till den tid det handlar om. Det blir överskådligt, precis som du beskriver det. :) Detsamma!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio