Äventyret framtiden

Åke, lokföraren från Nacka är på spåret idag igen och jag hoppar på. I dag ska ordet LAST belysas och  berättas om.. Det finns många olika sorters last men jag tänker på den lek vi barn på Köpmansgatan i Mariehamn lekte ibland när det regnade. Då vi höll oss inne. Ett Skepp kommer lasta t var en lek som vi gillade. Vi stod i en ring och en av oss började med att säga ett ord och den bokstav ordet slutade på så skulle nästa kompis i ringen börja sitt ord med och så där höll vi på tills vi inte orkade längre. Ibland hade vi olika teman.. Ett skepp kommer lastat får bli en lek för min egen del med hjälp av mitt fotoarkiv Jag bestämde mig för att det får bli 12 bilder.  På måfå sökte jag en första bild, ett första ord och det blev så här:  Ett skepp kommer lastat med en  ÄNGE L Ängeln gav min goda vän Maggie, som bl.a. är smed, åt mig. När vi flyttade från Åland hit till Madeira, flyttade ängeln till min dotter på Lidingö i Sverige. Den fina skapelsen är med andra ord e...

  Det händer att man får se sockerrör när man vandrar levada. Här vandrade vi längs stadslevadan, Piornais. Idag handlar inlägget helt kort om sockerrör. Jag skriver helt kort, för det finns precis hur mycket som  helst att skriva om sockerröret här på Madeira och om vilken betydelse det har och har haft alltsedan början av 1400-talet. Men det blir det korta formuläret idag. De första sockerrörsplantorna infördes hit till ön, på prov på initiativ av Henrik Sjöfararen. Plantorna kom från Sicilien till Madeira ca år 1425. De första odlingarna startades här i Funchal, mellan nuvarande Mercado dos Lavradores och Santa Catarinaparken. Odlingarna spred sig snabbt längs sydkusten och med tiden måste odlingsterrasser till, bevattningskanaler/levador anläggas med hjälp av slavar som arbetskraft..Folket här på ön räckte inte till på den tiden.  En last med sockerrör på väg in till förvaring och vidare åtgärder Sockerrörsodling och slavar var förbundna med varandra på den tiden. M...

Jag lovade för ett tag sedan att visa foton av magnolia grandiflora, då jag visade ett fönster som finns på en byggnad i Jardim da Quinta Magnólia.  För min egen del så ser jag helt tydligt en magnoliaknopp, men alla som läste mitt inlägg då såg det inte alls. Därför visar jag några foton som jag har tagit av blommande magnolior i flera olika stadier.     Magnoliorna är underbart vackra..     På det här fotot ser man flera knoppar. Så likt fönstret...     En underbar blomma Det finns många olika sorter av magnolia och jag kan egentligen väldigt liten om dem men jag tycker att de är oerhört vackra. Här på Madeira finns de lite överallt...Fotografierna tog jag i Monte för något år sedan, men även här nere i stan finns det olika slags magnolior. Inte än men snart, snart... Den sista bilden borde väl övertyga er som tvivlade?  Fönstret föreställer en magnoliaknopp. Jag kan nästan ge mitt huvud i pant på det om nu någon skulle vilja ha det...   De...

U. fick ett samtal, som jag tog, någon dag innan jul om att han skulle få besök av en sjuksköterska, den 3 jan-25. Vår familjedoktor Cristina hade beordrat henne till U. Lite förvånade blev vi, för nu i dagarna är vi ändå under ordentlig lupp vad gäller provtagningar, tester, blodtryck etc. så varför skulle det plötsligt komma en sjuksköterska hem till oss och vad skulle hon göra? Det visste inte ens läkarsekreteraren, när jag frågade då hon ringde upp.  "Naturligtvis, hon är välkommen, vi håller oss hemma!"  Allt handlar om en vanlig hälsokontroll om hur vi mår eller inte mår. U. ska troligen få en ny medicinering och till det krävs noggranna undersökningar innan och vi har en mycket noggrann familjedoktor. Faktum är att vi är mycket nöjda med henne och all service som vi tillhandahålls av personalen på Centro Saúde på rua Bom Jesus och andra sjukvårdsinrättningar som måste besökas vad gäller de olika testerna.   Men visst funderade vi lite grann på vad en sjuksköterska ...

Vad är en vänskap? Kan den förklaras? Blicken som säger: Vänner är vi Sällan vi talar om vad vi känner vi bara vet det, vet det  Vänner vi skall förbli Utdrag ur Joseph Haydn-s Vänskapsvisa Det var så vi upplevde Pålle. Vi hann inte känna varandra under så många års tid men ändå tillräckligt länge för att veta att vi hade träffat sanna vänner i honom och i hans Ulla.  Han var okomplicerad, rakt upp och ner, vänligt sinnad och hade fina varma ögon med en särskild glimt som alltid fanns där beredd till lite bus, till lite klurighet. Han var äkta, han var Pålle och han älskade sin Ulla.  Vi brukade vandra levada tillsammans nu och då. Ulla och jag gick tillsammans framför med fina Bonvie och Uffe och Pålle kom efter oss i lagom takt. Småsläntrandes. Ulla och jag pratade om växter vi såg, vi pratade om allt som kvinnor brukar prata om. Munnarna gick, jag lovar. Vi har många liknande intressen och då är det aldrig svårt att ha samtalsämnen. De två andra höll sig alltid li...

Lite märkligt känns det att skriva trettondagen, men vi är där just nu, just idag och då passar jag på att visa den stora krubban som finns vid Avenida Arriaga här i Funchal. Den byggs upp varje år lagom till den 1 december och tas ner efter den 7 januari. Det är svårt att ta foto av den, den är så stor, så jag visar den i stycken. Jag borde stå på ett tak för att få en bild på den ovanifrån men jag är säker på att det blir ett oherrans liv om jag klättrar upp någonstans för att få en bra översiktsbild. Risken är stor att jag hamnar i Funchal Notícias och så roligt ska vi inte ha det. 😉 **************** Krubban är en miniatyr av Madeira med mycket symbolik i. Den ser faktiskt lite annorlunda ut från år till år och det gör den lite mera spännande för min del. För min del hör det till att gå dit varje december, bara för att få se hur de har byggt upp den. Jag var där tidigare redan i december, men det var så mycket folk där så jag fick nästan i trådarna. Jag vill ju inte ha en massa tur...