Äventyret framtiden

Jag säger ofta summelsarium istället men så ska det inte vara. Det heter som i rubriken, trots att det i min hjärna stundtals blir lite luddigt om vad som är rätt eller fel. Hur som helst så är betydelsen ungefär ett mischmasch, en röra av olika saker som inte passar ihop särskilt harmoniskt. Det är en av betydelserna 😊 Fotona i dagens inlägg, har varken händer eller fötter, (vilket ju inte foton egentligen har), ja, de är på sätt och vis tagna ur sitt sammanhang, de har bara fastnat på min kameralins       Jag vet inte alls vad manicken heter men jag vet vad man använder den till...Vet ni?        De där blåa människorna som står på ett tak här i närheten av oss och tittar ut över stan, ja, de bara står där, dag ut och dag in, ja även på nätterna. Varför vet jag inte.  Kanske för att jag skulle fotografera dem?  Nu gissar jag att ni redan har förstått att jag städar igen. Exactamente, så är det. Sardinburken/sängen fanns i Malaga när vi var där 2018. Den har varit med förr på bloggen

Jag lovade redan förra veckan att jag skulle visa keramikföremål i början av den här veckan. På vår egen lilla konstrunda som började HÄR när vi gick till Art Center Careval för att se på Marcos Milewskis konst fortsatte vi senare ett kvarter högre upp i Gamla stan till Lonny och Jenny, till "flickorna" som vi säger. Flickorna är mogna kvinnor vid det här laget men för oss är det flickorna och för många fler som har med dem att göra. Flickorna är systrar och har haft keramikverkstad här i Funchal i många år redan.  Vi viker in till dem lite nu och då för att hälsa på då vi har vägarna förbi , men också för att njuta av deras hantverk. Det händer nu och då att vi också köper någonting av dem, oftast gåvor till andra personer, vi har det mesta vi själva behöver redan. Det vi har gemensamt med dem är att vi är ålänningar allihopa. Vi är sex ålänningar som bor på Madeira året om. Så givetvis det är helt naturligt att ta en sväng via "flickorna" när vi ändå är i deras n

Bloggvännen BP förvaltar temat Skyltsöndag och vi som deltar får ta ut svängarna på ett personligt och fint sätt, vilket jag är väldigt glad för.  Tack för det BP!  Idag har jag svängt till det så här: RIM har en liten charmig grävmaskin som rör på sig här på andra sidan gränden varje dag. Ibland flyger den också. Ibland får den åka bil till något annat RIMbygge men så kommer den hem hit igen och jag blir smålycklig..den är ju så gullig.     Idag är sista dagen för Blomsterfestivalen för i år...stan blommar mera än någonsin.     Till och med blomstermattor har man lagt ut..                    Med jämna mellanrum byts blommorna ut så mattorna håller sig fräscha     Hela månaden har präglats av den här sköna, glada, vackra skyltningen...     Festa da Flor bjuder till och många många är de som deltar i sina vackra klänningar      och dansar in sommaren i Funchal. En månad har de hållit på ungefär, men lika glada och upprymda      ser man att de är de vackra blomsterflickorna när de ska up

Fritt tänkande gäller som vanligt för alla som står på perrongen och hoppar med ombord på tåget mot NYCKEL, destinationen för dagen. Välkomna med!  Det är inte lätt att hålla det låset stängt som alla har nyckel till ,  tänker jag som är lokförare i dagens Hoppa på tåget.  Det är något som vi varseblev den första tiden av vårt lägenhetsköp här i Funchal. Många nycklar fick vi ta över efter den förra ägaren, där låset till ytterdörren var av det mycket enkla slaget. Det  kom vi underfund med den dagen då jag hade glömt nyckeln i vårt tillfälliga boende i lägenheten vi hyrde medan renoveringar pågick här.  Hantverkarna hade gått hem för dagen och vi gick hit på en liten inspektionsrunda.." Äh, måste vi gå tillbaka till hyreslägenheten nu?" Så fick jag en befängd idé, helt tagen ur luften, helt ologisk egentligen men  jag testade nyckeln som hörde till hyreslägenheten i ett helt annat hus en bit härifrån och mitt i allt så öppnade jag dörren till vår nyinköpta lägenhet! Med fel

Lite blandat, keramik, glas och målat Tiden formligen rullar iväg och det jag tänkte visa er redan förra veckan och som fortfarande är ogjort visar jag nu istället, innan det har blivit en ny vecka igen😏. Vid genomgång av fotona samma dag som vi var till Art Center Careval och tittade på Marcos  konst så fastnade samtidigt lite annat på kameralinsen  En idé hur man bygger en julgran av en vintunna kanske kan vara bra att få redan nu ...snart är det jul igen🎄 Bilden är inte av bästa kvalitet men man kan i alla fall se hur granen har "blivit till". Återvinning har ju jag ju alltid vurmat för när jag själv skapar.  Sen är det förstås inte alla som har en gammal vintunna att ta i bitar men på den här ön  är det tydligen inte ovanligt alls, här finns många skapelser där vintunnor  är grunden till det goda ( i dubbel bemärkelse med tanke på det goda innehållet också)  Att skapa änglar av upphittade träbitar kanske också är en god idé? Materialet ser ut att ha flutit i land, huvu

Det var dags för den stora undersökningen av tänderna och på det en rejäl rengöring ett par veckor efter den första akutbehandlingen . Här rengör man tänderna ordentligt två gånger i året , berättade Edgar och nu är jag inbokad till i november för återbesök.  Det är speciellt det där med tandläkare; de sätter igång och frågar en massa saker när man har munnen full av olika slags manicker, utsug, insug, drillande mojänger och fingrar med påtande verktyg i . Då ska man svara på frågor...? Det finns ju ingen som helst möjlighet och kanske det är det som är meningen, att man ska slappna av och tänka på att det är omöjligt att svara.  Hur som helst så frågade Edgar vad floss heter på på finska. Det tog en stund innan jag kunde svara på grund av allt som befann sig i min mun.  " Tandtråd! "Jag såg själv hur jag med händernas hjälp ritade en tråd i luften framför ögonen på honom. (Han måste tro att jag inte är riktigt klok, en tandläkare vet ju  hur en tandtråd ser ut) . Edgar förs

Det hör till mina och Uffes vanor att minst en gång per år gå till tandläkare för att besikta våra garnityr. När man flyttar utomlands så tappar man sin vanliga komfort-zon en aning. Man känner sig trygg med det invanda och på det språk man behärskar allra bäst, men man blir som barn på nytt när man landar på "främmande" mark. Så mycket nytt ska läras in, tas reda på.. Vi har redan länge talat om att vi behöver få tag på "en egen" tandläkare som vi kan gå till en gång per år också här i vår nya hemmiljö. Den ena dagen har lagts till den andra med allt vad det har inneburit av byråkrati både här och i det gamla hemlandet, renoveringar, etableringar etc., listan kan göras lång. Det är rätt mycket av allt sådant man får på köpet när man lättar ankar på ett ställe för att ankra på ett annat ställe, i en helt annan kultur. Plötsligt så märkte vi  att tiden hade gått och att det närmade sig två år sedan vi senast var till tandläkaren. I slutet av augusti-21, oops! Så kan