Äventyret framtiden

Bloggvännen BP: s skyltsöndag är här igen och jag hänger med som vanligt.  Jag har bott ett stenkast (ca 1 km)  från detta museum i Kungsö by i Jomala ; innan det blev ett museum. Jag har gått och sprungit förbi ( när jag tränade till Tjej-milen i Stockholm)  många gånger redan när ägaren Niklas Pelin började samla på Shellgrejer och -produkter av olika slag.  Nu är det något helt annat än när jag sprang förbi i mitten av 1990-talet. Vilket arbete, vilken glöd det ligger bakom allt detta fina storslagna och hedervärda.  Jag brukar använda mig av egna fotografier men jag gör helt resolut ett undantag idag. Ni måste få se allt detta fina som fotograf Robert Jansson på Ålandstidningen har tagit.  Varsågoda!        Niklas Pelin har samlat in Shell-prylar från hela Åland....          En modell finns av Pelle Öhbergs bensinstation vid Köpmansgatan/Torggatan. I närheten      av mitt barndomshem.      ( Jag var ofta på besök i övre våningen där familjen Öhberg bodde,       deras dotter Majvor

Lokförare Åke har startat upp tåget idag igen och idag ska vi dra vidare mot ordet Is.  Isvidder och is var min nästan dagliga tillvaro under flera vintrar då isläget var perfekt för fiske med nät under isen eller för pilkfiske . Det är många timmar som jag har tillbringat på isbelagda fjärdar och så många fina stunder jag har haft under vintrig himmel i en nästan helt tyst värld tillsammans med Uffe men också utan Uffe, beroende på hans arbetssituation. Många gånger vandrade jag ensam ut på vidderna för att vittja näten. Jag hade mera flextid än vad han hade... Jag antecknade vårt vinterfiskande under några år. Några tillfällen ska jag dela tillsammans med dig  som tittar in här, bara för att ev. kunna ge en liten förståelse för hur det är att vara ute på isen och att fiska med nät under densamma, varvat med foton från is-färder men också lite annat smått och gott. Det är svårt att förmedla den där speciella känslan man bär inom sig då man är i allt detta kalla, vita och fullständig

LillaSysters sprakande färgfredag är här igen och jag deltar, givetvis. Alla behöver vi färger hur många och hur mycket som helst eller hur? Även här i detta färgsprakande land så behövs det, i dagar som dessa, då alla mörkrets krafter tycks vara förhärskande än här än där i vår värld. Mera glada färger åt folket!  Mitt bidrag till det granna, till glädje, blir så här idag:          Under karnevalen så såg försäljningsstånden på Avenida Arriaga ut som en karneval i sig själva.  Jag skulle ha valt ett rött paraply..                       Grönt är skönt och i all synnerhet mot en mur Vindekoration mot en vacker vägg... En dukning i guld och rött samt en Madeira-hatt/mössa i bakgrunden.  Givetvis så måste jag klappa några koifiskar..de lät sig  villigt göras så också. Tydligen vana med att bli klappade           Den här bilden har jag lånat från Internet, av någon som jag inte minns namnet på. Men varsågoda!      Kvinnan från Madeira sprider vackra färger runt sig med hjälp av konfetti 

Hur nu det har gått till så här mitt i allt?  Torsdag redan...och jag "hinner" inte med bloggen på det sätt som jag tänkte mig. Så idag blir det ingen utlovad jobb-historia, det sista Bankfröken-inlägget får vänta en vecka till. Jag har prioriterat lite annorlunda nu för mitt eget höga nöjes skull, Jag har fått spatt, jag gör precis allt det som jag egentligen inte har tänkt att jag ska göra. Och så himla skönt det kan vara att ta ut svängarna eller följa svängarna rakt av. Att låta allt det andra sedvanliga inrutade fara åt pipsvängen för en stund känns så bra.    Uterummet, som är ett innerum, är vårt gym, mitt syrum, vårt allt i allo-rum. Ett bra rum alltså.      Så vad har jag gjort då ?   Inget särskilt alls, bara lite dittan och lite dattan.  En liten påskhare är snart färdig. En liten tös ska få den  Garderoben vänds ut och in, svart och grått har någon annan fått.   Det som känns för stort syr jag om just nu...  Att ha kläder som bara hänger gör att jag själv känner m

                               Jag börjar med en fråga.       Vet någon vad detta är ?       Jadå, jag vet, jag tog fotot på ett       märkligt museum för drygt tio år sedan      då vi var till Rothenburg i Tyskland.       Inget pris utlovas...men lite       gissa kan väl vara kul eller hur?       Svaret kommer imorgon onsdag om inte förr.                                      För en vecka sedan....I morse var den halv. Månen ligger på "rygg" här        På Åland låg den aldrig på rygg, utan stod på kant istället. Samma måne; märkligt ? Vinterns hårda vindar över land orsakar skador i bananplantagerna. Plantor knäcks och mängder av gröna bananer bara måste tas om hand på något sätt. En hel del bananer kom till oss senaste lördag. Alla gröna och omogna nu, men mitt i allt så får vi äta bananer så det står ut genom öronen.  Sen blir det banandiet några dagar...Vilken lycka att bananerna på Madeira är så goda så så goda... I söndags förärades vi en ask chokladpraliner från Ukraina

Så här blir det. Måndagen viks för fåglar...så länge lagret räcker. Ungefär så.  Jag har hur många fåglar som helst i mitt arkiv som jag inte har visat tidigare.  Vips så fladdrade det till av stora fåglar, riktigt stora fåglar när vi var till Kreta i augusti/september 2017.  Vi drog iväg med ett litet tåg i grönt och gult upp i bergen, ett litet typiskt tåg för turister och vi var två av dem. Vi tuffade på än hit än dit till olika ruiner och kloster, gamla byar och så vidare. Jag tittade uppåt mot himlavalvet och vad fick jag se där? Stora, stora fåglar. " Är det örnar?" frågade jag av Uffe.." .neeej, det är nog inte örnar".  Paret framför oss, såg dem också, ingen annan brydde sig tydligen om de stora skönheterna som svävade över oss. De var helt inne i guidens berättelser och det var ju bra, för annars hade det ju varit fånigt om alla tågresenärer skulle ha fångats av svävande fåglar istället för den antika historien som berättades... En liten stunds paus togs