Äventyret framtiden

som  t.ex. då  vi bytte dörr i vårt förråd en trappa ner från vår lägenhet. Samtidigt bestämde jag mig, Uffe är helt utan ansvar i det här, att eftersom vi ändå hade hantverkare på plats i ett annat skede då vi renoverade (vårt badrum), så kunde de också byta dörr och fönster till förrådet, så  att vi skulle få allt nytt när vi ändå höll på med att renovera.  Sagt och gjort, den gode Carlos och hans killar, som redan hade bytt ut alla de gamla dörrarna och fönsterna i lägenheten till nya modernare, snyggare, praktiska och framför allt täta, innan vi flyttade in, fick givetvis uppdraget att göra både dörr och fönster till förrådet åt oss.    Det här fotot är det enda som finns av hur det såg ut innan renoveringen eller rättare sagt under renoveringen. Där den röda "slangen för eldragning" går in, där finns vårt lilla förråd och så finns det lilla fönstret emellan vår grind och trappa som för oss upp till vår terrass och vår lägenhet. Av dörren till förrådet syns inte annat än

Bilden har Fábio Brito tagit, jag är totalt oskyldig. Jag har inte ens varit till Porto Santo ännu, ön en liten bit ifrån oss och som hör till Madeira.Men jag bara måste dela med mig av en underbart fin graffitimålning som konstnären herr Dheo har skapat med hjälp av innehållet i 140 st sprayburkar.  Ja, det föreställer Christopher Columbus som nu har fått en fin muralmålning i Ilja Dourada. Mr. Dheo har skapat konstverket på ca en vecka, som ett beställningsarbete från kommunen. Det finns en hel del att läsa om den portugisiska gatukonstnären om man googlar på Mr. Dheo.  Att graffitin är godkänd som konst vet vi alla vid det här laget men det har inte varit så från början. Konstnären Mr Dheo själv hade aldrig kunnat drömma om att hans konst skulle ge honom mat på bordet. För tjugo år sedan var det otänkbart. Nu är det verklighet, han kan leva på sin konstart.  Väggmålningen " Mural of Christopher Columbus" en symbol för de portugisiska upptäckterna, är ca 8 meter lång och 1

Idag när Uffe gick till postlådan så hittade han ett brev i den med ett härligt frimärke på. "Nej men det är ju Anna !" utbrast jag. Men vad har hon sänt åt oss som är så mjukt? Jag måste förstås känna på kuvertet och försökte också se igenom det mot ljuset men nej, nej...det var bara att öppna för att titta efter.!  Nu är den röda plastbrickan borta och istället för den så har vi en gul fjäder i nyckelringen. Mycket mycket vackrare.  Pinnarna i "skamvrån" är våra vandringstavar. Utifall att någon undrar                                                  Är den inte fin så säg?                                                 Tusen tack Anna! 💕Så himla glada vi  blev!                                                 Det går inte en enda dag nu utan att vi tänker på er båda. 🥰                                   Varje gång jag diskar eller klistrar och vi tar i dörrnyckeln då går tankarna till er ! Den fina diskduken , den lika fina korgen som vi kallar "klisterkor

Till att börja måste jag förstås berätta var tjuvarna har varit.... Tillsammans med två grannfamiljer har vi en gemensam liten gårdsplätt och till vårt förfogande står en lång smal betongbänk att sköta om, att använda. Den delen hör till vår lägenhet, så att säga.Täppan är vår.    Så ser täppan ut. På fotot som jag tog under hösten -21, hade jag kommit igång med att förbättra jorden. Jorden var miserabel när vi tog över den.  Den var död, hård, stenig, full av sopor, trasiga kärl...Sakta men säkert började jag "gödsla" på mitt sätt, gräva igenom allt noggrant bit för bit. Jag tog bort växter jag inte ville ha cch gav bort åt den som ville ha svärmorsliljor och clivior. Jag grävde och grävde, blandade i kompost som jag gör på fruktskal och grönsaksrester, näringsvatten från saltlösa kok etc. Vi köpte hem ekologisk jord och hästgödsel... Grannarna ovanför oss trodde nog att jag inte var riktigt klok men jag lät dem tro vad de ville tro. Jag fick blått konstgödsel att strö ut, j

 Bloggvännen BP förvaltar det trevliga temat Skyltsöndag Skyltarna för min del i dag är nästan alla s.a.s färska, i alla fall maj-färska förutom de två sista.  Jag skrev om Flickorna Keramik i början av veckan och några skyltar "plockade" jag hos dem när vi var dit senast och hälsade på i butiken/verkstaden.      Deras keramik kan användas i microvågsugn och i diskmaskin.     En fördel om något    En skylt fanns inom ram...är osäker på om det fanns glas.      Flickorna Keramiks mamma syr förkläden som finns till försäljning, varav ett har inhandlats av mig.    För en vecka sedan gick vi förbi Luziaparken och jag blev hänförd över jakarandans skyltning av att blomningen snart är över för den här gången. Muren var så vackert blå     På håll såg vi Monte Carlo , hotellet     Vi gick in på Mega Oriente och handlade lite smått och gott..     På vägen därifrån såg vi en uggla som vi aldrig har sett tidigare trots många promenader just där     Den skyltar den också på sitt sätt

Idag tuffar tåget ut från perrongen igen, med mig vid spakarna, den sista lördagen i maj.  Snart blir det lokförarbyte; Tove tar över för juni med Annas hjälp i temat Hoppa på tåget . Alla kan komma med som känner för det.  Vill du vara med bara en gång, ett ord, så är det hur okej som helst.  De som brukar vara med har jag länkat till här nedan samt  till introduktionen. Bara säg till i kommentarsfältet åt antingen Tove eller mig så stannar tåget till och tar upp dig för att vara med på resan. Dagens ord är staket.     Anki ,  Anna,   En vanlig man ,   Ordodlaren ,  Paula,  Tove ,  Znogge ,  Åke ,  Åsa  och jag då förstås😊 Introduktionen   Välkommen med!  //////////////////////////////////////////////// det ska föreställa ett staket det här förstås😉///////////////////////////////// Ordet "staket" är belagt i svenska språket sedan år 1521.  Ordet kommer från  italienskans   staccetta  med samma betydelse, på portugisiska heter staket vedacâo...c-et ska ha en liten filur

 som jag har sparat rätt länge vid det här laget har jag tittat till på nu och då när jag har haft "vägarna" förbi i arkivets korridorer.   Idag lyfter jag ut dem i ljuset    Vi hade varit ute på levadavandring och gick förbi en liten bybar någonstans på öns nordvästra sida.    Tillsammans med vår vän, bergsguiden, gick vi in för att köpa någonting kallt och läskande o.för att      besöka toaletten innan vi satte oss i bilen och for tillbaka till  Funchal igen.   På vägen ut därifrån bara måste jag ta ett foto av denna mångfald som jag upplever som gränslös,    och smått komisk         På marknaden i Santo da Serra en söndag, då vi var dit,gick jag förbi slaktarens butik/stånd     Mitt i arbetet hörde och såg han på gudtjänsten, var delaktig på det sätt han kunde vara det.     En härlig ytterlighet i mitt tycke, här är det hur vanligt som helst. Kan man inte gå till kyrkan får     kyrkan komma till en där man är.      Snipp snapp snut så är veckan snart slut.