Äventyret framtiden

Nu är RIM -gänget tillbaka igen och det rör sakta mak på sig på andra sidan gränden. Rulle och Rulte är som fastklistrade vid fönstret. När jag steg upp i tisdags kl. 06.00 stod de som vanligt där och pratade med Lamp-tomten. Jag gick och lade mig igen och vaknade när klockan var jättemycket, nästan 08.30. Då hade de två kompisarna vänt på sig och det var stört omöjligt att få en syl med i vädret. Rulle var på ett riktigt pratarhumör. Äntligen hände något och han hade massor att berätta för Rulte som inte visste vad RIM och allt som rör på sig där är för något.  "Den där Grua-killen tror jag att är ny här," berättade han för Rulte.  För den som inte förstår Rulle-pratet så är det krankillen han pratade om.  "Det går lite långsamt ", tyckte Rulle. - " Men Rulle då!" Jag måste blanda mig i den lilla besserwisserns utsagor..." det kanske inte är så bråttom, det kanske ska ta tid? Sen är det förståeligt om Gruakillen kanske är lite trött efter allt nyår

                Jag tycks ha dille på lyktor. Jag insåg det när jag letade någonting annat i bildarkivet och                hittade tolv olika lyktor på raken. Så där bara....                   När jag ser lyktorna nu lite i efterhand så minns jag också var jag har tagit fotot av dem...                                 Jag är förvånad att det finns så många olika typer av lyktor i en del av                             stadsdelen där jag brukar ta mina promenader...                                 Den här lyktan är stor och väldigt vacker                         På en grindstolpe     I "rabatten"      Längs rua da Carreira. Balkongerna är förstås det jag lade märke till när jag tog fotot men      lyktan, lampan hängde med...            Någonstans längs vägen ....     Jag byter inte land men jag var i Alfama, Lissabon när  jag såg den här lyktan    Även den här lyktan hänger i den gamla stadsdelen Alfama            Så tillbaka hit till Madeira igen och på väg ner till Paul da Ma

Plötsligt så stod det 2024 skrivet lite överallt här i Funchal när det gamla året gick upp i röken efter alla "smygfyrverkerier" som pågick under nyårskvällen innan det stora mäktiga tog över exakt när klockan slog midnatt.  2024, ett oskrivet blad ligger framför oss, spännande givetvis, så är ju livet när man inte vet desto mera om vad som väntar en.  Personligen kände jag mig mera eller mindre i en overklig värld.Det är så stort detta fyrverkeri att det är snudd på omöjligt att ta in  Vi stod högt uppe i stan i närheten av Jardim Botânico da Madeira ,  hos våra vänner Christel och Paulo, där vi  tittade oss omkring på det enormt stora fyrverkeriet som sprakade igång så välorganiserat, så exakt synkroniserat som det bara kan bli. Det var imponerande, det var superbt! Applåder till alla som har skött om allt detta sprakande som pågick i 8 minuter! 39 avfyrningsstationer var utplacerade och alla sköttes via dator, allt fungerade perfekt. Madeira levererade igen!           Ja

Bloggvännen BP förvaltar Skyltsöndagen idag igen, på årets sista dag.  Jag skyltar på mitt sätt och de andra som också brukar göra det har jag länkat till här nedan:  Angelgirl,   Anki ,  Byblixtra ,  Carita   ,  Christian ,  KajsaLisa ,  Klimakteriehäxan ,   Ko nst  el. konstigt ,   LillaSyster ,   Paula ,   Susjos  , Stefan , Tony ,  Åke ,  Åsa                                                     Tack BP för det här året! Ett extra stort tack!                                                Du får en liten bit lyftkran av mig istället för en blomma🎀🎁😉 Vad passar bättre idag om inte Tennyssons nyårsdikt?  Den är  aningen bister men på något sätt så hör den till varje nyår.  När vi bodde på Åland såg vi alltid Nyårsfirandet på Skansen i tv-n, efter att vi hade skålat in vårt eget nyår en timme innan och ett par timmar senare följde vi med nyårsfirandet, via datorn, här på Madeira.  Ett väldigt firande blev det med fyrverkerier i närmsta knutarna, en av grannarna slog på stort varje ny

 Pombal-Tågstation. Det har funnits tåg på Madeira, i Funchal. Jag återkommer om den saken i ett eget inlägg någon gång nästa år.  R esumé måste förstås inte vara en summering av något slag, det kan helt enkelt bara vara en liten tillbakablick, ett sätt att beskriva något enskilt som har varit en gång och där hamnar jag för min egen del idag. Det är också dags för min del att starta upp tåget en allra sista gång och föra det till destinationsordet resumé som Tove gav oss redan tidigt i höstas när hon fortfarande var med som lokförare.   Jag vill redan nu i början av inlägget tacka  ALLA   som var med från första början och som har hoppat på tåget nu och då under alla tågresor som har varit.  Tove har bett mig att hälsa så mycket från henne! Fotot här ovan är från Tove till er alla med önskan om ett Gott Nytt År!  På väg mot Monte... I och med det här inlägget har jag bestämt mig för att fortsätta vara nostalgisk en gång i veckan men med inriktning på vad jag har jobbat med under hela