Äventyret framtiden

Plötsligt så stod det 2024 skrivet lite överallt här i Funchal när det gamla året gick upp i röken efter alla "smygfyrverkerier" som pågick under nyårskvällen innan det stora mäktiga tog över exakt när klockan slog midnatt.  2024, ett oskrivet blad ligger framför oss, spännande givetvis, så är ju livet när man inte vet desto mera om vad som väntar en.  Personligen kände jag mig mera eller mindre i en overklig värld.Det är så stort detta fyrverkeri att det är snudd på omöjligt att ta in  Vi stod högt uppe i stan i närheten av Jardim Botânico da Madeira ,  hos våra vänner Christel och Paulo, där vi  tittade oss omkring på det enormt stora fyrverkeriet som sprakade igång så välorganiserat, så exakt synkroniserat som det bara kan bli. Det var imponerande, det var superbt! Applåder till alla som har skött om allt detta sprakande som pågick i 8 minuter! 39 avfyrningsstationer var utplacerade och alla sköttes via dator, allt fungerade perfekt. Madeira levererade igen!           Ja

Bloggvännen BP förvaltar Skyltsöndagen idag igen, på årets sista dag.  Jag skyltar på mitt sätt och de andra som också brukar göra det har jag länkat till här nedan:  Angelgirl,   Anki ,  Byblixtra ,  Carita   ,  Christian ,  KajsaLisa ,  Klimakteriehäxan ,   Ko nst  el. konstigt ,   LillaSyster ,   Paula ,   Susjos  , Stefan , Tony ,  Åke ,  Åsa                                                     Tack BP för det här året! Ett extra stort tack!                                                Du får en liten bit lyftkran av mig istället för en blomma🎀🎁😉 Vad passar bättre idag om inte Tennyssons nyårsdikt?  Den är  aningen bister men på något sätt så hör den till varje nyår.  När vi bodde på Åland såg vi alltid Nyårsfirandet på Skansen i tv-n, efter att vi hade skålat in vårt eget nyår en timme innan och ett par timmar senare följde vi med nyårsfirandet, via datorn, här på Madeira.  Ett väldigt firande blev det med fyrverkerier i närmsta knutarna, en av grannarna slog på stort varje ny

 Pombal-Tågstation. Det har funnits tåg på Madeira, i Funchal. Jag återkommer om den saken i ett eget inlägg någon gång nästa år.  R esumé måste förstås inte vara en summering av något slag, det kan helt enkelt bara vara en liten tillbakablick, ett sätt att beskriva något enskilt som har varit en gång och där hamnar jag för min egen del idag. Det är också dags för min del att starta upp tåget en allra sista gång och föra det till destinationsordet resumé som Tove gav oss redan tidigt i höstas när hon fortfarande var med som lokförare.   Jag vill redan nu i början av inlägget tacka  ALLA   som var med från första början och som har hoppat på tåget nu och då under alla tågresor som har varit.  Tove har bett mig att hälsa så mycket från henne! Fotot här ovan är från Tove till er alla med önskan om ett Gott Nytt År!  På väg mot Monte... I och med det här inlägget har jag bestämt mig för att fortsätta vara nostalgisk en gång i veckan men med inriktning på vad jag har jobbat med under hela

 LillaSysters färggranna fredagstema följer jag upp idag igen... Vi behöver färger hur många som helst eller hur, granna, vackra, livsbejakande?           Jag är passionerad denna fredag, bananpassionerad. Maracujá Banana på portugisiska. Den växer lite här och där på högre höjd. Fotot tog jag en dag då vi vandrade levada från Romeiros till Palheiro.             Ibland regnar det. Stockrosen böjer sitt vackra blomhuvud...                 Barnbarnskonst.           Wilhelm är i snösvängen..             Naturligtvis. Betlehemsstjärnan ska vara med när det är jul                       Ett vackert fönster och tak i Sé Cathedralen måste vara med idag..              Iittalaglasen tvättas.            Tjaaa...      Rulle till vänster förstår inte alls vad som har hänt.       -" Är jag klonad Kârin? ( ser ni att Rulle säger Karin på portugisiska?)        Jag ville ju ha en Rulta! Men det där ser ju ut som en Rulte.."    "  - Du förstår Rulle, att jag är ekonomiskt lagd. Rulte var

Vi skriver snart ett nytt årtal i tideräkningen men lite jul är det nog ännu Rulle får stå vakt t.om. trettondagen, absolut. Det känns lite jobbigt att han ska hoppa ner i den röda kappsäcken snart igen. Han är ju så kul att prata med, den där killen.  ( Kanske jag måste sy vinterkläder åt honom, kanske han kan agera tupp eller hare när påsken är inne? Badpojke eller fågelskrämma på sommaren, ett vackert lövat troll /eller ett halloweenspöke på hösten? )  Jag har inte ens uppfyllt hans önskningar om en söt liten Rulta, någon han kan ha sällskap av i kappsäcken ända fram till december nästa år. Det måste nog bli en runda på stan nu. Sen får vi se vad som kan hända under resten av året. Kanske det hoppar ut ett dussin Rulle/Rulta-ungar ur kappsäcken? Gud vad kul! Sagotanten har vaknat igen, det märker ni väl?  😉 Nå, hur som helst, just nu håller Rulle ett öga på allt vad som sker, både på insidan och på utsidan. Han gillar korgen som vi fick i julklapp av Z o A. Just det, inte bara den