Äventyret framtiden

Idag när Uffe gick till postlådan så hittade han ett brev i den med ett härligt frimärke på. "Nej men det är ju Anna !" utbrast jag. Men vad har hon sänt åt oss som är så mjukt? Jag måste förstås känna på kuvertet och försökte också se igenom det mot ljuset men nej, nej...det var bara att öppna för att titta efter.!  Nu är den röda plastbrickan borta och istället för den så har vi en gul fjäder i nyckelringen. Mycket mycket vackrare.  Pinnarna i "skamvrån" är våra vandringstavar. Utifall att någon undrar                                                  Är den inte fin så säg?                                                 Tusen tack Anna! 💕Så himla glada vi  blev!                                                 Det går inte en enda dag nu utan att vi tänker på er båda. 🥰                                   Varje gång jag diskar eller klistrar och vi tar i dörrnyckeln då går tankarna till er ! Den fina diskduken , den lika fina korgen som vi kallar "klisterkor

Till att börja måste jag förstås berätta var tjuvarna har varit.... Tillsammans med två grannfamiljer har vi en gemensam liten gårdsplätt och till vårt förfogande står en lång smal betongbänk att sköta om, att använda. Den delen hör till vår lägenhet, så att säga.Täppan är vår.    Så ser täppan ut. På fotot som jag tog under hösten -21, hade jag kommit igång med att förbättra jorden. Jorden var miserabel när vi tog över den.  Den var död, hård, stenig, full av sopor, trasiga kärl...Sakta men säkert började jag "gödsla" på mitt sätt, gräva igenom allt noggrant bit för bit. Jag tog bort växter jag inte ville ha cch gav bort åt den som ville ha svärmorsliljor och clivior. Jag grävde och grävde, blandade i kompost som jag gör på fruktskal och grönsaksrester, näringsvatten från saltlösa kok etc. Vi köpte hem ekologisk jord och hästgödsel... Grannarna ovanför oss trodde nog att jag inte var riktigt klok men jag lät dem tro vad de ville tro. Jag fick blått konstgödsel att strö ut, j

 Bloggvännen BP förvaltar det trevliga temat Skyltsöndag Skyltarna för min del i dag är nästan alla s.a.s färska, i alla fall maj-färska förutom de två sista.  Jag skrev om Flickorna Keramik i början av veckan och några skyltar "plockade" jag hos dem när vi var dit senast och hälsade på i butiken/verkstaden.      Deras keramik kan användas i microvågsugn och i diskmaskin.     En fördel om något    En skylt fanns inom ram...är osäker på om det fanns glas.      Flickorna Keramiks mamma syr förkläden som finns till försäljning, varav ett har inhandlats av mig.    För en vecka sedan gick vi förbi Luziaparken och jag blev hänförd över jakarandans skyltning av att blomningen snart är över för den här gången. Muren var så vackert blå     På håll såg vi Monte Carlo , hotellet     Vi gick in på Mega Oriente och handlade lite smått och gott..     På vägen därifrån såg vi en uggla som vi aldrig har sett tidigare trots många promenader just där     Den skyltar den också på sitt sätt

Idag tuffar tåget ut från perrongen igen, med mig vid spakarna, den sista lördagen i maj.  Snart blir det lokförarbyte; Tove tar över för juni med Annas hjälp i temat Hoppa på tåget . Alla kan komma med som känner för det.  Vill du vara med bara en gång, ett ord, så är det hur okej som helst.  De som brukar vara med har jag länkat till här nedan samt  till introduktionen. Bara säg till i kommentarsfältet åt antingen Tove eller mig så stannar tåget till och tar upp dig för att vara med på resan. Dagens ord är staket.     Anki ,  Anna,   En vanlig man ,   Ordodlaren ,  Paula,  Tove ,  Znogge ,  Åke ,  Åsa  och jag då förstås😊 Introduktionen   Välkommen med!  //////////////////////////////////////////////// det ska föreställa ett staket det här förstås😉///////////////////////////////// Ordet "staket" är belagt i svenska språket sedan år 1521.  Ordet kommer från  italienskans   staccetta  med samma betydelse, på portugisiska heter staket vedacâo...c-et ska ha en liten filur

 som jag har sparat rätt länge vid det här laget har jag tittat till på nu och då när jag har haft "vägarna" förbi i arkivets korridorer.   Idag lyfter jag ut dem i ljuset    Vi hade varit ute på levadavandring och gick förbi en liten bybar någonstans på öns nordvästra sida.    Tillsammans med vår vän, bergsguiden, gick vi in för att köpa någonting kallt och läskande o.för att      besöka toaletten innan vi satte oss i bilen och for tillbaka till  Funchal igen.   På vägen ut därifrån bara måste jag ta ett foto av denna mångfald som jag upplever som gränslös,    och smått komisk         På marknaden i Santo da Serra en söndag, då vi var dit,gick jag förbi slaktarens butik/stånd     Mitt i arbetet hörde och såg han på gudtjänsten, var delaktig på det sätt han kunde vara det.     En härlig ytterlighet i mitt tycke, här är det hur vanligt som helst. Kan man inte gå till kyrkan får     kyrkan komma till en där man är.      Snipp snapp snut så är veckan snart slut.                 

En gammal lanterna, några medicinflaskor och kristallglas med karaffer stod i ett av våra fönster när    vi bodde i Geta. Nu är någon annan glad ägare av allt detta gamla, vackra och glasklara                       I mars samlade jag ihop en hel del glasfoton ur bildarkivet.            Tanken var förstås att de skulle vara med i lördagstemat Hoppa på tåget/ 6/ Glas ,  men som vanligt hade jag alltför mycket material till ett enda inlägg just då,  så det blev även ett inlägg som jag kallade Glasklara minnen  och ytterligare ett som hette  Flera glasklara minnen ,  Idag fortsätter jag med gammalt och glasklart. Har jag sagt det förut? Jag älskar glas!😊😍    Jag behöver inte vara ägare av glas som så, jag är glad av att se på glas, i all synnerhet gammalt glas          Någonstans har  jag fångat dessa tre glasflaskor på bild, tagit med dem hem via kameralinsen       Alla de följande glasen som kommer i bild har jag "samlat" på mig när jag besökte Önningebymuseet.   Dricksglas s