Äventyret framtiden

Det är lördag igen vilket betyder avgång från perrongen med ett hopp ombord på tåget och så drar vi iväg mot destinationsordet Väg! Välkommen med den som önskar och vill. Vill du vara med, vill du bli länkad så säg bara till via mitt kommentarfält. Jag fixar det... De som brukar vara med mera regelbundet har jag länkat till här under:  Anki ,   Anna i Portugal ,  Carita ,   Karin ,  Ordodlaren ,  Paula,   Stefan ,  Znogge ,  Åke ,  Ås a Jaha, ja, vilken väg ska jag själv välja att ta idag? Vägval gör vi ju alltid i livet på olika sätt och jag gör det också både fysiskt och av praktiska skäl så gott som varje dag, varje kväll...jag har valt väg, jag vill att mitt midjemått ska bli som det en gång var eller näst intill i alla fall. Det är så mycket lättare att inte ha de där bilringarna med sig när man är ute och går... Igår tog jag den här vägen på min egen lilla kvällsrunda. Nej, jag nämner inget namn...lite inkognito vill jag vara, allt måste inte hela världen ha tillgång till annat

Då vi gick till Junta Freguesia för att få beviset på att jag lever träffade vi en liten men färgstark person som också var på väg till samma ställe. Fotot tog jag redan i maj -22 på Ligia som förgyller allas våra dagar än här, än där i stadsdelen Santa Maria Maior. Hon är en färgsprakande personlighet som har bott på Madeira i femtio år, är hemma från St. Petersburg, pratar sex språk och nog är gammal som gatan till åren men ung i sinnet. Hon har lite sämre att gå i år än på fotot men hon är i gång varje dag.  Att vi blev vänner, hon kallar oss vänner och vi är vänner, har sin egen lilla förklaring. Vi möttes i en backe här i närheten och plötsligt tar hon mig i armen och frågar: " Are you happy"? och ler åt mig. Yes I´m happy svarade jag, litet grann förundrad, för just den dagen hade väldigt många människor som jag mötte givit mig stora leenden när de såg mig. Troligen så såg jag lycklig ut den dagen. Sen dess stannar vi alltid upp när vi träffas Ligia och jag/vi. Hon kom

    Bloggvännen BP är förvaltare av Skyltsöndagen som har blivit ett litet måste för min egen del.     Skyltarna i dagens inlägg är skrivna på portugisiska och på engelska.     Jag räknar med att de flesta av er klarar av engelskan så jag översätter inte till svenska. Många trevliga skyltar finns uppradade längs strandpromenaden vid Camara de Lobos på vägen in mot Funchal.     Stora är de, upplysande är de, fina bilder har de...      Jag återkommer till "fogen" lite längre fram i inlägget....     Det visste jag inte förrän jag läste det här.      Nämligen att 23%  av elektriciteten på Madeira kommer från naturgas....     man lär så länge man har en lever...       Fina är figurerna på varje plakat...   En skylt som talar för sig själv...                                                                          Och så här ser den frusna "fogen" ut....                                          Där pyser den ut....ni ser skyltarna längre fram på fotot, där folk vandrar f

Lördag betyder att tåget avgår mot destinationsordet för dagen... trä, träd. De som brukar hänga med/ hoppa ombord har jag länkat till här nedan:  Anki ,   Anna i Portugal ,  Carita ,   Karin ,  Ordodlaren ,  Paula, Znogge ,  Åke ,  Ås a Vill du också hoppa ombord så är det bara att göra det, vill du så länkar jag till din blogg, bara säg till i mitt kommentarsfält. Välkommen med ombord! Vad kunde ha varit lämpligare ord egentligen för min egen del? Jag bor på Madeira, vars namn betyder trä-timmer...kan ni tänka er?😊 Mera trä än så kan man väl inte få med sig på en och samma gång?  När de första portugiserna för ca 600 år sedan kom seglandes och upptäckte denna gröna ö efter ca en månads seglats från det afrikanska fastlandet, ute i Atlanten, så döpte den till Madeira, som helt enkelt betyder träd på portugisiska.  Det finns många olika sorters träd här, väldigt många. Det finns många flera än de 300 träd som Raimundo Quintal har skrivit om och tagit foton på i sin bok Ilda da Madeir