måndag 28 maj 2018

Ett sammelsurium


    Den här veckans vintage (mitt eget tema) börjar jag med ett vackert smycke (camé).


    Så drar vi vidare till skogs, för enligt bilmuseét (i Malaga)
    var detta damer i skogen. Själv skulle jag nog aldrig ta mig oskadd ut ur skogen igen
    med t.ex klänningen till höger i bild. Jag skulle fastna
    ordentligt i något taggigt snår och riva den sönder och samman. Damerna har i alla fall
    kamouflerat sig till oigenkännlighet med fåglar och fiskar till huvuden.


 
 

   Jag radar upp kläder idag. Många olika



                          Det är bara att titta, begrunda och beundra dem


    En hatt hör till...



Jag låter bilderna tala för sig själva...

Hattar för herrar, som omväxling

Mercedes årsmodell 1936, 8 cyl. 180 hp, 5400 cc. Modell 540 K " Kompressor".
   Bilen ovan är en av de dyraste bilarna före andra världskriget.
   Den visades först på Paris motorshow.
   Bilen var ett "under" av teknik, elegans och var symbolen för makt.
   Den adopterades snabbt av naziledare.
   419 bilar byggdes, alla unika efter kundernas önskemål.

Rolls-Royce, England årsmodell 1936 ( V12, 120 hp, 7300 cc, Modell Phantom III)
Modellen gjordes för miljonärer ( vanliga arbetare hade med all säkerhet inte råd att köpa en sådan bil. ) Barbara Hutton, som hörde till en av de allra rikaste människorna i världen, älskade den här bilen. Hon var känd som "the poor little rich girl". Hon gifte sig sju gånger, vilket i
sig knappast betyder varken det ena eller andra men spekulativt låter man  påskina att det var hennes
pengar de äkta hälfterna var ute efter och så gick det som det gick...



                  En glittrande soffa avslutar den här veckans vintageinlägg.

                  Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

14 kommentarer:

  1. Onekligen smyger sig tanken på... Inget för en utan pengar... men vackra kreationer är det dock. Hattar är nog ngt vi får införa! De är på ngt sätt som pricken över i:et.
    Ha en fin dag!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så är det, som din smygande tanke, men att titta på det hela kostar nästan ingenting, annat än inträdesavgiften. Vi är olika rika i vår värld, rika på så många sätt. Jag känner mig oerhört rik på allt utom pengar :). Det här med hattar får vi ta i och få ändring på. En sådan kan man ha på sig...jag går omkring med min solhatt just nu, dagarna i ände. Ha detsamma Lisbet! <3

      Radera
  2. Vilken underbar modeparad! Jag har sparat ner alla bilderna för jag inbillar mig att jag ska kunna kopiera modellerna eller göra något annat skoj av idéerna jag fick. Härligt med lite ny inspiration. Tack för en puff i rätt riktning, Karin!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kläderna är underbara och festliga på så många olika sätt. Så roligt Gunnel, du om någon kan göra något av modellerna! Det vet jag ju! Härligt! Hoppas du någon gång längre fram visar vad du kanske hittar på!

      Radera
  3. Kul att titta på, men jag konstaterar att dagens fritidsmode är betydligt mer anpassat för just fritidsliv och skogspromenader.
    Mercan är en riktig skönhet!
    Tack för bilderna Karin! Intressant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar om det inte var skillnad på fritidsmode då också, liksom nu. De här kläderna hörde till det s,k. vackra folket, det rika folket. Å andra sidan så hade alla andra knappast tid med någon fritid alls, de knegade på för att få sin vardag att gå ihop. Gissar jag.
      Mercan är vacker. Tack Anki för titten in!

      Radera
  4. Dåtidens överklass damers uppfattning om skog, sammanfaller nog inte med din och min uppfattning. Dessutom hade man väl hela tjänarstaben med sig, som kunde röja väg.
    Margaretha
    som grunnar på
    om hon ska fästa
    någon av sina kaméer
    i sin slokiga solhatt
    - när ska jag annars
    ha dem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog helt rätt i dina tankar Margaretha!
      Självklart ska du fästa alla kaméer i din solhatt.
      Förgyll den, låt den glittra, för precis som du skriver, när ska du annars ha dem? Smycken kan man bära när som helst och alltid, fastän jag är dålig på att efterleva mina "kloka" ord.

      Radera
  5. I dessa kreationer hade jag nog också fastnat både här och där även om det inte var skogsvandringar det var frågan om. Klart intressant mode.Jätteroligt att se klänningarna! Och vilka arbeten som var nerlagda här. Ja, på alla kläder du visat.
    Bilarna är riktiga läckerbitar. Fantastiskt att de är så ävl bevarade.
    Stort tack för denna runda och jag hoppas förstås på mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gissar att vi är många som skulle ha fastnat i dessa kreationer ! :) De lade ner många timmar på varje plagg då, skräddarsydde dem mera eller mindre. Som konstverk är de.
      Tack för att du följde med en liten runda idag igen Ditte!

      Radera
  6. Det var nog första gången jag ser konstiga djurhuvuden på skyltdockor som mannekängar! Vet inte riktigt vad jag ska tycka, nästan lite makabert...
    Skulle inte kunna välja favorit bland alla klänningar heller, men, om man skulle tänka på vad en tjock finnkäring kunde tänkas ta på sig så fick det bli första fotots lösa lediga färggranna klänning. Ett beige fordral ser nästan ut som en säck, fast sofistikerad. Kan tänka mig hur den skulle klä en synnerligan avmagrad stackare utan minsta former...Ja nu var jag väl avis o elak eller hur? Kram från pörtet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen är det ett konst(igt)uttryck. De är ju i skogen förstod jag :). Det är fritt fram att vara både avis och elak...det är ju bara skyltdockor så ingen av dem kan bli ledsen för det Paula! Kläder är som kläder är, en del passar, andra inte och smaken är delad som baken, det vet vi ju. <3

      Radera
  7. Åh, ett riktigt samlarsammelsurium!
    När jag kom till hattarna som ligger på glashyllor tänkte jag att jaha, nu är vi på konditori! De ser verkligen ut som läckra bakelser där de ligger! Så många knäppa kläder och vilka underbara bilar för miljonärer och nazister!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte ungefär detsamma vad gäller hattarna. Det finns hur många montrar som helst med "bakelser" i museét.
      Ja, nog finns det både för den ena och den andra. Själv rös jag igen när jag skrev ordet nazi...funderade ett slag om jag ens skulle skriva det men å andra sidan så kan ju inte bilen hjälpa det. Den är liksom oskyldig! :)

      Radera