I väntan på det gula tåget


Här om dagen, då jag var till stan i ett ärende, passade jag på att besöka en av våra större matvaruaffärer för att fylla på äppelförrådet här hemma.
Nu finns det gott om åländska äppel i de flesta affärer och vi äter mera än gärna de närodlade godsakerna.
Vid äppellådorna stod också många andra som var ute i samma ärende som jag.


En av kunderna, en kvinna i den yngre medelåldern, irriterade oss andra en del.
Hennes kundkorg var i vägen hela tiden.
Vi andra fick kryssa och tränga oss förbi den och så fortsatte det
Vart än hon gick i den stora affären lämnade hon sin kundkorg på hjul mitt i stråket så att säga.
Till allmän irritation.

Bilden lånad från Internet. Jag har målat barnets ansikte En sådan kundvagn är det jag beskriver

Det var som om korgen föll ur händerna på henne på ett demonstrativt sätt.
Känslan att hon gjorde så med flit var högst påtaglig.
Hon stötte till någon av oss hela tiden...
Hon tog plats på ett kännbart sätt och kändes störande och respektlös
En petitess i det stora hela förstås
men ibland behövs det inte mycket för att reta upp "folkmassan"😉.

Till slut tappade någon humöret och tog tag i hennes kundkorg
och ställde den med en resolut smäll på sidan om "faret".
En ilsken blick blev svaret.....
Vi andra smålog tacksamt åt den som gjorde ingreppet.

Mitt i allt detta kom jag ihåg den lilla episod vi blev vittne till när vi var på Kreta.
(Återigen blir det lite Kreta mina bloggvänner, hoppas ni orkar! )
Den episoden var inte alls irriterande, bara en rolig liten sak mitt i allt
där vi båda hade satt oss ner på en bänk tillsammans med andra som skulle ut och åka tåg.


Det lilla gula tåget tuffade ut på landsbygden, upp i bergen,
till speciella sevärdheter i de många små byarna och utsikten är förstås den bästa tänkbara,
för att inte tala om luftkonditioneringen som är toppenbra!
Det är ett mycket trevligt sätt att lära känna bygden mera ingående på.
Några stopp görs där man får bekanta sig med det ena och det andra.
I andra änden av samhället fanns ett annat litet tåg men rödfärgat.
Men mera om detta längre fram, nu handlar det om annat.


Jag drar en liten parallell till kundvagnen på hjul fastän det egentligen handlar om en liten
skottkärra.  En liten skottkärra fylld av gamla trasiga tegelstenar.
En man kärrade den förbi oss ett antal gånger och stjälpte av lasset på andra sidan kommungränsen som ligger ett stenkast (tegelstenskast) från "tågstationen".
Smart! Låt grannkommunen ta hand om skräpet, så slipper man själv.

Mitt på trottoaren

På vägen tillbaka stannade han till och pratade med biljettförsäljaren. Deras samtal var ivriga ...
Mannen med tegelstenarna bara släppte sin kärra och lämnade den, oberoende var han råkade vara.
Här handlade det inte alls om att föra kärran till sidan om, vilket vi som räknar oss till skapligt lydiga och ordentliga skulle ha gjort för att visa övriga trafikanter och gående respekt.


    Lite senare när samtalet var över för den  stunden tog han sin kärra,
    sjöng och visslade högt och gick efter mera stenar


    Och vart vill jag komma med det här då?, undrar kanske någon och jag själv kanske allra mest

    Jag tror att den här mannen representerar det grekiska lynnet rätt så bra.
    Grekerna gör lite som de själva vill utan att bry sig om vad andra människor tycker.
    De har en stark känsla för sitt land men också en stor misstro
    mot myndigheter, vilket säkert är ett resultat av många års ockupation av andra nationer.
    Det märks på så många olika sätt, inte minst i trafiken, till vilken jag återkommer så småningom
   
    
På andra sidan kommungränsen

  Det finns en skön harmoni i motsättningarna, en kontrast i den grekiska vardagen som fascinerar
  mig. Och som jag faktiskt inte riktigt förstår fullt ut men jag tror att vi, lite grann "fyrkantiga"
  nordbor har mycket att lära oss av grekernas mera avspända attityd.
  Vad är det för idé att reta sig på sådant (som en kundvagn
  på hjul t.ex. ) som man ändå inte kan göra särskilt mycket åt.


  Nu funderar jag själv på hur jag ska forsla våra egna tegelstenshögar till grannkommunen Finström
  på enklaste sätt. Att ta skottkärran tror jag inte riktigt på i vårt fall, för vi har lite längre väg
  till gränsen än bara ett stenkast ifrån.
  Men det löser sig säkert!

  Skämt åsido, så blir det nog ett par tre, både allvarliga och mindre allvarliga inlägg om Kreta ännu.
  



  Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
 
   

Kommentarer

Marina sa…
Härlig tripp från Åland till Kreta så här på morgonkvisten :)
Tack Marina! Tripparna fortsätter :)
Nu är Karin på Åland i gasen
va fasen
Det rör sig i grekens rike
också utan dess like
Men det är inte sant
ty Karin fant
ju också att i eget land
direkt ur en yngre medelålders hand
Att med rulllande farkost på hjul
lätt kan bli till strul
Massor av annat smått och gott
vi också här i inlägget fått
Jag tackar niger och bugar
som vanligt jag ditt inlägg i mig sugar ..
Fin söndag från mitt idag soliga Skellefteå!
Haha, Tove, du poetiska!
Du kan du detta med ord på vår jord.
En skön söndag också härifrån.
Nu är vi på gång, nästan med sång
uti skogen vi går <3
Gunnel sa…
En rolig jämförelse mellan två rullande irritationsmoment. Jag har märkt att har jag själv lite bråttom eller är trött så kan jag irritera mig på småsaker, men en dag jag tycker livet leker så struntar jag totalt i sådant. Något som däremot alltid retar mig är ifall någon demonstrativt vill sätta käppar i hjulet för andra. Ser fram emot fler Kretainlägg. Soliga hälsningar från Skåne.
Tack Gunnel!
Så är det ju också, är man själv trött och känner stress så kan man haka upp sig på nästan vad som helst. Utan tvekan.
Vi runt äpplena var rätt harmoniska just den dagen förutom den yngre medelåldern med kundvagnen på hjul. Men det löste sig och är precis som jag skrev en petitess. Ibland får man säkert själv märkligheter för sig utan att ens tänka på det.
Solig hälsning också härifrån, nyss hemkomna från svampskogen som vi är.
Musikanta sa…
Denne någon, som ställde undan vagnen, kunde ju gjort det UTAN smäll och med ett leende istället. Resultatet blev ju detsamma.
Ingrid
Javisst kunde det ha gjorts så Ingrid! Men ibland kan irritationen ta över för mycket. Vi har ju alla våra olika temperament. Tack för titten in!
Min första dumma fråga: Hur vet du att kommungränsen går precis där??? Visst är annars greker lite mindre hetsiga än italienare o spanjorer? Har aldrig varit i Grekland så det är bara en känsla jag har. Kanske är det som här, olika om man bor i storstad eller på landsbygden. Allt trevligt folk bor ju på landet, haha! Jag som från början är en asfaltsblomma kan efter tjugo år på landsbygden fortfarande inte klara av kassaköer i butiken! Jag har såå himla bråttom! Vart? Ingenstans förstås...Klurigt inlägg igen, du är verkligen på hugget! Kramen
Det finns inte några dumma frågor. Det fanns en skylt där som berättade att det var kommungränsen. Vi fick veta det av en kvinna som sålde hantverk en liten bit därifrån. Jag upplever detsamma som du känner. De är mindre hetsiga. Italienarna har ett helt annat temperament. Spanjorer känner jag inte så bra ännu men snart ska jag väl lära känna dem också :) Visst bor det trevliga folket på landet ;). Så där kan jag känna det ibland också. Man stressar upp sig utan orsak.
<3 Tack Paula!
Mia sa…
Italienarna tycker jag är hetsigast.... men visst kan grekerna också. Glömmer aldrig när vi hade tagit taxi upp någonstans till något sevärt. Det här är många år sedan, tre unga tjejer. Så ringde vi och beställde taxifärd ned... det tog en himla tid, taxi efter taxi kom, men inte vår. Till sist kom en taxi och erbjöd oss att vi kunde åka med för nu hade han ingen beställning. Intet ont anande satte vi oss in i bilen. På väg ned på slingrande väg, så mötte vi en taxibil. Vår chaufför bad oss lägga oss ned så vi inte syntes. Vad hjälpte det! Ut for den man vi hade beställt resa med men som vi väntat förgäves på. Han var ursinnig, det var han som skulle ha den körningen, vi skulle ur bilen och in i hans... Nej, vi tyckte vi kunde åka med den här.... Det gick inte an, vi fick byta bil mitt i kurvorna... blev litet rädda i och med att han var så uppjagad. Skulle han köra som en idiot eller som en ordentlig taxichaufför. Minns inte hur det blev, men ned kom vi helskinnade, en lärdom rikare! Tag aldrig en annan taxi än den du beställt! Snacka om temperament! :-)

Trots detta gillar jag, eller gillade Grekland skarpt på 70-talet då jag besökte landet flera gånger, både fastlandet som Rhodos!
Anne-Marie sa…
Trevligt med litet fler reflektioner från Kreta.
Det där med kundvagnar mitt i gången tycks vara ett globalt “fenomen".
Även om amerikaner är bra på att ursäkta sig är det många som inte tycks förstå att det faktiskt finns andra personer i affären och de ställer sig mitt i vägen och blockerar andra rätt effektivt.
Skottkärran var ju en bra parallell till kundvagnen. :)
Nog tror jag att kretensarna har sitt eget sätt att göra saker och ting.
Anki sa…
En riktigt härlig reflektion över hur människor beter sig :) Det spelar nog ingen roll var man befinner sig ... irritationsmomenten finns både här och där.
Kram
Tack för din historia Mia! En resa som du aldrig glömmer, det förstår jag väl. Mycket temperament i den killen, helt säkert. Och förstås så visste den som tog upp er först att det kunde gå som det gick när han bad er lägga er ner. Livet är riktigt livat emellanåt.
Temperament finns förstås i många länder. Fransmännen är inte heller utan. Och sist och slutligen är det ju det som vi älskar. Man kan nog inte annat än att gilla Grekland, så känner jag också. Men tack och lov så gillar jag många andra kulturer och nationer lika mycket.
Det är helt säkert ett globalt fenomen, det är jag också övertygad om. Det handlar förstås om attityder och allt som tiden går så blir människan bara mera egoistisk, självcentrerad. Det är också ett "nyupptäckt" fenomen. Man får ge akt på sig själv så man inte faller in i det hela alltför mycket.
Vi märkte att det är skillnad på greker på olika öar. Nu har vi inte större erfarenhet än att jämföra Rhodos och Kreta, men vi märkte skillnaden. Ingenting negativt som så men det är intressant att se hur olika människor kan vara trots närheten över havet dem emellan.
Tack Anki!
Det spelar nog ingen roll, vi är precis likadana när det kommer till kritan. På många sätt. <3
Annika sa…
Ja, det var bra paralleller du drog där.
Visst, ja verkligen irriterande för er andra i affären. Klart att vagnen skulle flyttas på, och jag förstår irritationen.
Ha en fin tisdag
Tack Annika! :)
Ja, ibland blir man irriterad, så enkelt är det!
Nu är tisdagen snart slut och den har varit riktigt bra!
Önskar förstås dig detsamma!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio