Julstädning?


    Nja, det är nog en överdrift om jag säger att jag julstädar....
    Jag skulle nog säga att jag advents-njuter istället
    Jag tycker om den här tiden innan jul
    Självklart tycker jag om att ha rent omkring mig men det finns inget måste
    att det ska skuras och fejas så hårtestarna står åt alla håll och kanter
    och jag själv blir stirrig
    Det har jag lagt bakom mig, den tiden är förbi för min del. 
   

    Jag hänger upp en adventsstjärna i några fönster, i andra står en adventsstake, i vissa finns inget alls
    som påminner om julen och bra går det också.
    Som ni ser på bilden ovan så har vi fortfarande både
    pumpa och squasch kvar att äta upp....
    I sinom tid blir det en stor soppa att avnjuta. Vi tycker om soppor.
  

    Julmaten är inte heller en stress på något sätt. Vi har inte några måsten
    De har funnits, jodå, men inte nu längre.
    Vi tar det som det kommer och som vi känner för
    Skinka?
    Vi vet inte om det blir en sådan i år, vi har inte bestämt oss,  huvudsaken är att vi har fisk på bordet
    och mycket grönsaker. En kålrotslåda, en sillsallad hör till...ja, det uppenbarar sig när
    vi kommer närmare julen.
    Man kan ju inte äta mera än man kan och julen är så mycket mera än bara mat


    I år har jag hängt upp en hel del stjärnor och flera lär det bli
    Nu när vi har lagt cateringen på hyllan och inte tar emot grupper längre så behöver vi inte
    pynta varken i cafeet eller i Gula salen
    Där råder fullständig semester från allting.
    Dörrarna är stängda dit, för att spara energi under vintern.

    Men pyntet finns förstås kvar och en del av det kommer jag att använda
    i vår privata lägenhet. Om än sparsmakat. Jag vill inte ha för mycket av det goda.
    Då försvinner det vackra, man får svårt att se trädet på grund av skogen.
    Det är de små detaljerna som gör det. 
    Julgran? Kanske. Troligen en liten en men man vet ju inte vad som flyger i mig ännu.
    Det är långt till jul
  

   Ljus vill jag ha, vill vi ha. Det får gärna finnas ljus lite överallt där vi är...
   Närmare julen vi kommer flera tar jag fram, precis på samma sätt som jag hänger upp stjärnor i fönstren.
   Nej, här kommer inte alla upp samtidigt, här kommer de upp pö om pö för att vara på plats när julen
   är inne. 







I det ena köksfönstret blir det grönt som gäller i år
De gröna flaskorna har jag hittat bakom
vedlidret.
De har poppat upp ur jorden som svampar,
när tjälen har lyft upp dem från den ursprungliga
soptippen som en gång fanns just där

 Det har varit en pärs att få dem rena, men
 de är så vackra i mina ögon
 så jobbet har varit värt att göra
 Tänk att de har klarat sig, att de är hela
 Det är nästan ofattbart



     Och på ytterdörren blir äpplena mera skalade för varje dag som går 😉
     Tydligen duger det med skumgummi i nattvistet också, till madrass kanske?
      
     Jovisst, jag kommer att göra en ny dörrdekoration, nån dag längre fram.

     I skrivande stund hörs tåget dra fram över trädtopparna, i hög bullrande fart!
     

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
    

Kommentarer

Gunnel sa…
Att adventsnjuta låter så härligt. Så vill jag också känna det. Här är också de flesta måsten bortsopade och vi hjälps åt att göra det som vi känner för just nu. De år vi inte firar så många samtidigt blir det lite mindre maträtter på bordet, och det går jättebra. Vi hjälps åt med det mesta så jag känner mig aldrig utschasad på julafton. Jag tycker det ser så mysigt ut med dina halvätna äpplen i kransen. Ha en fortsatt trevlig adventsnjutning.
Som vi känner för just nu.....precis så ska det vara när man kan ha det så. Och naturligtvis handlar det om hur många man är vid bordet. Det blir förstås mera mat om man är flera än om man är två. Vi brukar hålla lite knytkalas tillsammans med dotterns familj, någon gång också med sonen.
Idag har vi stormvindar här så jag gissar att fåglarna myser i sina holkar isolerade med röd ull och skumgummi :) De må plocka vad de behöver. Jag önskar dig detsamma Gunnel, en fin adventstid!
Marina sa…
Visst är det skönt när "måstena" försvinner och man bara kan njuta av alla tända ljus och göra det man känner för i den takt man vill. Det är då julen blir mysig!
Just så är det! :) Vacker musik till så är det perfekt!
Rantamor sa…
Visst är det skönt att kunna bara vara och att kunna låta var dag ha sin tid.
Vi hade småkillarna från Söråker 5-3 år i förra veckan och dom plockade fram tomtarna till oss.
Vi öppnade tomteskåpet och låt dom gå all in, och dom bar omkring tomtar överallt så nu hittar vi dom lite här och där. Dom tycker att farmor har många tomtar.
Sen var vi ute å grillade korv nere vid havet och då hittade vi en liten liten fin gran som killarna fick bära hem, och vi hittade lite pynt dom fick hänga i granen.
Har inte haft gran på tio år, men så blev det bara i år, var så kul att småkillarna bar hem den och klädde granen.
Det är nog som att ju äldre man blir ju mindre jul drar man fram, om man inte som iår fick hjälp av sötknopparna.
I fjol var jag klen och vi firade ingen jul alls, men iår har jag hostat upp mig och vi ska fira jul hos dottern i Umeå.

Tjingelingen från Rantamor.
Precis så där ska det vara. Man tar det som det kommer och jag tror att ni får den roligaste adventstid som man kan tänka sig, med tomtar överallt och säkert där de inte brukar vara, när småtomtarna/sötknopparna har haft ett par fingrar med i spelet.
Glada överraskningar väntar säkert.
Det är bra att det finns småknytt och tomtar, hur skulle annars världen se ut? Tror att vi hamnar hos dottern vi också, jag har hört en fågel viska något.
<3
Annika sa…
Så sant, Karin. Jag svettas inte heller över minutiös julstädning som min mamma gör. Jag städar som jag brukar, och så får det vara bra. Vill bara njuta, som du vet (och nu behöver jag det mer än nånsin för jag ÄR nervös inför det jag ska göra på fredag).
Ja, vi är olika i vårt pyntande, men det är väl härligt det OCKSÅ! Just olikheten. Jag kan tycka det är underbart att komma till hus som inte är som mitt. Uppskattar det enormt, annat pynt, mer sparsmakat. Ser absolut det vackra i det. Men själv är jag ju motsatsen, som du ju vet :-)
Men, att skala bort "måsten" är verkligen nyttigt, och bra.
Ha nu en finfin måndag i blåsten (avskyr blåst, så jag hoppas det mojnar).
Det var just det jag menade också Annika, att det är härligt att man kan vara olika och göra som man själv vill. Olikheten, mångfalden berikar. Jag njuter också av hur andra gör, och jag tittar och suger in allt du visar på dina bilder om din jul. Noggrant :) och jag tycker det är fint.
Jag förstår att du är nervös, det skulle jag också vara fastän jag vet att de kan, experterna. Håller redan mina tummar för dig!
Den här senhöst-vintervinden är utarmande på något sätt. Det är skönt att sitta inomhus när mörkret sänker sig. Jodå, det mojnar säkert någon gång närmare jul ;)
Musikanta sa…
Eftersom jag är allergisk mot julen så gör jag så lite som möjligt. Adventsstjärnan i köksfönstret och adventsljusstaken i fönstret lyser upp, så de får vara framme. Julmaten är heller inga problem med - kanske Kent gör en pizza. Jag äter vegetariskt som han hela julen så det blir ingen julmat för övrigt eftersom vi är ensamma. Städar gör jag när det behövs och det är inte så ofta, haha.
Kram från Ingrid
Så praktiskt!
Låter behändigt det där. Med julallergin alltså.
Hur yppar den sig? Får du utslag eller leda av något slag? ;)
Du måste skriva om julallergin på din blogg.
Undrar om den är smittsam av sig.
Du är för härlig Ingrid!
<3
Karin sa…
"Stoppa plågsamma julförsök" sa min kloka mor och så fick det bli. Fast egentligen var det nog så att hon trappade ner från en ganska ambitiös nivå. (Det var hon som kände sig väldigt busig när hon slutade krusa örngottsbanden...) En av fördelarna med den här årstiden är ju också att det nästan inte märks alls om man inte städar. Framåt vårkanten däremot kan det ju vara riktigt inspirerande att röja lite!
När jag först såg dina svarta stjärnor så trodde jag att även du blivit tagen av att rita i mandala eller zentangle. Jag vet inte ens vad det betyder men jag har testat och det är jätteroligt och inspirerande, det liknar dina stjärnor. Ja det här med julpyntandet är nog bäst när det är lagom. För mig själv är det viktigaste den vita anventsstjärnan och uteljusen som jag tänder vid första advent och de får brinna till sista januari då mörkertiden börjar bedarra. Här skiner solen nu och det är så vackert.
Mycket trevligt om du hittat någon ide från min blogg, det är ju det som är meningen i det stora hela med den. Ha en trevlig söndag.
Klok var hon :) Jul blir det likväl och skönt känns det att slippa egenpåtvingad stress. Uffe har lärt mig att städa efter jul, då syns ju skiten, som han uttryckte det. Så sant så.
Framåt vårkanten när solen ligger lågt och tar fram allt som inte borde synas då kan man julstäda, om man ska
Mina "svarta" stjärnor är egentligen förgyllda guldstjärnor, men i motljus och dåligt dagsljus så blir de svarta och mandaliska och zentanglesiska. Jag förstår precis vad du trodde. Så kunde det ju ha varit, precis så.
Lagom är bäst även för min del men sedan var ju frågan vad som är lagom. Allting är ju relativt.
Jadå, på din sida hittar jag ofta idéer. Tack för dem snälla du!
Så rätt att låta advent bli en tid för lugn och harmoni, njutning och glädje. Precis så som det bäst passar en själv.
Önskar dig en fortsatt riktigt härlig adventstid!
Mia
Tänk om man hade sådana flaskor som växer fram vackert ,julpynt hör julen till här någon ljusstake kommer fram före ,kramen Nette
Lisbet sa…
Liknande funderingar här. Inga måsten med ngt alls i fråga om jul. Oj hur vi (= jag) höll på förr i världen. Dessutom med jobben. En jul hade jag ansvar för fem olika julfester, barnen små och allt det övriga. Jag har trivts att vara i gång. Nu är det tvärtom :) nästan. Det räcker med det lilla.
kram till dej
Var och en gör som den vill, förstås. Jag trivs så här.
Önskar dig detsamma Mia!
Karin
Jag förstår att du gärna vill ha sådana flaskor du med Nette. Någon gång för längesen blev de sådda och nu kommer de upp pö om pö och jag plockar dem, sorterar dem, för till returen och tvättar några som jag vill ha kvar. Konstigt nog så har de inte gått sönder, några andra har gjort det men väldigt få.
<3
Så där har jag varit också, precis som du och kanske ännu värre. När julafton kom och satte mig ner i soffhörnan, slappnade av så bröt förkylningen ut. Det hände någon gång, inte alltid, men nog var jag lite knäpp. Stackars familj, men jag ville ju så mycket.
Nu är jag helt annorlunda, kanske för mycket men...ja, jag mår bra och det får räcka med det lilla. Jul blir det i alla fall. <3
Anonym sa…
Oj, vilka flaskor! Jag vill också ha en gammal soptipp är glas bara poppar upp... Är helt fascinerad av glas i alla former. För att inte tala om glasblåseri. - - - Det viktigaste med julen är sändandet av julkort för min del! Har skämt bort folk med att göra ett julkort med eget motiv, numera från trädgården. Lite stjärnor och ljusstakar i fönstren, det räcker. Och så blir det en julgran (BJR vill)och lite god julmat av bara farten. Men inget "måste", ingen av oss har en aning om julmenyn ännu... Julen är avkoppling!
Känner igen mig på det där med nedtrappning och fram med lite i taget. Ibland tror jag att åren med barn, julklappar, aktiviteter, arbete gjorde att man (åtminstone jag) inte hann tänka efter att saker kunde göra på annat sätt än "vanligt"... Det är verkligen skönt att julen får tona fram lite i taget nu för tiden och föra med sig mindre av förväntningar. Vad generös du är med material till smådjurens boningar Karin!
Anki sa…
Precis som här ... ingen julstress och ingen överdrift med vare sig städning, mat eller julklappar :)
Annat var det förr, när barnen var små :)
Vilka fantastiska flaskor du hittat ... såå vackra!
Ha det gott!
Ja, säg inte annat! Det poppar förstås upp en del annat skräp också och även trasiga glasföremål, men ovanligt många som är hela och intakta. Nu och då så hittar jag någonting att ta vara på, antingen till vacker användning eller till returen. Jag tycker också mycket om glas. Slog sönder en glasboll, en sådan som har varit nätflöte här om dagen och vet inte vad jag skall göra med bitarna. De är ju vackra så jag kan inte slänga dem ännu.
Jag fixar också, oftast, egna julkort, återvinning av gamla och fixar och donar. I år har jag inte kommit igång ännu, så det börjar brinna i knutarna.
Julen ska vara avkoppling, absolut!
När man är mitt i barnkarriären, om man får kalla det så, så är det annorlunda. Så mycket jobb man lade ner på att göra julen julig, men roligt var det givetvis. Ja, här delar vi med oss, äpplena blir bara ulligare och ulligare, tillika som de skalas :)
Ja, annat var det förr!
Flaskorna är väldigt vackra och jag har hittat många men delat med mig åt samlare också, bara hållit dem jag själv verkligen vill ha.
Ha det gott du med Anki!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio