Familjen Eklunds resa år 1959, 21 juli
Så där, nu är familjerna Eklund och Förbom på farten igen i östra delarna av Finland med sina bilar.
De tidigare delarna av resan har jag länkat till längst ner i inlägget om någon vill läsa mera om resan som började den 14 juli- 59.
Det är den 21 juli och så här skrev min svärmor Birgit den dagen.
"Så ja, igen en ny dag, 07.20 steg vi upp och kokade kaffe och gröt. Stämningen var ganska "duvi" på andra sidan. Så har vi då packat o Kaj var efter potatis. 200 mk kosta dom , sa han. Nu skall vi gå och se på kyrkan som lär vara en sevärdhet."
( I det här avsnittet skriver Birgit exakt samma sak som fanns med i förra inlägget om gubben med stora kyrknyckeln, samt lite till om Paltamo kyrka, då återgivet från fotoalbumet. Jag; Karin, hoppar över det redan skrivna som man kan läsa om i förra inlägget och fortsätter här istället)
"Ovanför huvudingången i Paltamo kyrkan, finns en stor målning som täcker nästan hela väggen och som föreställer himmelen och helvetet. Målningen lär ha varit ännu större, alltså nerifrån har det skrapats bort, för det lär ha varit så hemskt i helvetet, att folk som kom kom och såg det, svimmade.
Det märkliga är att alla i helvetet är kvinnor?
Genast då man kommer in i kyrkfarstun lägger man märke till en 2 vånings-bänk som är en gammal skambänk. Här fick sockenborna sitta och skämmas på söndagen, för mindre förseelser förstås. Vidare fanns här i farstun 4 dörrar och de ledde till vapenrummen. Alla hade ju vapen med sej, men man fick inte gå in i kyrkan med dem på sig. I sakristian fanns 2 gamla borrar som hade använts vid byggandet av kyrkan, en koffert, alltså en fyrkantig träkista med ett konstigt lås. Den hade använts av prästerna på läsförhörsresorna o . i den förvarades då böckerna. Vidare fanns här en oblatpress, med vilken nattvardsbrödet hade gjorts. Det fanns bilder på båda sidor, ena av lammet och den andra av Jesus.
Hela kyrkan är byggd av stora stockar och är synnerligen stabil. Klockstapeln står skilt för sig.
Sen finns det bredvid kyrkan det s.k. Keisarin talli. Det är verkligen ett gammalt stall med loft och därinne finns ett stabilt bord av breda plankor o en likadan bänk. Här har kejsaren Alexander I ätit middag på resa till Kajana. I sällskap hade han 3 officerare och en hästläkare (Hest lääkäri) .Det står skrivet deras namn på den plats där de har suttit. På väggen finns foton som togs vid tillfället för måltidens intagande. Stallet var då dekorerat med björkar.
Start från Paltaniemi kl. 11.00
Vi skickade kort till Ruokolahti Kansanopisto.
Vi stannade en stund i stan, jag köpte hosttabletter, korv, äppel och reseminnen. Skickade ett kort till Holgers. Start från Kajana kl. 12.10.
31 km från Kajana upptäckte Uffe att han får en ny tand fram i munnen.
Här håller dom på med vägarbeten ganska långt.
Kl. 14.45. Nu är vi i Lapinlahti kyrkoby. Infarten med kyrkan i förgrunden är bedårande vacker. Fortfarande vägarbeten.
Foto av en grek. katolsk kapell i Alapitkä. Bara vackra trakter hela tiden längs med vägen.
Stadsmuséet i Kuopio |
Ingen kan ana hur vacker infarten till Kuopio är. Broar och vatten och öar och flera ställen 2 broar i bredd. Vi försökte ta ett foto av en bro genom vindrutan.
Kuopio Kyrka |
Centrum kl. 16.15. Vi parkerade vid torget och vandrade runt stan ett varv. Vi köpte vimpel o märket och turades att få en likadan kakelskiva som i Kajana, men med Kuopiomotiv. Sen gick vi till en bar för att äta och där stötte vi på Förboms.
Hakon har köpt nya tossor och står här med pojkarna vid torget. |
Nu har vi sett Puijo men vi hann bara in genom dörren till tornet förrän vi hade P.H. Nyman från rundradion ihop med oss, som bad om en intervju. Vi pratade resrutt o camping och annat angående resan. Han hade kommit i motsatt riktning än vi.
Kaj passade på att fota oss uppe i Puijo utsiktstorn... |
Familjefäderna fick presentera sig och jag fick ju också säja nånting. Nu går vi bara och är malliga över att vi har pratat i radio från Kuopio Puijo. Hoppas bara att alla våra bekanta hörde det.
Start kl ½ 6. Så är vi då på landsvägen igen. Ingenting särskilt att titta på. Chauffören svär över vägarbetena som pågår överallt. Så mycken vacker natur som skövlas. Vi åker mot Suonenjoki och skall där försöka få lägerplats nånstans.
I Suonenjoki finns Cirkus Sariola, så våra ungar ville ju helst stanna här. Vi skulle åka till en camping 14 km från kyrkbyn men vi hittade aldrig platsen. Nu är vi komna till en svängbro och här hör vi oss för.
Nu hade vi tur, på en liten udde här invid kanalen får vi slå upp våra tält. Så det var ju minsann i sista stund då kl. redan börjar bli 9.00 (det heter 21.00) . Uffe han tutar( sover) redan för fullt och Leif följer exemplet. Kvällens fångst var 4 abborrpinnar.
Kaj skulle lägga eld på sin primus men den fungerar inte som den ska utan släpper upp höga lågor och till på köpet hade han druckit öl, så vi fick 2 tanter hit som pottra så innerligen att dom trodde att vi hade ilmituli/skogsbrand där. Och det undrar jag inte på.
Hakon blev arg och bad Kaj att slänga primusen åt helvete. Så lagade han eld på vår primus. Jag gick ner till stranden till pojkarna. Verna kokade tevatten och så satt dom sej och dricka utan att säga nånting. Vi drack ju också sen i sinom tid. Så gick vi ett tag till bron med Papi och sen gick vi till kojs.
****************************
Så långt kom vi idag på familjernas semesterresa som fortsätter här på min blogg då min svärmor skrev dagbok den 22 juli 1959. Hoppas ni vill vara med på resan om en vecka igen, tisdagen den 8 juli.
De tidigare inläggen från resan har jag länkat till här nedan:
Kommentarer
Den tanden blev förknippad med resan :D
Kram
Duvi är det åt det dova hållet, lite sänkt?
Ha det fint Karin och tack igen! 🥰
ja, kan du tänka dig, bara kvinnor i helvetet, haha...jag gjorde som du och tänkte att målaren var en besviken man.
Så kan det gå, 31 km utanför Kajana..då får U. en ny tand helt plötsligt.
Kram
hosttabletter pratade man om också i min barndom...men jag vet inte riktigt vad det var sist och slutligen. Kanske något liknande som strepsils..
Birgit levde länge på den intervjun berättar U. Säkert U. också...det var stort på den tiden att bli utsänd i periferin så där.
härligt att befinna sig där så där bara..Birgit skriver precis som hon kände och hur det var, rakt upp och ner. Ja, det där med exakta positionen tycker jag att är roligt också då U. fick en framtand, haha..
Mikkeli, St. Michael..ja, där hamnar vi också så småningom. Duvin sade vi i min barndom då man var lite nedslagen, lite sänkt helt rätt.
Ha det fint du med Tove!
ja, det är ju det, utan vidare!
Ha en skön eftermiddag! Eval8
ja, verkligen och tänk att den hade varit så hemsk så folk svimmade...en del av den i alla fall. Tack detsamma!
😊😊
Vilken ära att vara med i radio. Säkert en av höjdpunkterna under resan.
jag gissar att klockslagen blev exakta när de satte sig i bilen och hon såg på klockan vad den var när de startade. Desto krångligare än så tror jag inte att det var.
Att hon lyfte upp att hon fick säga nåt i radion hade inget med någon underlägsenhet att göra. Vad det ordet stod för kände hon nog knappast till. Hon lät sig inte hunsas..men det var ovanligt att få prata i radion och av just PH Nyman.
ja, kan du tänka dig. Jag personligen tänkte att kvinnor kan...med glimten i mitt öga förstås. Intressant målning måste det vara hur som helst. Jag tror som du att målaren var en bitter man...kanske alla kvinnor liknade på de kvinnor som hade försakat honom? Det var en ära på den tiden att få vara med i radion. Ja, absolut så var det en av höjdpunkterna, har jag förstått.
ja, det är spännande och hon skrev ner så mycket av olika slag, vardagsliv, kyrkliga besök etc...Jag trodde som du men hon hade rätt. Det finns även en grekisk-katolsk kyrka där fick jag veta när jag googlade. Jag är också obevandrad i det hela och tänkte att det måste vara grekisk-ortodox, men det måste det alltså inte vara.
Min ex-pojkväns mamma var ett Finlandsbarn som kom hit under kriget, och var från just Jyväskylä som jag ser på skylten, om jag inte minns fel!
Ha det gott!
Kram
Apropå Finland ser jag att Susjos nämner Finlandsbarn. Min morfar och mormor tog hand om en pojke under 2:a världskriget. Jag minns att han hette Leo och att han återvände till Finland efter freden, men jag önskar att jag hade varit äldre när de gick bort och att jag hade kunnat fråga om mer information. Kanske det hade gått att söka efter honom och ta del av hans berättelse.
tack, jag tycker att det är viktigt att få den dokumenterad. Det är inte längesen egentligen och ändå så annorlunda nu än då i efterkrigstidens Finland. Ja, där gjorde Sverige en toppeninsats som tog emot alla dessa Finlandsbarn. Grannsämja när den är som allra bäst.
Ha det gott du med!
Kram
Tack. Så är det ju, det var mera ärligt och gemytligt, mera rakt på och stora famnen, mera äkta.
Underbart att Leo fick en bra tid hos dina morföräldrar. Det var många i Sverige som tog emot Finlandsbarnen då, tack och lov. Det kanske finns en förteckning över alla barn som kom till Sverige någonstans? Men det var krigstid och i sådana tider fungerade i stort sett bara det praktiska.
du tänker som jag gör i det här sammanhanget. Kvinnor överlever...
Ja, exakt på destination dessutom. En underbar anteckning i mitt tycke...31 km från Kajana. 😊
jag kan förstås inte säga något om den saken. Jag skriver ur hennes dagbok och hennes syn på saken. Hon såg tydligen bara kvinnor.
Jag googlade och fick fram grekisk-katolska för att jag undrade över benämningen. Desto mera kan jag inte säga om detta, som sagt jag återger...
Enligt bilden i fotoalbumet så ser muséet så ut..
PH blev ett begrepp även på Åland via radion..
jag försökte hitta målningar ovanför huvudingången i Paltamokyrka på nätet men hittade ingen huvudingång med dessa. Takmålningarna osv ..men inte målningarna som B. berättar om ovanför huvudingången. Var hittade du den?