Äventyret framtiden

Det är som U. har sagt åt mig många gånger, " sluta upp med att planera.Det blir ändå som det blir."   Igår morse vaknade jag när klockan var tre minuter i åtta. Vilken sjusovare jag har blivit! Sen tar det tid att vakna. Mera jag sover sömnigare blir jag. Märklig ekvation. Jag har alltid min telefon avstängd på nätterna och när jag tryckte igång den så hade jag ett mess från mestre Francisco som hade sänt ett meddelande åt mig redan kl. 06.30. Byggmänniskor är som bagare, de är uppe med tuppen.Han undrade om han kunde komma och göra jobbet klart vid åtta tiden...håhå, jaja..visst kan du det, välkommen. Estamos em casa, vi är hemma. ( det gällde att vakna till ordentligt)                          Så kom han med listerna, de beställda som skulle vara på insidan runt ytterdörren.                                      ...

Jag visste att Restauration var på väg hit och har väntat på att få se henne i flera veckor redan. Mitt i allt i förrgår när vi satt ute på terrassen utbrast U. "att vad är det där?"...mitt hjärta började banka. Tänk om..?.                           Och visst var det Restauration som stävade in i hamnen nedanför oss                                   och lade till i småbåtshamnen... ( I normala fall hade jag varit där på kajen i ett huj, men det jag inte har berättat för er är att så fort jag fick godkänd-stämpeln i baken och betyget att jag är i mycket bra skick för min ålder, så blev jag sjuk och drog U. med mig. Eller om det var tvärtom, det vete gudarna men vi har varit förkylda så in i bubblans bubblan. Jag har febrat precis som min brors docka gjorde när han var liten. Hög feber till och med.  Nu är vi dock på bättringsvägen me...

Det är frågan det... Igår nedkom (eller om det blir uppkom för trappan) postiljonen med ett stort paket... U. hade beställt en fuktavfuktare till vårt sovrum.  Eftersom vi redan har namngett (läs jag har namngett) den vita stora avfuktaren som vi har haft ett par år redan, till  Fidolina så återstår det att se om den lilla svarta är en pojke eller en flicka. I början kallade vi den stora vita till Fido för att vi drog den än hit och än dit beroende på var den behövdes för stunden. Det var som att ha en hund tassandes bredvid eller bakom sig. Riktigt mysigt på sitt sätt. Det enda den hunden kräver är fuktig luft och lite el i baken. Billig i drift, ca 10 €/månad i el. Jag har fått uppdraget att gå ut med hunden morgon och kväll. Eller med behållaren då förstås, som är full av vatten(kiss) och det vattnet häller jag direkt i vattenkannorna . Men sen när jag kommer in till Fido och lägger behållaren på plats, så tro inte att den går igång. I början hjälpte ingenting, den konstrad...

Jag greppar åter tag i  min svärmors anteckningar från semesterresan år 1959,  som familjen Eklund gjorde. I förra avsnittet kom de fram till Reitola kl. 21.10  den 24 juli... Texten till fotot: Reitola, sista platsen. Härifrån åkte vi sen direkt hem efter ett par dagar. Så var den resan slut Det var Birgits yngre syster Aura som tog bilden. Aura var gift med Eino och de hade en son Douglas och de bodde på Reitolagård.  ****************** Lite snopet kändes det att bläddra bland anteckningarna och inget skrevs om den 25 juli annat än detta. Nu vet jag att hon har skrivit en hel del den 26 juli också, om vilka vägar de åkte hemåt, vilka orter de åkte igenom och så vidare, var de stannade till på vägen hemåt, så jag återkommer med Birgits anteckningar och inköp av vimplar om en vecka igen. Innan dess ska jag också försöka få till en karta över rutten de gjorde från början till slut.  De tidigare dagarna finns bakom de här länkarna:  14 juli ;   15 j...

Ta ett steg tillbaka nu Karin, var min inre tanke här om dagen då jag fick ett meddelande, som jag upplevde otrevligt. Det kändes småaktigt och kränkande. Vi har inte haft kontakt på snart fyra år och så...tja, förstå sig på allt här i världen. Det var inte jag som bröt kontakten, jag försökte hålla den men jag fick aldrig svar. Språktonen som användes i  meddelandet gillade jag inte alls..Det var dags att ta kål på Pettas fick jag veta. Pettas, vårt företag gick i graven den 30 augusti-21...Men tydligen hittar folk dit fortfarande och frågar efter oss trots att vår hemsida inte har funnits på drygt 15 år vid det här laget och FB försvann samtidigt med nedläggningen. Det stör tydligen men det är inget jag kan göra åt. Det som finns om vårt företag på Internet har lagts ut av andra företag som har lyft oss..  . Samtidigt poppade ett minne upp av den gamle mannen .  Han finns inte längre sedan flera år tillbaka men han fanns där då ingen annan vågade sig fram. Det var på de...

    Åkes tema Veckans foto (högst fem fotografier gäller från senaste vecka)    får fem bidrag av mig idag.   Vi sitter ute på terrassen flera gånger per dag, dricker vatten och bara njuter.. Titta sade jag åt U. våra zucchiniplantor växer så det knakar...men vad är det där? Det är någon på lyftkranen i hamnen.. Så var det ju också. Kranföraren var ute och svalkade sig..Tänk att ha den där utsikten! Vilket jobb han har, ett riktigt höjdarjobb     Jag gillar skuggor..     Jag gillar också våra sommartäcken/lakan av bambu, som inte ska tvättas i maskin utan för hand i kallt vatten. Bra går det också...och vi sover så gott under de svala sköna täckena.  Det kom kastvindar igår...U. hade  just sagt att träden sköter själva om att bli beskurna, när bananplantan föll över muren. Här är det nästan spännande jämnt och ständigt.  Titta in till Åke och se vilka andra som är med i Veckans foto idag..         ...