Familjen Eklunds resa år 1959, 23 juli

Så är jag åter i farten med minnes-noteringarna i dagboksform från den resa familjen Eklund och familjen Förbom gjorde anno 1959. Jag återger ord för ord det skrivna som min saliga svärmor Birgit står för, samt visar fotografier och vimplar som hör till. 

De redan tidigare återgivna dagarna har jag länkat till längst ner i inlägget om någon vill läsa.

Birgit skriver den 23 juli i Säynätsalmi. 

Papis första stora gädda

Vi vaknade vid 5-tiden o då for Hakon ut och kasta...Kl. ½ 6 vaknade jag av att han ropade "mamma". Jag ut som ett skott och där satt han på huk o försökte ta en stor gädda av kroken. Åtminstone 2½ kgs var det. Jag gick tillbaka i tältet men, då steg pojkarna upp och gick å meta. Verna kokade kaffe idag morgon och väckte mig då grötvattnet kokade.

Då alla hade ätit tog Hakon ner vårt "hus" och så var det bara att packa sitt pick...

Kl. 9.15 startade vi sen mot Suonenjoki. Därifrån tog vi Sikosalmivägen till Pieksämäki

Ett stycke på vägen tittade Papi åt sidan på en bäck där han tyckte att det skulle finnas kräftor. I samma ögonblick kom en bil från motsatta sidan o . det var på ett hår när att vi inte körde ihop. 

Vägen här till Pieksämäki är nog så vacker, vackra tallskogar och både små o stora sjöar på båda sidor. Här går nog den längsta raka uppförsbacken som vi har träffat på. 

Pieksämäki-vyer...ett vykort med fem vykort på..

Pieksämäki kl. 10.30 

En storslagen utsikt från kyrkbacken. Vi åkte bara igenom med Keskuskatu.(centralgatan) Köpte vimpel, Hakon var opp i det nya vattentornet. Det såg ut som en packlåda på höga ben. 

Varkaus kl. 12.00

Vi körde genom hela köpingen för att hitta Shell. Här tankade vi 41 liter. Köpte vimpel o. märke och glass åt Papi o mej. Pojkarna skulle ha Tikkis.( slickepinnar) Start kl. 12. 40 En stor köping med järnverk o modern stadsdel, men man får inte någon uppfattning om det hela, då man inte känner till platserna och byggnaderna. 

Naturligtvis så for vi förbi Juva då Förboms skulle leda. Dom tycks minsann inte se nånting på kartan. Så skulle vi söka en sjö, för att simma och vila vid men den körde dom också förbi. Så svängde vi vid ett vägskäl o skulle vända igen vid en vedtrave men där blev Kaj fast så Hakon fick som vanligt gå och hjälpa. Nå, ja, nu har vi simmat. Jag var inte i sjön men jag bytte till kjol och nu är vi på väg mot St. Mickel igen. 

St. Michel, Stadskyrkan

Nu har vi startat från St. Mickel kl. 16.40. Vi parkerade vid parken o sen vandrade vi. Först åt vi en koritarjotin (korgbricka) 160 mk . Sen köpte vi vimpel, så fick vi gå till stationen efter märke. Sen sökte vi ett reseminne o hittade i Blindas affär ett kruthorn gjort av djur-horn. Där fanns så vackra saker av horn. 


                                                                 Nu åker vi till Ristiina. 


Nu skildes vi vid Ralikkala kl. 18.15. Vi delade både vått och torrt, tog ett par foton vid km-stolpen o sen for vi till höger o. dom till vänster. 

Här blir det att skiljas åt. Vi åker mot St. Michel.

Förboms tog visst Mäntyharjuvägen

Kl. 18.45 passerade vi Mäntyharju o därifrån fick vi vimpel! 



Kyrkan var en ganska stor, låg och gul träbyggnad. Landsvägen går mellan kyrkan och stapeln. 

Vägen till Heinola här är nog ändå yliveto ( superb) krokig o backe upp o .backe ner. På ett ställe då man kom ner i en brant kurvig backe, så såg det ut som om man skulle fara rakt ned i vattnet. Det såg nog så vackert ut, så vi nästan stannade mitt i backen. Här var det överallt vackra platser. Så kom vi då småningom till Heinola. 

Vi körde genom stan för jag tyckte att campingen var på andra sidan. Vi frågade en kille o då fick vi veta att den var i början av stan, så det var bara att åka tillbaka en bit. Men det var nog den sämsta lägerplats vi haft. För all del, vi kunde ju sova där en natt, men trevligt var där nog inte. 

Tuppen luktade så vi tänkte storkna med Uffe då vi gick dit. Dåliga sim-möjligheter och otrevliga grannar. Så vi kokade vårt kaffe och en gryta potatis följande morgon, packade våra pinaler och så stack vi. 

*******************

Tuppen : utedasset, toan. 


De tidigare resedagarna har jag skrivit om i följande länkar: 

14 juli;  15 juli  ;   16 juli ;   17 juli,  18 juli ; 19 juli;  20 juli21 juli; 22 juli; 

Tack för att ni har hängt med idag igen. Nu närmar vi oss den här resans slut, den 26 juli-59 kom familjen hem till sitt igen. Hoppas ni vill hänga med den sista biten också...


                                            Karin Eklund, Funchal, Madeira

Kommentarer

LillaSyster sa…
Ååå vilken flitig svärmor som skriver varje dag och ännu mer fascinerande att texten finns kvar. Stora fiskar i arla morgonstund, idag hade den som vaknat först börjat scrolla på tfn.Jag hänger med ända till slutet- mer än gärna och det smyger sig på ett begär efter vimplar.....Men jag gissar att den sortens souvenir har dött ut. Ha en fin tisdag!
Znogge sa…
Det var ingen dålig gädda det! Så många fina vimplar det blev under deras resa.
Otrevliga grannar däremot eller en illaluktande toa, nej tack ;-)

Kram och god tisdag!
Tove sa…
Birgittisdag - och jag har läst och njutit hennes sätt att utrycka sig på under resans gång❤️ i Finland! Har varit, är och kommer bli en fröjd att resa vidare med familjen i de kommande avsnitten.
Tack och stor kram ❤️
Anonym sa…
Vilken gädda! Undrar hur han kunde veta att det skulle finnas kräftor på stället där de nästan krockade?
Kan känna hur tråkigt det var att sista campingen var så kass! Eval8
LillaSyster,

ja, hon var ihärdigt skrivande så länge hon levde tills hon blev 95 år. Det var snudd på att allt blev bortkastat, men det gick bra för materialet.
Exakt, så är det nu för tiden. Man måste kolla på tfn. allra först.
Tack för det! Jag har helt glömt bort att titta om de säljer vimplar här i souvenirbutikerna, går sällan in. Ha detsamma du med!
Znogge,

en riktigt passligt stor gädda. Många vimplar...vi har en tjock trave ännu från resorna efter den här resan.
Exakt, nej tack för otrevliga grannar och "tupp" som luktar illa.

Tack detsamma och kram till dig med!
Tove,

ja, Birgits tisdag. Jag gör detsamma, läser med förtjusning det hon har skrivit och jag som kände henne personligen ser mycket som sägs mellan raderna. Det blir ett par resor till med familjen i Finland som hon har dokumenterat. En år 1961 och en år 1962. Så det kommer mera men det tar lite tid att plöja igenom materialet. Söka sig fram och få lite ordning på det emellanåt. Tack och stor kram ävenledes💕
Eval8,

ja, en riktigt fin gädda...
Det finns många insjöar i Finland och jag kan bara gissa att det finns vatten som passar för kräftor i dem och det visste tydligen Hakon. Ja, den sista campingen var inget vidare.
Ha det bra !
Gunnel sa…
Ännu en härlig tisdagsetapp. Det är så roligt att läsa din svärmors personliga funderingar. Det fanns tydligen storfiskare i familjen. Ha det bra.
Gunnel,

Tack, jag tycker som du att det är en härlig etapp igen. De var storfiskare alla "männen", alla tre. Utan mat på bordet var de aldrig. Ha det bra du med!
Annika sa…
Säger som jag alltid säger vid dessa inlägg, fantastiskt dokument hon lämnat efter sig! Otroligt kul att du nu för allt vidare. Tänker att Uffe och hans bror måste älska att läsa de här inläggen. Den här campingen blev kanske inte den bästa. men vilken resa ändå. Så himla kul också att alla vimplar finns kvar. Kramar från mig!!
Annika,

det är ett fantastiskt dokumenterande som eftervärlden behöver få möjlighet att ta till sig. Så tycker jag och U. Det är lite knep och knåp att pussla hennes text med fotografier och så vidare men det går med tålamod. Det är betydligt enklare nu för tiden att dokumentera än då.
Kramar till dig också Annika!
Guldkryckan sa…
Så häftigt det där tycker jag, kul att allt finns sparat.
Tackar ödmjukast för detta, vackert.
Guldkryckan,

ja, det är fint att det är sparat..skulle ha varit väldigt synd att låta det gå till förgängelsen. Tack själv Guldkryckan! 🦋🦋
Härlig läsning för oss som får följa med, måste vara nostalgi för U. Hur mycket minns han från resan?
Din svärmor var en fenomenal berättare.
Ha en fin tisdag kram åsa
BP sa…
Idag var det ytterliga en sak som slog mig - alla vuxna är finklädda. Inte ett dugg semesterstuk, utan finkläder trots att familjerna tältade. Så minns jag faktiskt mina föräldrar också. Tror att (trasiga) jeans och fritidskläder inte var uppfunna på den tiden;-)

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande