Familjen Eklunds resa 1959 ; del två
Jag fortsätter dela med mig av familjen Eklunds resa som startade den 14 juli från Grundvägen 13 i Helsingfors.
Samma kväll slog de läger i Ruokolahti.
Följande dag skrev min svärmor Birgit:
15 juli Ruokolahti , Kansanopisto
Ingen har frusit. Hakon hade kokat kaffet. Leifen väckte kl. 07 med musik. Kaffet var ljuvligt. Långgrund strand.
Familjernas första frukost. Förboms tält i bakgrunden
Leif och mamma håller på med diskningsbestyr vid stranden.
Start kl. 09.40. Kyrkan, första mål.
Kyrkan på en ås mittemot Kansanopisto. Viken emellan. Bakom kyrkan Albert Edelfelts grav.
Uppdatering: Albert Edelfelts grav ligger inte bakom kyrkan . Den ligger på Sandudds begravningsplats i Helsingfors. Tack Märta/OrdOdlaren för din skarpa blick. Min svärmor hade fel i sina anteckningar. /Karin
Den gamla kyrkstapeln byggdes år 1752 av handgjorda bräder och stockar. Brädtak i fjällornament. Första kyrkan var byggd år 1572
Från vänster i bild. Leif, Verna, Hakon, Tuula och Uffe. |
Kl.10.30 från kyrkan. Det var en sevärdhet som ingen bör försumma att se.
Foto vid Albert Edelfelts " Mummot" . (" Gummor")
Ljuvligt vackra trakter överallt.
Nu har vi farit förbi Simpele och t.om sett Ryssland! Fotografering var förbjuden.
Vi köpte flagga i Parikkala och limsa och kaffebulla. Så fortsätter vi till Punkaharju där vi rastar och dricker kaffe ur termos i det gröna. Kl. är nu 11.50. Ljuvligt, obeskrivligt vackra trakter.
Karin:
Från vänster i bild: Hakon, Birgit, Uffe, Kaj, Tuula och Verna . Leif är fotograf. I beundran av naturen. Hakon och pojkarna |
Olofsborg |
Utsikt från en skottglugg. |
Pojkarna och jag vid ingången till slottet Vid överfarten från Olofsborg. Vårt gäng i aktern. |
Kommentarer
Kram
ja, det kan man lugnt säga, tält och diska i sjön, koka mat på primuskök..och det där med att ingen frös på natten, var ingen självklarhet alls när man sover i tält. Härligt att du hänger med. Tack detsamma!
En myssemester på fyra hjul från strand till strand i Finlands avlånga land.
Jag kunde inte klippa bort det där fotots vågiga kanter...så fina de var.
TACK! Olofsborg är lika intakt idag som då..och är en stor turistattraktion där man håller olika tillställningar som teater, opera etc. Du har så rätt, en stor turistmagnet är det.
TACK själv. Svärmor Birgit höll i pennan så den glödde emellanåt. Tacksamt nog nu, när allt från den tiden mera eller mindre raderas ut.
Ses här nästa vecka igen!
Kram
ja, verkligen skillnad och då är det egentligen inte långt borta...mycket har hänt under tiden.
Kram
Mycket är annorlunda idag. Jag har diskat vid stranden många gånger, det var hur mysigt som helst. Så var det på den tiden och semester är semester.
Tack, det är en skatt, absolut!
Kram
Jag kan bara hålla med!😊
Tack!
Du har rätt, det var inte alls vanligt att fota då. Det var dyrt att framkalla om inte annat.
Kramar!
Tack för att du delar med dig! KRAMAR Anna
Det är ofta jag tänker att svartvita fotografier har så mycket "stämning i sig", mycket mera än färgkort. Dessutom håller de kvalitetsmässigt betydligt bättre än färgfoton. Det är som nya även efter 70 år. Fantastiskt egentligen.
Hej Anna!
det är något alldeles speciellt med de svartvita äldre bilderna. De är en skatt. Svärmor var en fena på att anteckna allting ...
Tack själv Anna för att du vill läsa!
KRAMAR
Karin
Tack. Svartvitt håller...vilket känns bra när alla fotografier finns kvar tillsammans med anteckningarna. Jag håller med, det är fantastiskt! 😊
Vimplar hade jag velat köpa som souvenirer. Vilka vackra minnen att ha från en resa.
ja, det var så man reste på den tiden. Vimplarna försvann rakt av så där bara helt plötsligt ur affärerna. Jag måste se om det finns vimplar här i turistkvarteren...Det är vackra minnen, jag håller med.
ja, de är fina. Du har så rätt, min svärmor har skrivit fel eller fick något om bakfoten...vem som ligger bakom kyrkan vete gudarna men Albert Edelfelt ligger på Sandudds begravningsplats. Jag googlade och så ska det vara. Jag ska uppdatera...Tack för ditt öga och att du säger till! Mycket värdefullt att få det rätta till sig. Jag tog inte ens reda på, för hon brukade ha ordning med sånt här..men även den bästa...