Familjen Eklunds semesterresa 1961, 18 juli

Så är jag på gång med familjen Eklunds semesterresa igen. 

Den första dagens semesterresa 1961, kan du läsa om HÄR

Birgits anteckningar: 

18 juli-.61

Vädring och kissning kl. 03.00. Alle man var opp  o. vattnade naturen. Leifen och Papi böt plats; kl. 10 före sex tycktes alla vara pigga så dom steg opp och kokade kaffe! Då det var färdigt, så stånka jag mej också ur byssjan. 

Birgit stånkade sig upp ur byssjan

   
Leif, Hakon och Uffe

Kaffet njöts ute i det fria. Så var det igen att packa ihop alla lumporna o ordna bagaget. Hakon tog sej förresten ett morgondopp medan kaffepannan kokade. Sen gick Leifen i sjön o. vi utprovade Uffes nya båt. 

Uffe med sin båt, Birgit och Leif

Så fotades vi på stenen vid stranden. Jag plockade svamp o vi tog en växt som vi ska försöka föra hem med oss. En krypflox trodde Birgit att det var. (Uffes båt som han har i famnen hade han fortfarande kvar just innan vi lämnade Åland och flyttade hit. En samlare köpte den...jadå, den fungerade fortfarande hur bra som helst. Originalasken fanns kvar också. Ordning och reda på U.) 

Uffe och Leif leker kanske stockflottare? 

  
Leif matar änderna

Hakon tvättar bilen medan jag skriver o. pojkarna har roligt vid stranden med två ihopbundna stockar. Nu blir det grötkokning på lägrets spis. Man måste ju spara på gasen. Gröten är äten, disken är klar, stugan är städad, filmen bytt i kameran och ungarna är utflugna, för att se på stockflottare och nu blir det start från Padasjoki läger kl. 10.10. 

Någonstans på vägen hittade de ett ankare...Leif är fotograf

Start från Padasjoki kl. 11.00. Vi körde fel först men fick på samma gång se ett monument över Klubbekriget från slutet av 1500-talet. 

Nu står vi i Kyynerö I och ska till Pohja, men nu tycks alla vägar gå FRÅN Rom. 

Nu har vi i alla fall kommit så långt som till Eräjärvi efter många om och men. En så brant backe som man kommer nerför hit, så har vi nog inte ännu sett. Kyrkan är en liten oansenlig gulmålad träkyrka med en gammal begravningsplats omkring. 

Stället har ingen vimpel!!

Hakon frågade efter simmöjlighet i en butik och fick veta att efter 5 km skulle det finnas Så sant som det var sagt, så fanns det efter dryga 6 km. Landsvägen går över ett sund med en fin bro o. just före bron fanns en riktig hoppställning i två avsatser. 



Så nu har dom både simmat och fiskat. Jag har kokat kaffet och vi har druckit, så har jag varit och sett mej omkring från bron. Nu just 10 före 2, kommer här en liten piki motorbåt som drar en större skötbåt och en jäkla massa stockar. Jag tänker att det snart blir start härifrån mot Orivesi. Jag tog ett foto av bron här. Uffe fick fisk till soppa åt oss. Start kl. 15.00. Orivesi 10 före 16. Start. Vi har kört en runda i kyrkbyn, handlat kaffe och diverse+ vimpel o märke, 250 mark. Vi beundrade vederbörligen den nya kyrkan som är en vit rund modern tegelsak. Man slapp inte in alls. 




Vi styrde kosan mot Kangassala men tog en liten väg på andra sidan Vesijärvi. Den var gropig och full av tjälaskott så vi fick runka oss fram på tvåan. Men mycket vacker var den . Så kom vi då äntligen till Kangasala, körde bara igenom. Beundrade utsikten uppe på Harjula ås. Sen bar det iväg för att söka tant Alli. Vi hittade platsen men inte Alli. Hon var utflugen, så vi fortsatte till Vehoniemi, som ligger alldeles vid Helsingforsvägen. Först var vi uppe i utsiktstornet o köpte vimpel också. Sen åkte vi till lägerplatsen men inte är den lika bra som Padasjoki. Vi har visserligen bordet alldeles vid stranden. Vi har ätit fisksoppa på Uffes  metade fisk. Så har vi kokat te och druckit o ätit. Karlarna har hållit på o lagat brasa men inte fått det att brinna. Nu går vi till kojs, kl. är ½ 23. vi tog ett foto från utsiktstornet från Roine.


   Här under syns den ungefärliga rutten i blått...så här långt.


    Nästa vecka fortsätter färden tillsammans med familjen Eklund, anno 1961. Välkommen med! 

   En liten uppdatering till första delen av den här resan: 

Uffe, Hakon, någon som U. inte minns namnet på och så Leifen framför Popedan.


     Leif skrev ett mejl: 

Hej Karin.
Om jag inte minns alldeles fel så heter den lilla damen vid popedan Stina Söderlund och är dotter till familjens goda vänner. Popedan skulle egentligen bytas mot en ny Moskvitch men vid provturen glömde Mor Birgit att böja på nacken och slog skallen i dörrstolpen och då var den affären slutdiskuterad. Det blev en Trabant istället. Men det var nära att det hade blivit en Morris Mini, dvs en hundkoja.
Jag tror att vi hade Trabin i 2 år.
Hälsningar.  Leif

Uffe å sin sida säger att Leif har bättre ordning på den där delen...själv ville han bara fiska.😉
         


                                                Karin Eklund, Funchal; Madeira


Kommentarer

Tove sa…
Folkabussen med gardiner, Birgit i härlig skrivarläge igen , och så resten!
Klubbekrig - så det var bondeupproret. Det här med bilar är ju roligt. Det kunde ha blivit en Moskvitch - den kallades för Måsakvist i min hemby, uttalet föränklades.Jag minns en av dem, de var nog inte så många, jag fick åka i den till och med. Moris Mini, klockren hundkoja, en sån köpte min pappa då han gav sig med lastbilarna. Från stort till litet.
Tack för denna fortsättning - och så kommer det mera👏
Kram
Tove sa…
Förenklad ska det stå...
LillaSyster sa…
Bra balansträning på stockarna. Kul att båten får tuffa vidare hos någon annan. En himla rolig semester de hade. Det skulle vara idag....koka fisksoppa - mer troligt att folk köper sushi eller en fiskburgare på ngt hamburgehak. Önskar er en fin tisdag!
Znogge sa…
Det var tidig uppstigning där men är man på resande fot så är man. Bad och vattenlek, precis som det ska vara!

Kram
Anonym sa…
Ännu en härlig semester för dem! Vilka härliga minnen de måste ha. /Eval8
Tove,

Exakt, så var det...
Klubbekriget var ett uppror inte bara i den finländska delen av Sverige. Finland hörde ju till Sverige på den tiden.
Bilar är roligt...Måsakvist, haha..vilket roligt namn. Själv minns jag det som Moskovitch men jag minns inte om det fanns många överhuvudtaget på Åland, som var mera västerländskt av sig och med många amerikanska bilar i garagen. Kul är det och intressant är det. Historia samtidigt. Vet inte hur familjen Eklund på resa skulle ha haft plats en Morris Mini...inte ens i en Trabis...men pojkarna var små på den tiden, säkert skulle det ha gått att plocka in dem i ett säte...
Ja, det kommer mera, Birgit lever än.
Kram
LillaSyster,

en utmärkt träning...mitt i allt så ligger man under stockarna...
De hade en fin semester, tog för sig så gott de kunde och hade råd till. Ja, det här med fisksoppa så gott som varje dag...men det sparade pengar och så kunde Birgit köpa vimplar istället. Jag har inte räknat dem ännu. Tack detsamma!

Znogge,

ja, ovanligt tidigt kl. 03.00. Svärfar var alltid uppe för tuppen...det låg i. Precis som det ska vara, bad och vattenlek.

Kram
Eval8,

De har fina minnen Leif och Uffe. Pinroliga dessutom.
Gunnel sa…
Att Birgit kom ihåg och hann anteckna så mycket under semestern. Minsta lilla detalj är beskriven många gånger. Tänk om man varit så klok och gjort det under årens lopp. Nu är det mycket som är glömt. Bara för att man har foton så minns man ändå inte allt som hände.
Gunnel,

ja, Birgit var en fena på att dokumentera. Värdefullt nu för annars skulle vi ju inte komma ihåg ens hälften. Dessutom finns det foton. Suveränt. Och du har rätt, man minns inte även om man har foton..Anteckningar är värdefulla.
BP sa…
Det som slår mig idag är två saker:
1. hur fick fyra personer plats i Folkabussen som ju dessutom måste ha innehållit ett kök/kokplatta och köksattiraljer.
2. hur kan man vilja ersätta en Popeda med en Moskvitch, en Trabant och ännu värre med en Mini??? Nu har jag själv ägt en mini, som på den tiden verkligen var... mini. Älskade den bilen:-) Att dra en husvagn med den anser jag dock vara omöjligt - hahaha:-)
BP,

1.de hade gott om utrymme. Pojkarna var ju små på den tiden. U. säger att han sov bra på motorn därbak.😉De andra låg i baksätet och på durken...han minns inte så bra men bra sov de alla. Allt det andra stuvade de ihop än här än där.
2. Vet inte alls varför Popedan tänkte bli en Moskvitch...jag gissar att priset på Popedan, en ny var saftigt i jämförelse med Moskvitch men det ordnade sig ju när Birgit slog huvudet..På den tiden efter krigsslutet så fanns inte så mycket att välja på...de var vanliga arbetare med två hungriga ungar...haha..Nu blev det ju inte mini och ingen husvagn heller, det blev en Wolksvagenbuss. 🙃🙃😊

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Öronbedövande

Fader vår-trädet