Det låter lite väl skrytsamt detta förstås men tanken bakom är att det är högt, ca 580 meter över havet. När jag visade fredagens foto av Atlanten nedanför då jag stod på Cabo Girão kom jag ihåg att det fanns några äldre bilder i arkivet som gott kan få vara med idag. Första gången jag var till Cabo Girão fanns inget glasgolv där alls utan det var en vanlig utkiksplats, (miradouro) det kan ha varit år 2007 möjligen 2008 Senare byggdes det om, ett glasgolv byggdes ut över klippan...
De här fotografierna är från år 2014. Vi har varit till Cabo Girão många gånger även om det har blivit mera sällan den senaste tiden. Det har blivit väldigt turistiskt där. För oss var Cabo Girão antingen utgångspunkten för att vandra levada till Estreito Câmara de Lobos eller så var det slutmålet innan vi tog bussen hem till Funchal.
Troligen är inte havet plitt platt alls...men högt ovanför så kan man få det för sig
En gång i tiden fanns den där lilla landplätten däre nere, uppe på höjderna men så föll den ner och blev en odlingsyta vid havet. En fajâ uppstod. Man ser att vattnet i havet inte alls är plitt platt på bilden ovan...
Fajã betecknar en del av platt land, i allmänhet odlingsbart, med liten utsträckning, beläget vid havet, bildat av material som lossnat från klipporna eller av lava-deltan som ett resultat av att lavaströmmar tränger in i havet från sluttningen.
Vår numera saliga vän Mãrio älskade att berätta om mannen som gick ut från sitt hus på höjderna för att ta upp potatis ur landet. Det var bara det att potatislandet låg flera hundra meter längre ner än vad det hade gjort dagen innan. Hur mycket skröna det är bakom detta vet jag inte men en viss sanning finns det absolut bakom. Plomsiga-plomsa, vart tog landet vägen?
Genom glasgolvet kan man också se ner... En enorm panoramautsikt får man under sina fötter.
Jag vet att många har obehag av att gå på glasgolvet men det är säkert och starkt.
Till all lycka har jag ingen svårighet alls att gå där.
Ett annat år, 2019 i mars, tog jag de här tre bilderna. En prick i havet? Vad är det?
Med zoomens hjälp kunde jag se att det var Santa Maria som seglade nedanför klippan Så mitt i allt så försvann skeppet nästan.
Allt detta bara för att visa att Cabo Girão är hög...Europas högsta klippa.
Cabo Girão..? Cabo: udde, Girão kommer av giro, svänga om...
Ha en fin måndag alla!
Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
KRAM till Dig! Anna
Kram
Jag gillar inte höjder.
Glad måndag!
jodå, du hade visst klarat av det om du också klarar av att para-glida i luften...jag är säker. Du hade nog kaxat till dig...utan minsta tvivel. Ja, så det kan gå...ibland blir man utan potatis också.
Hej Anna!
De påstår att Zarco som var först att upptäcka Madeira, blev förskräckt när han kom till Cabo Girão och solen lyste på den röda klippan. Han trodde att de hade kommit till helvetets port ungefär och svängde om i rasande fart...Giro..du vet.
Det är mäktigt att vara där och se ut över Atlanten. Ja, ibland så har man inte ordning på sitt potatisland ens.
KRAM till Dig med!
Karin
jag tror nog att du har varit där. Nu är det mycket utbyggt med caféer, restauranger, souvenirbutiker etc...och så tar de avgift för att man ska slippa in. Dit slussas de flesta turisterna nu för tiden när de kommer hit. Sevärd utsikt är det. Men det var mycket mysigare tidigare...
Kram
Ja, vackert är det och så bra att du klarar av att se på bilderna utan att få svindel. Alltid något.
Glad måndag även till dig!
Själv skulle jag knappast vågat mig ut där å definitivt inte bästa makan... vi lider lite av höjdskräck seddu....
Tack, ja, där kan inte bilderna bli annat än vackra. Vet du, jag tror att ni skulle klara av det båda två. Räckena runt känns så trygga...och glasgolvet är tjockt som bara den...
Att ha höjdskräck måste vara jobbigt..
ja, det är absolut WOW. och så gäller det att inte ha alla de där egenskaperna som du radar upp. Tänkte att ni, du och din man kanske hade varit dit ni också...
Spännande historia om det lilla odlingslandet. Madeira är en dramatisk över! Kram
Så bra att du sitter stadigt Paula. Det är utsikten man ska njuta av, absolut. Det är vackert med stora bokstäver.
Kram från gränden
fantastisk är bara förnamnet. Tack. Jag tror som du att det är en trend som har pågått rätt så många år redan. Det här glasgolvet är inte nytt längre, snart kanske femton år eller så...jag minns inte årtalet då det byggdes. Många är de som besöker utsiktsplatsen och inte har obehag alls. Jag tror att man själv skrämmer upp sig i onödan många gånger i förväg...det är som att gå som på vilket golv som helst.Naturligtvis så vet konstruktörerna vad de gör...det skulle inte fungera annars.
mycket vackert. För min del och många andras del så fungerar det bra att gå på glasgolvet...det känns säkert som berget. Madeira är dramatisk, helt rätt.
Kram
Kram och god tisdag!
Tack, ja där är vackert. Jag vet att det inte fungerar för alla att gå ut på glasgolv...till all lycka kan man stå på en av de äldre avsatserna där också, så som man gjorde förr. Höjdrädsla kan inte vara roligt att ha. Det måste vara jobbigt som bara den.
Kram till dig med och god tisdag på det!
Även om utflyktsplatsen blivit turistisk och ett sätt att få in pengar så är det troligen fortfarande sevärd.
Madeira levererar 👏
Ha en fortsatt fin tisdag kram åsa
Just nu kl 13 väderrapport: +15 halvklart, gråmulet skulle jag kalla det 😜 +9 i morse vid 7.30 och duggregn - känns plötsligt som höst
KUL att du gillar det Den lilla lilla båten är en relik på Columbus fartyg Santa Maria som gick över havet med två andra skepp när de s.k. upptäckte Amerika. Här är det turismen som håller samhället igång. Både på gott och på ont. Stället är absolut sevärt och en bra utgångspunkt att se Madeira lite från ovan...
Tack detsamma Åsa med +29,2 gradig kram härifrån. Soligt och lite lite moln på himlen, dis från Afrika är på intåg...troligen röd sand. Jag förstår att det känns som höst hos dig, hoppas det bara en liten vädernyck som går om fort och du får ha din Sommar.
Kram!
ja, det är ett fint ställe, verkligen. Tack Susanna, för att du ville komma med!
Kram!
Jag har beträtt några liknande glasglov. Vilken känsla. Först var jag rädd, men nu tycker jag det är ganska kul.
Önskar dig en fin dag!
utsikten är magnifik just där...Jag tycker som du, första gången känns lite märklig men sen så...sitter här och funderar om det fanns något glasgolv längs leden Caminito del Rei, tror inte det. Måste titta tillbaka på gamla foton. Du har ju gått den, minns jag. Önskar dig detsamma!