Då ska vi ut och resa med familjen Eklund igen. Året är 1961, det är den 17 juli...
 |
Uffe, Leif och mamma Birgit bakom Popedan, troligen år 1958
|
 |
| Uffe, Hakon, någon som U. inte minns namnet på och så Leifen framför Popedan. |
Popedan hade gått i graven eller till skroten, ev. blivit en delbetalning på den nya bilen, det vete gudarna...en tjänare som höll i vått och i torrt, lite tuggummi, tejp och ståltråd hjälpte familjen på vägarna om det behövdes. Popedan hade gått 400 000 km när familjen Eklund köpte den och så gick den drygt 100 000 km till...sakerna höll på den tiden. När förra ägaren Harry Nykvist köpte Popedan för att ha den till taxibil så hade han betalat 275 000 mk för den. Birgits anteckningar berättar detta.
Nå, hur som helst, bilen byttes ut till en ny bil, Det blev en Trabant. Är du intresserad av Trabanten klicka på länken så får du veta massor om bilmodellen, som inte blev gammal alls hos familjen Eklund. U. minns att de möjligen hade den allra högst ett år.
Någon semesterresa tycktes det inte ha blivit med den i alla fall. U. berättade att hans mamma fastnade med den på en bro som var under byggnad någonstans i Box. Växelspaken ville inte som hon ville. "Tusans växelspakar, att de ska krångla till livet så där", säger sonhustrun, med full förståelse för sin svärmors dilemma där hon satt fast på bron och kom varken fram eller back. Växelspakar ska fungera!
Semesterresan som började den 17 juli-61 gick i en Wolksvagenbuss som blev familjens husbil. Svärfar fixade att de kunde sova och laga mat i den. De hade sitt hus med sig, inget tältande denna gång. Han isolerade vissa väggar på bilen för att de inte skulle få kallt berättar U. Wolksvagenbilarna är ju kända för att vara besläktade med kylskåp...
Här är de hos Birgits moster Senja och visar upp nyförvärvet vintern -6/-61. Moster Senja och hennes man Tauno Tapani var också U:s gudföräldrar
Så här skriver Birgit i sina anteckningar:
17 juli-1961. Semestern började.
Grandellskan härjade om varmvatten och Mattis polishyska. ( Birgit och Hakon var gårdskarlsfolk på Grundvägen i huset där de bodde i
Helsingfors på den tiden). Därav noteringarna om Grandellskan.
Vi for från stan ½ 2-tiden. Nu startar vi från Kilåsa (tomten de hade köpt för att bygga sitt hus på i
Box,Sibbo ), kl. ½ 5 e.m. i hällregn. Potatiskorgen tages från Holgers o limsaköp hos Lasse plus bensin i
Box. Sen bär det av mot
Borgå och okända öden i ösregn. Sen söker vi oss mot
Lahtis via
Borgnäs-
Pornainen. Mätarställning: 7386 km Box.
Det slutade regna mellan
Pornainen och
Mäntsälä. Vi körde rakt igenom Lahtis och nära
Vesivehma vägskäl kokade vi kaffe medan Papi körde. Kl. 20 före 8 startade vi igen mot
Vääksy.
Vääksy är ändå någonting underbart. Vi köpte vimpel och så hade vi turen att få se hur slussarna fungerar. Dom var just igång med stockflottning så vi såg hur vattnet släpptes in genom den ena slussen o sen stängdes den och så höjdes vattennivån igen. En liten stackars motorbåt bogserade 2 stora pråmar genom kanalen. En av stockflottarna, en ung pojke, fick 100 mk av var och en av sina kaverir och hoppade från
Vääksy- svängbron i kanalen med kläderna på. Han tjänade 500 mk på doppet.
Med blåpenna har jag, Karin, försökt att visa vägen de körde den 17 juli-61. Vääksy fanns någonstans under Padasjoki, där de stannade för natten.
Så gick vi igenom samhället o fortsatte sen mot
Padasjoki. Vägen ut från Vääksy är mycket vacker, med vatten och blånande höjder bakom. Vi tog en genväg till Padasjoki och var framme 20 före 10 på kvällen. Vi har en så kiva lägerplats, alldeles skilt för oss själva inne bland buskar. Jag ställde genast igång med mat och efter en ½timme åt vi på bord, dukat med vit duk. Stolarna har jag redan hunnit välsigna många gånger . Sen var det diskning och bäddning o efter många om och men gick vi till kojs kl. 23.10. Pojkarna var pratsjuka men Hakon hyssjade åt oss så vi teg. (tydligen var mamman i sällskapet också inbegripen i samtalet. )
Nästa vecka tar jag den som är intresserad med på följande dagsetapp tillsammans med familjen Eklund, anno 1961.
Karin Eklund, Funchal; Madeira
Kommentarer
Trabant.....det var ju att byta ner sig. Ska bli spännande att följa husbilslivet. Hur många vimplar har ni? Ha en bra onsdag!
Trabant... Hmm...
Så trevligt med en ny resa!
Kram
ja, tack för det. Det var nog det förstod jag på U. Därför blev den inte långvarig i familjen. Jag måste räkna...det är många. Ha detsamma du med!
VWbussarna rullar än, vi ser ganska många sådana här på campingen faktiskt.
ja, visst är det imponerande. De var mindre komplicerade på den tiden skulle jag tro, mera äkta på något sätt.
Just det, Trabant. Hmmm...
Men det var den bilen som var i ropet just då, även om den inte fick ropa länge hos familjen Eklund.
Tack!
Kram
jag gissar att de flesta av oss som är 65+ are känner igen Trabant.
WV-bussar ser man här också nu och då...inte ofta men det händer.
En folkabuss står på min önskelista 😜 lite hippie 👍
Trevligt med ännu en resa ihop med mamma Eklund som berättare (genom Dig).
Ha en fin onsdag kram åsa
du har rätt, han James, jagade östtyska skurkar..haha..kul minnen du har. Drabant är väl en soldat? Vet inte alls.
Lite hippies var familjen Eklund på sin tid.
Tack Åsa, trevligt att du läser det Birgit berättade via mig.
Ha detsamma du med!
Kram
Karin
Å Folkabussen är helt underbar. Jamie Oliver hade en sådan som han byggde om till husvagn och gatukök och gjorde en rundresa i Italien med bilen. Det ska vara kul att läsa mera om äventyren med den godbiten:-)
Popedan lär vara under ny utveckling igen läste jag någonstans. Trabanten var en östtysk bil, helt rätt. Det fanns många trabanter i Finland i slutet av femtiotalet och under sextiotalet. Inte bra bilar alls har jag förstått. Rostade gjorde de i alla fall inte har jag också fått mig berättat. Folkabussen hade de i flera års tid hos familjen Eklund. Kul att du hänger med på resan, tack för det!
för min del var Popedan också en ny bekantskap, men Finland är ju granne med Ryssland, så det är kanske helt naturligt att ryska bilar hittade över gränsen. Jag har själv haft en Wolksvagenbil, en bubbla men det var inte utseendet som jag tänkte på vad gäller kylskåpet. Det var iskalla bilar vintertid...jisses så jag frös ibland.
Du har rätt, allt här som en hel hög heffaklumpar, ingenting sticker ut längre. Charmlöst är ordet!
Såna där flaggor kom jag ihåg att dom var populära på den tiden. Tack för den härliga trippen med Familjen Eklund. Härlig läsning
Ha en skön torsdag
Kram från Malin
Öppen Ridå
Tack för att du hänger med på den! På Åland fanns det säkert ryska bilar, östtyska bilar också men själv minns jag dem knappt...Skoda däremot fanns det ett antal av.
Ja, det är toppen att ha dessa foton, den här resan lite svårare att plocka fram men med lite tålamod så hittar jag dem. Jodå, jag fanns år 1958...
Jag åkte Bedfordlastbil på den tiden och då jag föddes så åkte jag gengasbil påstod min far. Men jag minns det förstås inte själv.
Tack själv Malin, häng med nästa vecka igen...om du känner för det.
Flaggor/vimplar var den tidens souvenirer.
Tack detsamma med kram från Karin
vilken jäkel den där nätkontakten är...tur att ni inte ger upp. Borgnäs-kyrkan...få se om det kommer något om den i någon senare resa. Svärmor gillade kyrkor har jag förstått både på text och hennes yngste son. Och så skulle vi alltid in i någon kyrka också, undlät han sig här om dagen, så där måttligt intresserad som den unge killen han var.
Pappersbilar, ja, plastbilar har jag hört också...
vilken lycka i så fall. Jag blir jätteglad för din skull, för er skull. Så där vill man inte ha det som ni har haft så länge nu. Grattis, Parabéns!
Jag tittar på kartan och ser att dom kör rakt mot Mänttä, den lilla staden jag spenderat så många somrar i hos min farfar. Jag och min familj brukade åka mellan Tampere och Mänttä. Så våran rutt var inte SÅ långt ifrån Familjen Eklunds.
så tror jag också. Det bästa de gjorde var att köpa Wolksvagenbussen. Tack, limsaköp, är egentligen inte ett finskt ord utan en slang på limonadköp men senare har finnarna börjat använda det som finska...säger U. som var med på den tiden. Språken tar och ger av varandra, men det kommer mera finska längre fram...Mänttä, så kul att du har varit där med din farfar. De åkte till Tampere också..Det blir säkert roligt för dig att få åka med nästa gång redan...