Hoppa på tåget / 77/ Fornfynd

Lokförare Åke kör tåg trots att det är midsommardagen, men givetvis, ska vi skriva om fornfynd så måste tåget gå i alla fall för att hämta upp oss som vill vara med. 

Idag håller jag mig till det korta formuläret; jag har flera fornfynd att visa och berätta om men jag tänkte genast spontant på den gången då min son Jon var en liten tre-åring som tillsammans med sin tre år äldre syster Nann var på besök hos mormor och morfar i Högbolstad i Sund på Åland. Min bror Krister ägde en stor tomt där med hus. Där brukade mina barn vara med mina föräldrar nu och då när sommaren var ett faktum och jag jobbade så det stod härliga till..

Jag var inte själv med när detta hände, men min mamma har berättat följande för mig...

Jon kom springandes på sina treåriga ben för allt vad tygen höll och nappade tag i sin mormors förkläde och drog iväg med henne ut på gården. " Mormor, titta, titta , är det där kriget? "

Min mamma förstod förstås ingenting. Kriget? men sen förstod hon när hon såg vad han pekade på. Någonstans hade den lilla ungen uppfattat att kanonkulor har med krig att göra. Jodå, vi hade tv...

Jon hade hittat en kanonkula från hedenhös eller åtminstone från den tiden då Bomarsundskriget pågick. Hur och var är frågan men tomten var stor. Där låg en gammal kanonkula! Där låg kriget som han hade hittat. 

Nu har jag inte några foton alls på varken kanonkulan eller från stället den hittades på men det finns ju kanonkulor som är helt gratis på Internet så varför inte...


Nästan så där såg den ut men mera jordig och lite skadad.. Den hade nog legat i jorden ett bra tag innan den tittade upp ur det fördolda och en liten treåring hittade den när han letade hästmyror och nyckelpigor. "Hässstmuror och nuckelpikor." som han själv sade.

Kanonkulan blev kallad till "kriget" efter det och låg på en stor flat stenhäll med fin utsikt mot ett träsk som låg i närheten.  Kanske den ligger där än i denna dag, vad vet jag.? Om museibyrån blev tillkallad känner jag inte till, däremot så kände jag min kära bror bra. Risken var stor att de skulle gräva upp hela hans tomt för att söka efter flera fornfynd, om de fick nys om kanonkulan, så jag kan tänka mig att han höll tyst om "kriget".  Fred och ro, var nog tanken...😏

Bomarsundskriget kan ni läsa mera om, om ni klickar på länken. 

Och så inser jag att jag återigen har svårt att hålla mig till det korta formuläret, för jag kom ihåg flera fornfynd så där bara, helt plötsligt när jag skrev Bomarsundskriget. Nu får jag kalla det här till snabba formuläret istället. Läser ni snabbt så blir formuläret kort i alla fall. 😉  

Huset som U. ägde var en f.d. folkskola som vi bodde i och hade vårt företag i, alltså Pettas. Stenhuset är uppbyggt av ca 90.000 tegel som hämtades från Bomarsund då alla fästningar hade mejats ner där efter kriget. Alla tegel kom sjövägen till Geta i början av 1900-talet och huset stod färdigt år 1914. Bra återvinning i mitt tycke. 

Men tänk er, jag har ju bott och levt i rena fornfyndet gott folk! 90.000 tegel. De blev rejält synade av museifolket och det konstaterades att det t.om fanns krutstänk och svarta brandfläckar på många av de tegelstenar som de synade.


När vi lät renovera den gamla skolan som var vårt hem men också vårt företag, så lät vi en av väggarna i Gula salen stå kvar utan att täcka in den. Av sådana tegel är hela huset uppbyggt och i och med att det var ett kommunalt bygge från början så dokumenterades allting noggrant. Arkitekten hette Nyqvist och var en man från grannbyn Dånö. Det här huset hade tre dubbla tegelväggar med luftspalter emellan, så väggarna var rejält tjocka. Därför vet jag att huset är byggt av 90.000 tegel. Museifolket har nickat jakande till att det är Bomarsundstegel. Det här är ett av de allra sista fotona jag tog av den här delen av Gula salen innan vi tog bordet och stolarna till vänster i bild med oss och flyttade hit till Madeira. 

Titta in till Åke och se vilka andra som är med ombord på tåget idag. Vill du själv vara med så länka ditt inlägg/ditt bidrag och klistra in det i Åkes kommentarsfält så vet alla att du är med ombord på tåget. Lätt som en plätt ! 

Tågdestinationer i framtiden: 

28 juni: Dagens utsikt

5 juli: Sol, 12 juli :Grodperspektiv, 19 juli :Höger eller vänster, 26 juli :Rött

2 aug.: en Ö, 9 aug. Stiltje, 16 aug: Ljusglimt, 23 aug Firande, 28 aug. Trasigt.


                                          

                                                  Karin Eklund, Funchal, Madeira


Kommentarer

LillaSyster sa…
Jag hade tagit med de vita stolarna och ett utav borden =)
Läckert att ni spanade en vägg för att visa.
Det var nog lika bra att han höll tyst. Men tänk vad en treåring öga kan upptäcka. Önskar dig en fortsatt fin helg!
Anonym sa…
Vilket dramatist minne man fick ta del av. Barn är för härliga och dom upptäcker ju så mycket i och med sin nyfikenhet. Vad spännande att få läsa om erat förra hus och vad bra att ni lät väggen vara kvar. Som alltid härliga och läsvärda inlägg hos dig och du är påläst och bra på att formulera dig så det blir spännande

Jag har inte haft tid och ork än att hoppa på Åkes tåg för jag har så mycket att skriva om och min utbrändhet sätter käppar ivägen. Hoppas ändå att kunna göra det så småningom.

Ha nu en skön Midsommardag
Kramar från Malin
Öppen Ridå
Znogge sa…
Så fint att ni lät bevara väggen!
Barn är bra på att upptäcka saker, oavsett om det är kriget eller något annat :D

Kram
Anki sa…
Vilket roligt minne med kanonkulan :) Fint att ni lät väggen synas i all sin glans med krutstänk och allt!
Huset där jag bor är byggt av slaggtegel och är också gammalt, men inte såå gammalt :)
Jag har inga fornfynd att visa så jag hoppar veckans utmaning ...
Önskar dig en fin midsommardag!
Vilken härlig replik av sonen ... och vilken upptäckt av en treåring. Man skulle ju kunnat tro att han blev arkeolog som vuxen men så antar jag att det inte är.
Tegelväggen tycker jag var fantastiskt intressant och vacker. Och nog tycker jag att jag känner igen bordet och stolarna från dina Madeirabilder.

Kram
LillaSyster,

de var vackra de också, de vita möblemangen av gummiträd, men inte utdragbara som det mörkare är. Ja, det kändes bra att låta en stor vägg vara kvar, som vi inte täckte in. Väggen visade husets historia på det sättet och var dessutom vacker.
En treåring har ögonen på skaft. Önskar dig detsamma!
Eval8 sa…
Vilket fynd han gjorde, din lille son. Förstår om din bror tänkte som du tror.
Sådana väggar gillar jag skarpt!
Trevlig midsommardag!
Öppen Ridå, Malin

Barn har ögonen öppna och sinnet likaså. Tack Malin!
Du tar tag i det när du känner för det och om du känner för det. Hoppas att du gör det längre fram någon gång.
Ha detsamma, här firar vi ingen midsommardag, det är en vanlig lördag här hos oss.
Kramar
Karin
Znogge,

det kändes bäst så. Den lyfte rummet lite extra också även om det var högt i tak redan innan.
Barn har ögonen öppna...

Kram
Anki,

tack, ja, det är rätt roligt.
Väggen i sig blev en höjdare, många gäster gillade den..och den lyfte rummet.
Önskar dig detsamma! Här har vi ingen midsommardag utan en helt vanlig lördag men det går bra det med!
Anita, de fyra blomsterhaven,

ja, visst är det. Är det där kriget? ...Han blev brandsäkerhetsingenjör😊. Bordet och stolarna är en Asko-möbel och har två utdragsskivor så vi kan sitta 12 personer runt det när det behövs. Ett bra behändigt bord med sköna stolar till. Det var en självklarhet att vi skulle ta just det bordet med oss hit. Allt i ett ungefär, från vardagligt matbord till större festbord i ett och samma paket ungefär.

Kram
Eval8,

ja, det kan man kalla fynd. Jag förstår min bor jag också...mycket väl. Vem vill ha sin gårdstomt uppgrävd om man kan slippa det. Kanonkulor finns det säkert lite överallt i de trakterna ändå.
Väggen är jättefin.
Tack detsamma!
Åke sa…
Här ser vi mycket vackert på riktigt :) Kanonkulan var ett riktigt fynd för en treåring :) Säkert ett minne för livet! Trevligt att du var med ombord med dina 90 000 stenat och storries :) Tack Karin!
Guldkryckan sa…
Visst är det spännande att hitta gamla grejer, speciellt då, i min värld, ifrån gamla krig.
Var mycket för att undersöka gamla bunkrar från andra världskriget när jag var liten, taggtråd var en av detaljerna jag tyckte var spännande.
Har aldrig hittat kanonkulor men det hade ju varit ett av de ultimata fornminnena för mig.

Ha det bäst nu.
Fornfynd i form av kriget… det kallar jag en riktig upplevelse‼️
Jag förstår Din bror, vem vill ha sin tomt uppgrävd…
Fint med väggen 🤩
Ha en fin midsommardag kram åsa
Åke,

TACK!
det kan du lita på...att hitta ett krig är inte dåligt alls för en treåring.
Det blev lite tungt idag med alla tegel med ombord men det gick märker jag. Tack själv Åke!
Guldkryckan,

det är spännande, jag gillar att vara den sortens arkeolog...jag kan tänka mig att du har fått vara med om sådant med tanke på var du är uppvuxen.

Ha det bäst du med!
nalta norrland,

det var en upplevelse, verkligen för en liten kille och hans storasyster...att hitta kriget, det du!
Jag förstår honom mycket väl jag också...
Tack och tack detsamma Åsa!
Kram
Channal sa…
Hej Karin! Vilket fint gult hus ni bodde i på Åland. Men wow... vilket fantastiskt stycke historia du faktiskt bott i! Tänk att varje tegelsten bär på sin egen berättelse, och att det till och med fanns spår av krut och brand… det är som att huset själv viskar om det som varit. Och en kanonkula dessutom hittad av din son!? Helt otroligt! Sådant man bara tror händer i filmer.

KRAMAR till dig! Anna

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Fader vår-trädet

Öronbedövande