Äventyret framtiden

En liten söt pojke ... sitter och ser sig omkring.  De stolpdekorationer som jag har samlat ihop till det här inlägget hittade jag i bildarkivet  när jag var där med "dammvippan" för någon dag sedan.  Vi bodde i El Palo , en stadsdel öster om Malaga , i början av år 2018.  Människorna där tycker tydligen väldigt mycket om att dekorera sina grindstolpar och det på sitt särskilda sätt.  Varsågoda gott folk och häng med på en stolprunda! De tre aporna är välkända symboler överallt i världen. I El Palo fungerar de också som en stolpdekoration tillsammans med en vacker kruka och ett par amforor.  Mannen på en stolpe fick mig spontant att tänka på Che Guevara. Kanske det endast är en sjöman som tittar ut över Medelhavet längs  strandpromenaden mot Malaga och inte alls den populärkulturella ikon  som Che Guevara blev för många socialistiska och antiimperialistiska rörelser  på den tiden detta begav sig.   Hur som helst så skulle jag inte vilja ha ett huvud  på våra grindstolpar. U

   Jag behöver inte särskilt mycket för att pigga upp sig själv.     En stor bukett med persilja i en vas kan göra min dag.    Tanken från början var att jag skulle odla persilja själv när vi flyttade hit,    men så trängde jag undan den.     Varför skulle jag det, när det finns människor som gör det för sin överlevnads skull?    1,30 € för denna stora bukett!     Inköpt i "vårt hål i väggen" där vi handlar nästan allting direkt från odlaren.     Det blir inte mycket i handen för odlaren när affären har tagit sin del och skatteverket sitt.    Jag tröstar mig med att odlaren förmodligen har stora ytor av persilja och stora mängder att sälja.    Att det är mängden som gör det. Här handlar det om kvantitet och kvalitet samtidigt.    För persiljan är jättefin.    Hemma på Åland skulle buketten här har räckt till minst tre eller fyra buketter    som hade kostat mera per styck där än vad den stora buketten här kostar.          Månen låg på rygg, då jag tog bild av den förra veckan 

Ja, varför bloggar jag? Det är en fråga jag har ställt mig själv ganska ofta den senaste tiden. När jag tänker bakåt i tiden så vet jag förstås varför jag började blogga (år 2007)  Allt startade med Pettas ekologiska bageri &  hantverkscafé. Företaget som så hade också flera ben att stå på, som catering, översättning, kurser m.m.,som hjälpte oss att överleva lågsäsongerna. Företaget blev vårt liv, vår livsstil.   Ekologi, miljö fanns och finns på första parkett för oss båda och har alltid gjort det. Att vi sedan båda två har många ben att stå på tillsammans vad gäller utbildning, arbetslivserfarenhet och annan livserfarenhet samt intressen, har varit ett stort plus för vår del, samspelta som vi också är på de flesta områden. Vi jobbade hårt i många år, men hittade vila och balans i naturen som fanns runt knutarna och så tog vi ett par veckors semester under lågsäsong här på Madeira. Allt detta bloggade jag om på olika sätt, vi var ett företag och vi ville förmedla vårt liv, vår li

Bloggvännen BP förvaltar det roliga skyltsöndags-temat där vi som deltar kan ta ut svängarna som vi vill bara vi håller oss till skyltar av något slag. Eftersom det är söndag idag, så är det åter dags att visa den skörd som jag själv har lyckats att förvärva.  Mitt bidrag för idag ger en röd tråd med lite orange och rosa i, men av varierande slag. Costura betyder rätt och slätt : sömnad.  Följande skylt förtydligar det hela lite grann:  I tur och ordning berättas det vad man kan göra för sina kunder . Arranjos de costura : sömnadsarrangemang, confecâo de roupas à medidas : skräddarsydda kläder, bainhas ao minuto: fållar upp på minuten, , competência e honestidade : kompetens och ärlighet. Företaget som gör allt detta heter Catinho das Oportunidades Mamma -bilen har jag visat redan tidigare men då från ett annat håll, så den får kanske godkänt ? 😉 Zona de Perigo : farozon, Hazardous area : farligt område.   Bilden berättar tydligt att här varnar man för ras.   Central do comboio :

Det är lördag och tid för avgång igen. Ordet som Tove har givit är Symbol i dagens "Hoppa på tåget"-tema. På den här ön så finns det väldigt gott om symboler. Hela Madeira är som ett skepp som kommer lastat med symboler, det är bara att välja och vraka. Vilket i och för sig gav mig ett litet dilemma, vad skulle jag välja att skriva om bland alla symboler ?  Jag bestämde mig för att titta in i mitt bildarkiv och beslöt att den första symbolen som dyker upp på bild ska jag skriva om. Ganska snabbt fick jag svaret.  Kyrktuppen!   Vi går förbi denna kyrka, Santa Claras klosterkyrka, med jämna mellanrum och högst upp ståtar en kyrktupp. Kyrkan i sig har en intressant historia alltsedan 1400-talet, som jag får lov att återkomma till längre fram. Jag zoomar in tuppen lite och ännu mera. Troligen har jag burit på fördomar av ett märkligt slag, för jag reagerade ganska starkt första gången jag såg en kyrktupp här i detta katolska land. Kyrktupparna ska ju vara hemma på Åland och i N

Det har hänt att vi har tagit bussen någonstans så där bara utan desto  större mening och tanke bakom.  Målet brukar vara att gå på upptäcktsfärd på ställen där vi inte har varit tidigare.  En dag hamnade vi på en gränd i St. Rita-stadsdelen,  riktigt var vet vi inte för det var inte särskilt viktigt alls att veta det .  Alla vägar bär till Rom här så det är bara att traska på  tills man känner igen sig på något sätt.  Busshållplatser finns det överallt också så om man skulle tappa bort sig  tillfälligt så är det bara att hoppa på en av stadsbussarna. Förr eller senare har man fått ordning på sin eventuella vilsenhet.  En gemensam nämnare hade alla hus längs gränden som ändade i en trappa längs en ravin. Alla hus hade grindar och grindstolpar och tycktes försöka glänsa över sig själva och grannarna med sina stolp-dekorationer. Det var riktigt roligt att vandra där. Örnarna här ovan höll ögonen på varandra... Det är ingen ovanlighet här i stan eller överhuvudtaget på Madeira att man får

                    Idag blir det lite "dittan och dattan".  Ni i Norden ser knappast några fjärilar ännu, men här ser vi dem dagligen.  Att denna art av gräsfjäril ( jag har inte det exakta namnet) fångade mitt öga och blev fotad,  var först och främst för att den var "handikappad" eller " sårad i krig".  Någon tycks ha ätit en liten bit av den till frukost?  Spontant tänker jag på en ödla utan att veta.  Men fladdrade gjorde fjärilen i alla fall.  Den sög nektar ur en Boldo-chine/Dog bane,  med det långa latinska namnet Plectranthus ornatus Codd. Familj Laminaceae Det är en prydnads- och medicinalväxt.  Ursprungligen kommer växten från Etiopien o Tanzania.  Enligt etnofarmakologiska rekommendationer kan man använda denna växt för att behandla matsmältningbesvär eller som antibotikum för behandling av hudinfektioner.  Tänk om naturen är så vis att fjärilen känner till detta av ren och skär intuition?     Orsaken till att jag misstänkte att en ödla hade va