Inlägg

Den anarkistiska trädgården

Bild
Så får jag nog kalla vår trädgård. Den är inte bara bohemisk och vild. Den följer inte några som helst lagar; i alla fall inte de som jag själv har stipulerat. I höstas grävde jag upp vitlökslandet, så som jag själv tyckte, minutiöst. Jag  sållade så gott som jorden för att få bort eventuella små vitlöksklyftor och lökar. - "För härefter ska vi köpa vitlöken !, utropades inne vid matbordet. Uffe nickade bifall. Så kom vintern och bara för någon vecka sedan försvann snön Vitlökssoldater uppradade framför salvian,  som ser väldigt död ut... Undra på att jag nästan föll omkull när jag tittade på fjolårets vitlöksland, där det skulle vara tomt på allt vad vitlök heter.  Där stod ett helt gäng uppnosiga soldater, gröna och fina och dessutom med riktigt stora lökar under. Redan! Vad har de gjort under vintern? Smidit ränker? Och var kommer de ifrån med tanke på mitt idoga bortplockande av vad jag tyckte, varje liten lök. -"Här ska det inte köpas vitlök!" ropar

Ballot, Bugatti, tok-hattar och vackra lampor

Bild
Ballot är ett franskt bilmärke . Årsmodell 1928  ( 6 cyl. 11 hp, 2000 cc , Modell 2 LT ,  kallad "Convertible Body" ) Mr Ernst Ballot är bilfabrikantens namn. .... Det är dags igen för veckans tema, mitt eget tema med gamla bilar, kläder och liknande. Alla föremål fotograferade jag under vårt besök i Malagas bilmuseum i slutet av februari i år. Från en väldigt vacker bil till några lite mindre vackra hattar..    Hattarna som är rätt vilda i sin utformning är yngre än vad Ballotbilen är...    Förmodligen har Silva Bruschini som har skapat dem fått betala en liten hacka för att få    ställa ut dem i muséet, för att göra reklam för sitt konstnärsskap    Finns det intresse hos någon av er som läser mitt inlägg, att beställa en liknande skapelse    så gissar jag att det går hur bra som helst om man tar kontakt med www. silvabruschini. it    Annars är det säkert inte så svårt att leta fram någon av barnens eller barnbarnens leksaker och

Jag mötte Eva, Pablo, Marc och några till

Bild
   Där satt de, de tretton kvinnorna på sina trädgårdsstolar i Centre Pompidou i Malaga.  Tre stolar    var lediga så jag tänkte spontant att jag sätter mig ner på en av dem    och så kan vi betrakta varandra på närmare håll.    Jag blir en i sällskapet! Kanske de plötsligt får liv och intressanta diskussioner uppstår?    Men de kändes inte särskilt tillmötesgående, pappersdockorna,    de höll sig på sin piedestal,    klädda i silke, sammet, bomull, kapock....kanske något mer.    Jag har alltid fascinerats av papier maché    och sysslar själv med sådant  lite nu och då när andan faller på.    Det var här jag mötte Eva; Eva Aeppli. Det är hon som har skapat konstverket Grupp 13.    Eva Aeppli föddes i Zolingen, Schweiz år 1925 och dog i Honfleur i Frankrike år 2015.            Det finns hur mycket som helst att skriva och berätta om Eva, men jag visar det verk som fanns i     Centre Pompidou och låter den som är intresserad att googla vidare på Eva Aeppli iställe

Centre Pompidou

Bild
    Blickarna drogs genast till den här byggnaden i Malaga när vi var där i februari i år.     Det går ju inte att undvika ett så glatt och stort blickfång     Det drar en till sig utan tvekan...         När solen glimtade till mellan molnen så smälte de glada färgerna in i skuggan som    föll mot marken på andra sidan    Det fina i det hela är att man får gå in och titta hur det ser ut från den sidan också    Mot inträde förstås    Daniel Buren, som är född år 1938 i Boulogne-Billancourt i Paris är "pappa" till verket.    Han kallar sitt verk Incubado på spanska,  Incubated på engelska.   Den fascinerande glaskuben som är hem för all slags konst är en modern byggnad   och strukturen har en yta på över 6 300 m2.   Allt som allt är utrymmet uppdelat på tre rum där varje avdelning är   ca. 1 665 m2 och det är i dessa tre rum den permanenta konstsamlingen ställs ut.   De tillfälliga utställningarna har sina dedikerade utrymmen på en mindre yta som mäter

Får jag lämna några blommor

Bild
ur  mitt bildarkiv ? Första gången jag såg dem prunka i oerhörd mängd och mångfald var på Madeira. (2007) Jag bara måste stanna till och titta på dem, känna på dem och också dofta på dem, fastän doften är rätt anspråkslös, ja nästan obefintlig. De finns överallt där. Det är så otroligt vackert med denna slösande blomprakt som väller ner över murar, terasser och pergolor. Bild från Madeira Tidigare om åren kunde man se enorma blomtak som sträckte sig över de s.k. barrancos, (flodbäddar), som leder vattnet ner från bergen igenom Funchal, ut mot havet. Nu ser man inte mycket av dessa blomtak längre. Efter den stora katastrofen, med jordskred och stora vattenmassor ( över 40 personer dog) år 2010, har man byggt om för säkerhetens skull och bougainvillean har fått stryka på foten. Men den kanske tar sig igen. Förhoppningsvis, för vackrare syn kan man inte tänka sig. Mot en husvägg i Gamla stan i Rethymnon på Kreta vajade denna kvist av och an "Boggeville&quo

Tidlös elegans

Bild
   Så är det dags igen med en gnutta vintageskönhet och elegans    Idag hoppar jag lite hit och dit när det gäller årtal    Damen i soffan får man inte göra sällskap, sittande i alla fall.    Tidlöst vacker eller hur?        Vad ska jag berätta om den här märkliga bilen från 1914?    Särskilt vacker som så är den kanske inte men spännande och speciell.    Det här är prototypen som designades av Barron Ackroyd,    en Royal Force pilot, som dog i en luftstrid mot the Flying Circus och the Red baron    (säga vad man vill men att blogga gör en allmänbildad, mitt i allt så har jag läst massor    om den Röda baronen och saker som jag inte kände till tidigare)    Bilen blev kallad "El Pampero" eftersom Argentina var mycket på modet/inne just den här tiden.          Att dekorera med hjul kan man också göra. Om man har så här snygga hjul i alla fall. Så sken solen in genom ett av de höga vackra fönstren och  dressen glittrade till lite ext