Balansera....
Koncentrerad är han också. Jag är alltid lika imponerad över att se hur de jobbar...
Varför vi ,som var barn på Köpmansgatan under femtiotalet, sjöng Balansera signorina balansera minns jag inte men det var någon italiensk slagdänga om Napoli, som vi hade hört och som vi lade egna ord på när vi också balanserade på utsatta ställen (utan lov förstås). Det gick mycket bättre att ta sig fram med musik än utan. Inbillade vi oss i alla fall. Kanske jag ska försöka ta ett varv på vårt terrassräcke och sjunga samtidigt? Nå, jag har så mycket annat intressant att upptäcka först så det får nog vänta ett tag, tror jag.
Ha en fin tisdag alla!
Copyright: Karin Eklund, Funchal, Madeira
Kommentarer
Numera kan jag inte stå på ett ben och behöver stavar för att känna mig säker när jag promenerar.
Kram från Ingrid
Buona sera, signorina, buona sera
It is time to say goodnight to Napoli!
Balansera signorina är ju en fin ljudhärmande försvenskning!
ja, ibland kan jag inte andas alls när de håller på som de gör på andra sidan gränden. Det ena dråpliga efter det andra visar de upp i cirkus RIM.
Sånt är livet, skridskoåkning med en benet upp i luften känner jag till och också detta med balansgången på bom och annat.
Tur att man har två ben nu och stavar att ta till när det kniper ;)
Kram till dig Ingrid!
haha, där satt den. Det var ju den vi gjorde nya ord till, exactamente!
Tack för att du minns!
Så himla roligt att få se att du finns! Härligt!
Tillsvidare har jag annat att göra, jag lovar Gunnel. Säkerhetssele kan vara en fördel, så ...
Du minns den ja, det förstår jag.
Japp, Little Gerhard rockade till den också.
Kram
https://www.youtube.com/watch?v=MvjwrUHM5U4&ab_channel=swedefirebird70
Härligt med musik från förr!
Kram!
Kram från pörtet
ja, med Louis Prima var det. Bra att minnas saker tillsammans så här, man lappar till hålen tillsammans :) Tack för länken Gerd!
Javisst är det så!
Kram!
just det, när medelåldersmän med liten kalaskula rör sig utan minsta besvär på en kant så där bara, då blir man imponerad.
De är födda på kanterna här tror jag ;)
Kram till pörtet!
förmodligen är det så som du tänker. De kan säkert gå där med förbundna ögon och ändå veta var de sätter fötterna. Träning, träning och träning.
Ja, jag börjar lite lägre, jag lovar ;)
Å byggarbetare har då en sak gemensam - de har alltid mobilen i byxfickan och är aningen överviktiga;-)
jag med och du med, som de sjunger i någon julvisa ;)
Jag börjar känna mig riktigt familjär med killarna på andra sidan vid det här laget.
Du såg telefonen du med! Haha..
Himla roligt att du observerar killarna som jobba här på andra sidan och dokumenterar så fint.
De måtte ha balansen med sig från början. Men visst är det imponerande.
Idag skulle jag knappast våga.
Bra att du håller ett vakande öga på killarna.
Kram
kram
Ha det gott!
Kram