måndag 28 september 2020

Lästa böcker i september

Det hör inte till vanligheterna att jag "recenserar" de böcker jag har läst men varför inte? Jag märker själv hur bra det är att få goda tips av andra bloggare som läser böcker, så kanske att jag också kan vara behjälplig någon annan i min tur.

 

Eva Swedenmarks "Om ni inte börjar leva gör jag slut" passade mig som hand i handske rent känslomässigt, när sommaren sakta ebbade ut.  Jag var genast med på noterna och föll in i de fyras gäng, hur lätt som helst. Garbo får i "trådarna" och vill ha förändring, Pamela, Anita och Ingalill hänger med och på den vägen fortsätter boken. Jag tänker inte avslöja för mycket men kvinnor över sextio är det något alldeles extra med. I all synnerhet när det handlar om att göra upp med det förflutna. Jag skrattade igenkännande många gånger och kände att jag var med på allt där de drog fram, trots att de gick rejält över gränserna, men de fyra har turen med sig på vägen. Mycket humor är invävt i det skrivna, något som gör boken lättläst och också spännande. Det var svårt att lägga den ifrån sig, jag ville läsa allt på en och samma gång men John Blund övermannade mig. Han brukar göra det.  Jag läste den på två kvällar, samt recenserade den varje kväll för Uffe innan vi lade oss tillrätta för att sova gott. Vilket tålamod den där mannen har som jag lever tillsammans med! Men han hängde med och hade kul han också verkade det som, när jag låg där och bara bubblade över av allt jag just hade läst.

Och ja, livet tar inte slut bara för att man har fyllt 60! Precis så är det!

När jag far till vårt fina bibliotek i Geta imorgon ska jag leta reda på de andra två böckerna av Eva S. som hon har givit ut efter den här och som hör till de fyras gäng, nämligen del 2 som heter" Se upp med vad du önskar" och del 3 som heter "Bortom all genans".


Jag valde också att läsa Personliga angelägenheter av Märta Tikkanen, med en viss reservation inom mig själv. Jag gillar Märtas skrivande, hon kan, hon kan, ja jisses vad hon kan! Mitt eget inre lilla motsträviga, lade sig rätt snart tillrätta även om jag upplevde det skrivna som en anings aning av en dejavu. Märta skriver så man får ståpäls men jag upplever att hon kanske har gått lite i "stå", att hon har stannat kvar där hon började skriva om sitt och Henrik Tikkanens liv fastän det handlar om helt andra personers liv i boken "Personliga angelägenheter". Men naturligtvis så är det så att man är hemma där man är som mest hemma som författare. Innan boken hade nått mitt-sidan var jag rejält fast i den, det motsträviga hade gått över att bli med på allt som skrevs. Jag sögs in i det skrivna med hull och hår. 

Nu ska jag se om jag får tag på hennes brevbiografi " Måste försöka skri" här i Geta på biblioteket. Om inte så får jag beställa in den.


Jag läste Lucinda Rileys "De sju systrarna" på vår bibliotekarie Helenas rekommendation. Jag är frälst! Vilken författare Lucinda Riley är! Först tänkte jag att -"vad är det här för romantiskt dravel?" men snart hade jag glömt den fördomen. Jag blev totalt uppslukad av de fyra första "systrarna" som beskrivs var och en i varsin bok. Det handlar om sju adoptivsystrar, löst baserad på stjärnkonstellationen Plejaderna. De bor på en ö i Genevesjön i Schweiz som kallas Atlantis och allt utgår därifrån eller egentligen inte. Alla har ett förflutet de kommer ifrån..

Mellan De sju systrarna som handlar om den äldsta systern Maia och Stormsystern som handlar om Ally, läste jag Lee Childs "På fiendens mark". Uffe fattar inte alls att jag läser så hemska thrillers när jag inte klarar av att se hemskheter på film. Child skriver suveränt, han har ett fint språk, är uppfinningsrik, mycket är hemskare än hemskt och förmodligen också väldigt realistiskt. Ändå så lyckas han få in naturen, humorn och kärleken i det hela. Mitt i allt eländes elände kan jag faktiskt skratta glatt. Förmodligen är jag absurd på något sätt. Vid det här laget efter att ha läst många Jack Reacher-böcker ser jag förstås ett visst upprepande. Jack kommer ofta åkandes i en buss till ingenstans någonstans, stiger av där han inte har tänkt att göra det men så blir det likväl. Det ena ger det andra, han dras in i de mest märkliga äventyr som han förstås löser innan han åker vidare. Under tiden har han också träffat en kvinna som finns vid hans sida . Så är det så gott som alltid. Men han är läsvärd, utan minsta tvekan om man gillar thrillers. Och tänk, han var riktigt avkopplande mitt i , mellan de fyra Riley-böckerna som jag nu har läst.

 

Skuggsystern Star och Pärlsystern CeCe, tog mig också med storm. Jag har via de fyra första böckerna varit till Brasilien, Frankrike, Tyskland, Norge, England, Thailand och Australien. Nu ska jag försöka få tag på den femte systern Tviggys bok som heter Månsystern. De sista två systrarnas böcker har ännu inte givits ut. Men gissa vem som tänker stå på dörrlåset och vänta tills det låses upp när utgivningen är ett faktum?  Jag kan varmt rekommendera de här böckerna. De är tjocka men märkligt nog så känns de alldeles för tunna när man lägger böckerna ifrån sig. Jag har levt med varje bok med mig länge efter att jag har lagt den ifrån mig. Böckerna går på djupet, jag försvann totalt från värld och rum. Till en viss del har jag fortfarande aningen svårt att landa i den värld där jag befinner mig just nu. 

I morgon ska jag till biblioteket och låna flera böcker som ska läsas under oktober. Det kanske blir en recension av dem också när oktober är slut. Få se om jag hittar dem jag vill hitta eller om det blir några andra jag får läsa medan jag väntar på de önskade.

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

18 kommentarer:

Ditte sa...

Tack, roligt med dina tankar om de böcker du läst. Har noterat.
Jag var i Västerås på vår bokklubb i onsdags och då fanns också alla böcker av Lucinda Riley med. Ska läsa dem. Ja. de och många andra. Jag läser just nu "Familjen"av Johanna Bäckström Lerneby. En mycket aktuell bok som är byggd på autentiska händelser om mycket av den kriminalitet som finns i några Göteborgs förorter där en "familj" styr.

Jag rekommenderar också boken "Där kräftorna sjunger" av Delia Owens. En fantastisk bok om att överleva i North Carolinas träskmarker för en ensam lite flicka. Och henne får vi följa ett helt liv. Bland de bästa böcker jag läst.

BP sa...

Vi har olika smak du och jag. Tyvärr är jag insnöat på deckare (nittio procent i alla fall) men den första boken som du recenserar påminner mig om böckerna som Olséni & Hansen har skrivit. Snubblade över dom av en slump när en granne la två exemplar i vårt entrébibliotek. Tog med dom, sträckläste och köpte sedan alla deras böcker. Tror du skulle gilla dom.

Pettas sa...

Ditte,

Ja, jag minns och deltog via bloggen när du var till Västerås. Härligt med bokklubbar när man kan diskutera vad man har läst och hur man upplever det hela.
Tack för rekommendationen om Delia Owens! Ska se om jag hittar den imorgon, tror att den passar mig bra. Kanske jag hittar Familjen också :) Vi har en toppenduktig bibliotekarie som förser oss med nya böcker i lagom takt.
Läs alla de fem böcker som finns av Lucinda Riley, i rätt ordning så får du den bästa behållningen.

Pettas sa...

BP,

inte helt olika för jag gillar deckare jag också :), men jag är en allmän"ätare". Jag gillar dokumentärer och facklitteratur som sänglitteratur, men just nu är det skönlitteratur som gäller allra mest. Och så någon deckare ibland. Tack för tipset om Olséni och Hansen. Som du ser så gillar jag Lee Child, en suverän deckarförfattare men det vet du säkert redan :)

Bloggblad sa...

Jag har två böcker som stannat i mig, nej tre. Fast jag har läst mängder i år.
1) testamente av Nina Wähä
2) har jag glömt namnet på, äsch, återkommer.
3) Midsommarnattsdrömmar Bengt Ohlsson.

Pettas sa...

Bloggblad,

de fastnar de som vill men boktitlarna är som de är. Jag glömmer också bort dem :)
Tack för tipsen, mitt i allt så finns både Nina Wähä och Bengt Ohlsson här i kommunbiblioteket. :)

Gunnel sa...

Eva Swedenmarks böcker måste jag försöka få tag på, för jag tror jag hade gillat dem efter vad du berättar. Riktigt skönt nu när hösten kommer, för då blir det lite mer tid att sitta och läsa. Inget utomhus pockar på att bli gjort efter att det börjat skymma. Ha det fint.

Pettas sa...

Gunnel,

jag rekommenderar hennes böcker. Jag tror att du skulle gillas hennes stil att skriva, man känner igen sig i mycket. Kvällarna börjar bli mörkare och mörkare och det är skönt att sätta sig ner och läsa igen. Jag har i alla fall tillräckligt mycket ro i själen för att göra det den här tiden på året.
Ha det fint du med!

Veiken sa...

Jag har länge kikat på "De sju systrarna", men det har inte blivit av än. Jag ska kolla om dom finns att ladda ner från vårt bibliotek"!
Ha det fint!

Biggeros.blogg.se sa...

Tack för dina boktips! Jag har så mycket böcker som är tvunget att plöjas igenom men jag har lagt läsningen åt sidan. Däremot ska jag ta tag i det i höst och varva mellan mitt handarbete, spanskövningar. De sju systrarna lät som en bra bok för mig. Ha det gott Karin
Kram <3

Pettas sa...

Veiken,

Börja med den boken, sen vill du läsa om alla Maias systrar. Den första boken De sju systrarna handlar till största delen om den äldsta, just Maija, sen kommer de var och en i sin egen bok. Ha det fint du med och hoppas du kan ladda ner böckerna. :)

Pettas sa...

Biggeros,

Jag känner igen det där. Vi har så många böcker vi också som jag har försökt att plöja mig igenom och det finns fortfarande många att plöja ännu. Jag gör mina utstick till biblioteket för att variera mig.
De sju systrarna är den första boken som är själva introduktionen och som handlar om den äldsta av de sju. De andra kommer sedan med varsin egen bok, tillika sammankopplade med den första boken. Genialt på många sätt och mycket bra i mitt tycke.
Ha det gott du med Birgitte! Här duggregnar det just nu.
Kram <3

Paula sa...

Nu sitter jag faktiskt här och rodnar lite. För jag har en hel del fördomar mot de böcker som du recenserar och uppenbart har njutit av att läsa! Swedenmarks bok är en feel-good-roman, dem undviker jag. Jag mår bra av helt annan typ av litteratur, den är för mycket tillrättalagd, undantag finns självklart, men har inte riktigt haft tid att leta!
Märtas bok, kan den också heta Emma och Uno? I så fall har jag läst den. Jag har inget riktigt förhållningssätt till henne, jag läste Män kan inte våldtas alldeles för ung och fick inte några aha.-upplevelser, skulle behöva läsa om den. Ett par andra har jag också läst utan större entusiasm, tycker lite som du att alla hennes böcker handlar om samma tema...
Sen har vi Riley som väldigt många läst och gillat. Anledningen till att jag inte gjort det är precis samma fördom som du skriver om, bara romantiskt dravel, hahahaha. Kanske borde jag omvärdera dem också...
Nå, huvudsaken är att vi läser och njuter.
Jag kan tipsa om en bra sida, boktipset.se där du kan leta på olika boktitlar och se vad andra tyckt samt betygsätta själv om du registrerar dig, utan kostnad förstås. Jag har varit så ambitiös att jag lagt in alla böcker jag läst sedan 70-talet där, har ju dem i ett kartotek men man måste ju bli lite modern!
Läsglädje till dig!

Pettas sa...

Paula,

Inte ska du rodna för att du har vad du kallar fördomar mot de böcker jag har läst under september. Vi är ju olika och har olika smak och tycke. Ingen är sämre eller bättre än den andra för det.
Jag är en nyfiken person i mig själv och läser så gott som allting som tar tag i mig i början av en bok. Alla böckerna om De sju systrarna har en gemensam tråd och det är som alltid kärlek, men också så oerhört mycket annat på så olika sätt. På sätt och vis så innehåller de också historiska beskrivningar och hur människor har haft det genom tiderna, hur kvinnans roll har varit osv. Lucinda Riley har jobbat hårt med att ta reda på allt detta innan hon började skriva. Jag har njutit av att läsa alla hennes böcker så här långt. De fängslade mig i ordets rätta bemärkelse. Som jag skrev så var det riktigt skönt att läsa en Lee Child emellan, nästan som en feel-good roman, trots alla hemskheter som hans böcker innehåller men för att åter orka ta tag i alla de människoöden som beskrivs i Rileys böcker så kändes den som rena avkopplingen i jämförelse. Men vi är olika, vi tänker och upplever olika.

Eva Swedenmarks bok är en skön feel-good roman. En skön avkoppling som innehöll många härliga humoristiska och realistiska vinklar. Jag mådde riktigt bra av den.

Märtas bok heter inte Emma och Uno och nu när du frågar det så vet jag inte om jag har skrivit rätt när jag skrev att det handlar om hennes morföräldrar. Jag funderade mycket på vem personerna var i boken som hon skrev om år 1996 och sökte på nätet. Det var där jag läste att det handlar om hennes morföräldrar och jag tror att det är helt fel nu när jag har läst mera om Emma och Uno. De hade ju många barn och var jämnåriga; det är inte personerna i Personliga angelägenheter, den handlar om en äldre man, en hustru som är dement och finns på hem, en dotter och en käresta på sidan om. Samt dotterns liv och hennes kärlek som är en gift man. Kanske att Märta skriver om sig själv och sina föräldrar? Vete gudarna. Jag vet inte vem hon berättar om här men mycket handlar om kärlekens nödvändighet men också omöjlighet.

Tack Paula för boktipset. se och den önskade läsglädjen.
Jag önskar dig precis detsamma! :)

Annika sa...

TACK för tips!!
De där böckerna har jag hört talas om, de om systrarna. KUL att du gillar den så så mycket. Blir inspirerad att läsa dem.
ÄLSKAR när man hittar böcker som man älskar så. DET är fantastiskt.
Eva Swedenmarks bok låter absolut som en bok jag skulle gilla. Älskar feelgood!!!

Själv läser jag som bäst Michelle Obamas bok och den gillar jag verkligen.

Deckare undviker jag så gott som alltid, hehe. Inte min grej riktigt.

Visst är det härligt att läsa. OCH att hitta en serie att plöja är rena drömmen. Sist jag plöjde en serie på det sättet var då jag läste Mina Drömmars Stad, samtliga i den serien. UNDERBART!!
Då hade jag köpt allihopa och bara läste, läste och läste ...
MMM!!!

Kramar!!

Pettas sa...

Annika,

Jag tror att du skulle gilla De sju systrarna och alla de böcker som kommer efter den första som den är. De handlar mycket om att hitta sig själv p.g.a att de alla har adopterats av Pa Salt som de kallar sin adoptivfar.
Det är livet att hitta böcker man gillar att läsa, de berikar en på så många olika sätt.
Tack för Michelle Obama och tipset om hennes bok. Egentligen har man inte tid med annat än att läsa böcker, haha..

Det är stor skillnad på deckare, väldigt stor. Jag läser gärna sådana, slappnar av rejält.Och glömmer dem rätt snart. En enda deckare har satt spår för livet och jag vill minnas att den hette Ishackan. Den var bra men jag minns att jag var noga med att låsa dörren och dra för gardinerna ordentligt på kvällarna efter att jag hade läst den. Den tangerade känslor i mig som nästan var som ett minne från något jag hade varit med om långt innan jag föddes.
Det är längesen jag läste serien P-A Fogelströms Mina drömmars stad men när jag läste den tyckte jag väldigt mycket om den. Jag borde nog ta tag i den igen.

Kramar!

Karin sa...

Vad kul att du hittat min kompis Evas böcker! Hon tyckte att det var konstigt att det är så ont om böcker om kvinnor i den aktiva och frihetliga åldern mellan 60 och ungefär 75-80. Det finns gott om kvinnor upp till 60 och en del "pigga åldringar", men däremellan är det glest. Så hon bestämde sig för att göra något åt det!

Pettas sa...

Karin,

Jag tycker om Evas skrivande, trivs med hennes böcker. Nu har vår bibliotekarie lovat att ta in de två senare delarna som handlar om de fyras gäng. Så snart ska jag läsa dem också. Det är bra att Eva är bestämd av sig, för hon har lyckats mycket bra. Heja Eva! (du får heja på henne från mig)