fredag 25 september 2020

Fredagsfågeln / Duvor på Teneriffa

 

Så får det bli tänkte jag och så blir det. Åtminstone ett par månader framöver. Jag ägnar fredagsbloggandet åt fåglar som finns i mitt bildarkiv.

Jag har flera fotografier på fåglar som jag aldrig har visat på bloggen. De har snudd på blivit bortglömda, så desto roligare är det för min egen del att hitta dem på nytt och samtidigt minnas en hel del runt omkring dem när fotografierna togs. 

Duvorna i det här inlägget är alla fotograferade på Teneriffa, dels i jan-16 men också sept- 18. Det blir en resa i minnenas värld.

Vi hade just stigit av bussen som hade tagit oss "hemåt" från huvudstaden Santa Cruz de Tenerife.

Vi gick ner för en backe mot stranden där vårt hotell låg då vi fick se duvan som satt högst upp på en elstolpe av något slag. Godmodig såg hon ut, Turkduvan.

En liten bit ifrån henne på lite lägre höjd satt hennes unge och det är den som hon håller ögonen på. Mor och barn, ni vet. Vi är som hökar vi kycklingmammor när det gäller våra småttingar och kan bli både som lejon och tigrar på samma gång om det vill sig.   

                           

Ungen satt på ett eget valt piedestal, högt uppe på en suckulent eller en euphorbia med utsikt över havet nedanför. Den såg sömnig ut.....


 

Och vips så sov den.  Precis så där som allt smått gör som somnar mitt i , så där bara.  Vips så var den vaken igen och såg hur pigg ut som helst. Det finns så mycket att lära sig när man är liten och ny här i världen


 

De här två Skrattduvorna höll ögonen på oss när vi bodde i en airbnb-lägenhet vid Playa Paraiso. Vi stod på busshållplatsen en tidig morgon för att göra dagen äventyrlig på annat håll och duvorna följde nyfiket med vad vi höll på med. Kanske det var min kamera som gjorde dem nyfikna där de satt i ett olivträd på andra sidan gatan?  Skrattduvan har sitt svarta halsstreck omgärdat av vitt och mörkare vingpennor med en vingkant som är blåaktig i färgen. Det var smådisigt i tidig timme när vi "träffades" men man kan tydligt se det vita på halsen och det blåa på vingpennorna. 

 

 
 
En soldyrkande klippduva. En ringmärkt sådan som tycks njuta av livet vid havet. Färgerna varierar en  hel del på klippduvorna. Den här är väldigt vackert spetsmönstrad på sina vingar. Som om ett tårtpapper har klistrats dit så det ser ut som en fin sjal som den har dragit över sina "axlar. Bara solfjädern saknas..

Det finns forskare som säger att duvan var ett av de absolut första djur som människan domesticerade. Vi människor har haft en nära relation till duvan i tusentals år och detta har fört med sig att duvan har fått ett stort symboliskt värde. Å ena sidan får den representera upphöjda, positiva ting  eller å andra sidan befäster vi den med negativa attribut då vi anser den vara smutsig och smittospridande. Men man ska inte glömma bort att duvsläktet är oerhört stort och att de flesta av dem lever som vilda och inte alls har med människor att göra och således inte smutsar ner hos oss eller smittar oss med salmonella.

Brevduvan ska inte förglömmas, även om jag inte har en bild av en sådan. Men den duvan är imponerande med tanke på den insats den har varit med och gjort under världskrigen. När inget annat fungerade så fungerade brevduvan. Brevduvevärlden är en värld i sig, mycket intressant och spännande.

Detta för den här gången, nästa fredag blir de en annan fågel eller andra fåglar som "tar hand" om fredagen här på bloggen. 

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

29 kommentarer:

Paula sa...

Vilken fantastisk idé till en serie bloggar, ser mycket fram emot kommande inlägg. För detta var ju så kul och informativt. För mig är en duva en "pulu" o vi har ett gäng här på byn som Daniel ibland försöker skrämma, dock utan att lyckas. De ser ju närmast ut som den tredje i din serie, finns några fina vita "fredsduvor" också, "ler".
Haha, tycker ordet turkduva låter nedlåtande, ungefär som turkjävel...ja du förstår... Den är smalhalsad och smäcker medan ungen är rufsig och trind, precis som det brukar i djurvärlden. Har du alltid varit intresserad av just fåglar? De är en vit fläck i min kunskapsbank, försöker förkovra mig lite och lånar hem böcker ibland, en helt ny värld att upptäcka. Ser redan fram emot nästa fögglar som vi säger i Säfsen. Trevlig helg!

Ama de casa sa...

Vilka jättefina bilder på duvorna! Fast i år har vi varit lite osams, jag och duvorna. Dom har väckt mig varje morgon med sitt envetna ho-ho-hooo-ande. Sen skitar dom ned på terrassen också. Vi fick känslan av att dom flyttade upp till våra kvarter när pandemin gjorde att alla restauranger nere vid havet var tvungna att stänga. Maten därifrån ströps alltså och dom var tvungna att hitta nya jaktmarker.
Att vi går mot mörkare tider är inte bara av ondo, nu vaknar duvorna betydligt senare än i somras och jag kan sova ostört längre :-D

Ha en finfin start på helgen!

wiper sa...

Du har så många bilder och minnen så man bara njuter. Jag är förtjust i duvor så jag bara tar till mig bilderna och informationen och dina minnen.

Jag har aldrig hört talas om skrattduva så det var kul att få reda på fler duvarter och vilket härligt minne. Det du skriver längst ner om duvor tror jag verkligen stämmer. Jag har ju själv haft en minnesrik stund med en duva som bara dök upp i ett träd framför mig och jag fick nån slags kontakt. Det går inte att förklara för då blir det lite flummigt. Fåglar av olika slag kan dyka upp när nåt hänt i livet eller man mist nån kär

Brevduvorna har verkligen varit till hjälp för människan. Fina bilder på Turkduvorna också

Nu vaknade jag till liv och vill gå ut i höstens vackra väder och kolla efter fåglar

ha en skön fredag
kram från Malin

Pettas sa...

Paula,

tack säger jag glatt! Nästan bevingat! :)
Pulu känner jag också till att man säger om duvor, då oftast stadsduvor som brukar finnas i parti och minus runt fötterna och på cafébord.
Jadå, jag förstår Paula, vi har våra epitet eller vad man ska kalla det. Vi säger så mycket, finnjävlar, svenskjävlar, turkjävlar och alla möjliga jävlar. Men turkduvan är i alla fall ingen jävel, haha..
Precis så är det i fågelvärlden, ungarna är riktigt stora dunbollar i jämförelse med sina mera slimmade föräldrar.
Ja, jag har nog alltid varit intresserad av fåglar; har det på något sätt inbyggt i "systemet" från allra första stund som jag minns när det handlar om just fåglar. De är intressanta varelser, personliga de också. En vecka går fort, snart får du se mera fögglar här igen. :)
Tack detsamma bästa du!

Pettas sa...

Ama de casa,

tack!
Jag har också vissa stunder som jag är inriterad på duvor, det är mera än att vara irriterad ( min dotters uttryck när hon var liten och arg) Innerligt irriterad kan man bli på de envisa duvorna som har tagit plats lite väl mycket. Stadsduvorna hör dit.
Du har säkert helt rätt; de flyttade med all säkerhet till er terass när restaurangerna stängde nere vid havet. De vet var det goda finns i livet. Överlevare som de är.
Så bra att duvorna också är morgontrötta. Du får väcka dem med att ropa hohoho..bara för att du kan! Kanske de flyttar för att de tycker att du är jobbig ;) . Hämnden brukar vara ljuv.
Ha detsamma ni båda i Solens land.

Pettas sa...

Wiper,

Tack, det är fint om jag kan förmedla något som känns bra. Jag vet att du också är förtjust i fåglar, bl.a. i duvor. Du brukar ta så fina bilder på dem.
Skrattduvan finns inte i våra trakter. Jag hade inte heller hört talas om skrattduvan förrän jag var på Teneriffa. Det låter som om de skrattar, därav namnet, logiskt nog.
Jag har haft samma upplevelse som du Malin, så jag förstår hur bra som helst, även om det inte var med en duva utan en helt annan fågel. Vi må kallas flummiga men det finns mycket som existerar mellan himmel och jord. Vi är många som har varit med om liknande händelser.

Hoppas att du "hittar" fina fåglar att fotografera på din promenad i vackert väder. Här är vädret också väldigt fint just nu så jag ska bli mullvad ett tag framöver.

Kram

Biggeros sa...

Ja jag är bäldigt impad av brevduvorna. Däremot blir man lätt irriterad av deras tiggande vid restauranger. Många gånger vaknar man av deras läte på något hotell. Intressant att få läsa ditt inlägg om dessa olika arter av duvor och utseende. Impad av dina bilder. Ha det gott Karin
Kram

Pettas sa...

Biggeros,

brevduvorna har räddat många människors liv under kriget utan att ens vara medvetna om det. Otroliga duvor.
Stadsduvorna som finns runt restaurangerna är av annan klass, de måste slåss för sin överlevnad och blir till irritation för oss människor när de inte vet sin plats. Tack Birgitte, ha det gott du med på bästa sätt.
Kram!

Anki sa...

Vilken toppenbra idé! Så trevligt med fåglar - ser redan fram emot nästa fredag!
Härliga bilder!
Önskar dig en fin fortsättning på denna dag!

tanthuset.blogg.se sa...

Härlig idé Karin!! Jag ser fram emot nästa inlägg :) Jag tycker om duvor och har faktiskt när barnen var små, haft två turkduvor som burfåglar, fast oftast fick dom röra sig fritt inne. Jag tror inte man säljer såna längre....men tama och fina var dom och duktiga på att få ungar :D
Kram på dig!

Pettas sa...

Anki,

tack!
Är man lite fågelnörd så är man :)
Önskar dig detsamma!

Pettas sa...

tanthuset,

Tack Mia!
Se där! Du har haft turkduvor. Så roligt! Jag har inte hört talas om att man säljer sådana överhuvudtaget men man lär sig i bloggosfären. Förmodligen säljer man inte sådana alls nu för tiden. Ja, de lär vara produktiva har jag förstått.
Kram på dig med!

Ditte sa...

Vad roligt och spännande med olika inlägg om fåglar. Jag är inte alls så bevandrad bland dem så jag ser också fram emot att få lära mig mer. Vad gäller duvor kände jag nog bara till ringduvor och några i mer vit dräkt. Nu har jag fått lära mig några fler arter. Stort tack! Jättefina bilder och en så fin text till.
Önskar er en fin helg.

BP sa...

Först och främst måste jag säga att kompositionen av den första bilden är helt outstanding:-) Roligt också att du hittade "bakgrunden" till mamma duvans vakande öga.
Du har sååå rätt, det finns ju hur många olika duvor som helst, och de ser allihopa helt annorlunda ut.
Vi har en duva på innergården som har hooooat hela våren, mest på kvällen, vilket ju var omtänksamt;-)

Pettas sa...

Ditte,

tack!
Det finns så många olika sorters duvor så möjligheten att kunna alla, åtminstone för min del, är snudd på omöjlig men alla länder har sina speciella fastän de också kan finnas i flera länder en bara i ett. De endemiska är sällsynta och dem ser man sällan.
Tack Ditte, vi önskar er detsamma!

Pettas sa...

BP,

tack, tack! :)
Någon gång har jag läst om hur många olika duvfamiljer och i dem många olika sorter det finns, men nu minns jag inte antalet.
Omtänksamma duvan hos dig är ju bara att gratulera till ! :)

Märtha sa...

Fina fågelbilder! Jag lyckas sällan med såna, å andra sidan är jag mera intresserad av att fota - - annat. Det finns nu då tre teman att följa med på bloggar på fredagar: Flowers on Fridays, Fem en fredag och så dina fåglar! Kanske jag skall börja sätta upp något också? Lättja på lördag? Slö på söndag? Men nu är det fredag kväll och jag är slö, som synes. Dans på Dienstag? I morgon är det språkdag, så man kan ju leka med sådant också.... Mat på martedi... Vi har sommarvärme!
ha det gott!

Pettas sa...

Märtha,

tack! Det går an att ta bilder av fåglar när de sitter stilla :)
Lättja på lördag låter ju bra men jag tror inte att du klarar av det. Full fart på lördag kanske ligger närmare sanningen? ;)
Vi har också haft sköna dagar ett par dagar, men idag ser allt annorlunda ut, grått och fuktigt, småblåsigt men så ska det vara och jag gläds och tänker på svamparna som eventuellt får för sig att titta upp ur mossan i skogen.
Ha det gott!

Tove Olberg sa...

Fredagsfågel, fri som fågeln med många fina bilder, toppen Karin, då blir det lyfta sina fredagsvingar vingar framöver! Därtill får vi komma runt om å bese oss och få veta mer från era turer - och om fåglarna.
Bild nummer 4, den stora under de små är underbar.
Jag bestämde mig för tisdags återkommande, men veckan gick här ... igår kväll kom jag på det :-)
Kram från ett regnigt o blåsigt underbart Karlstad <3

Lena i Wales sa...

Vackra duvbilder!
När jag ser dina bilder, så tycker jag att duvorna är riktigt vackra. Har egentligen inte sett dem som vackra tidigare, bara störande.
Mycket intressant med brevduvor, har alltid fascinerat mig.
Trevlig helg!

Taina sa...

Har du blivit (eller är kanske) ornitolog? Du kan ju så mycket om speciellt duvor. Duvolog? Jag är ok med duvor om det inte flockas i miljontals. Då tycker jag det är lite läskigt. Brevduvan är en häftig en. Fattar inte att de kan hitta till olika platser. Läser de på breven kanske, hahahahaha?

Ha en fin lördag!

Pettas sa...

Tove Olberg,
ja, nu blir det fredagsfågel ett tag framöver ( ingen söndagskyckling här inte, haha) och precis som du skriver, så får ni komma med till andra ställen än de åländska nu och då.
Jag gillar bild nummer fyra allra bäst jag också. Redan när jag klickade in den så kändes den nästan magisk, dels för den nyfikenhet duvorna visade men också det grådisiga.
Du, Tove, det kommer en tisdag igen :)
Kram från ett mulet men varmt Åland.
<3

Pettas sa...

Lena i Wales,

tack! Det finns så många olika slags duvor som lever på vitt skilda sätt och inte enbart som stadsduvor som vi upplever störande, vilket de också är. De tar plats förstås för att överleva .
Brevduvor är något alldeles extra men som jag inte kan särskilt mycket om.
Tack detsamma!

Pettas sa...

Taina,

nej, jag har varken blivit eller är ornitolog även om jag för drygt 20 år sedan tänkte att jag skulle gå med i den grupp som med ornitologernas hjälp tog sig ut i tidig morgon för att skåda fåglar. Nu blev det inte så för en ornitolog-Uffe fångade upp mig och jag slog liksom två flugor(fåglar) i en smäll. Ibland har man tur ...
Brevduvor är förmodligen läskunniga, tror du inte ? ;)De hittar ju rätt adress
Ha detsamma Taina!

Aaa sa...

Jag har inte svårt att tycka om djur. Tyvärr har vi ett jätteproblem med kajor, duvor och skator här hemma. De finns i överflöd överallt, men jordbruket drar till sig hundratals. Min man avskyr deras skit, jag däremot störs mest av att de väcker mig på småtimmarna.

Pettas sa...

Aaa,

det är alltid ett problem när djur blir för många, i all synnerhet kajor, duvor och skator. Det känner vi till här också. Inte duvor men kajorna kan vara riktigt jobbiga stundtals. Och jag sjasar bort dem och de bryr sig inte alls. Haha. Förstår din man dock, ibland är för mycket bara för mycket. Roligt att du tittade in här Annukka! Tack för det!

Gunnel sa...

Detta var ett inlägg som Göran uppskattade till 100%. Tack för det.

Pettas sa...

Gunnel,

tack för det! Jag kan förstå det, vem annars? :)

byblixtra sa...

Gillar första bilden med duvan högst upp på stolpen och det blir bara bättre med andra bilden med duvan högst upp på suckulenten!