måndag 21 september 2020

En minnesvärd upplevelse

Helt apropå, när jag städade undan dörrar i bildarkivet förra veckan så hittade jag dörröppningar till boenden av annorlunda slag. 

När Uffe och jag är på resande fot, ja annars också, så har vi en benägenhet att många gånger och helt oplanerat hamna på lite annorlunda ställen. Vi bara går dit näsan bär ungefär, alltid med ett slutmål i sikte men under vägen dit hinner vi vara med om rätt sköna saker p.g.a av olika avstick än hit, än dit.  När vi i januari-16 var på Teneriffa tog vi en väg längs stranden från Los Cristianos mot vårt boende flera kilometer längre bort.  Jag minns ännu den där speciella känslan jag kände när vi efter ca en timmes vandring rundade ett hus eller liknande (ruin kanske) och fick se det här "huset". Vi gick in i en annan värld tycktes det som.  En dörröppning syns i mitten. Ingen tycktes vara hemma...

Det fanns många liknande hus, byggda av palmblad, bräder, vad man hade tillgång till (t.om. riktiga fönster). Man hade tagit vara på vad man hade hittat helt enkelt. 


 Då visste vi det inte, men vi hade plötsligt hamnat på Playa de los Hippies.  Det fanns hur många bostäder som helst uppbyggda av naturliga grottor men också av många tält förutom de hyddor vi såg av olika slag.

 

Den ovanstående bostaden med tält och allt vad som finns därtill ligger högt över det mesta, i något som liknar en grotta. Jag hade läst om nakengrottorna på "hippiestranden" och det var där vi plötsligt befann oss. 


Här ser man samma grotta med tält..som ni ser så gick vi inte helt nära, utan jag "sög in" stället med hjälp av kameratekniken. Vår väg över bergen längs stranden var rätt knölig och inte alls så lätt att vandra, men intressant var den onekligen. Vi lever så olika liv vi människor


    Tala om att ha ett strandboende, nära till havet. De har t.om. omgärdat sina ställen med stenar...


Åtminstone sex olika bostäder finns det på bilden. Hit flyttar människor som vill vara nära naturen och leva enkelt.


Eller inte helt enkelt. Länsstolar och en stor spegel är också bra att ha . I närheten finns också nudiststranden Playa Paraiso och många av dem som bodde på hippiestranden gick omkring lika nakna som när de föddes, många var på väg till nudiststranden, många låg och solade sig på klipporna. Alla såg vänliga och välkomnande ut, fastän de kanske tittade aningen konstigt på oss som kom gåendes med hattar och ryggsäckar på och var lätt sommarklädda. Främmande fåglar var vi säkert för dem.

De lär inte ha rätt att bo och leva där, de har ingen privaträtt till marken och det har hänt och händer att polisen har bränt ner deras hem och kört bort dem men ändå med ett visst förbehåll. Polisen låter djungeltelegrafen ljuda innan de gör sitt "nerslag", så alla kan rädda det allra viktigaste de har. Sen bygger de här människorna upp allt igen och så där lär det hålla på.  Förmodligen gör polisen det de måste göra men sist och slutligen så stör de här människorna ingen. Många har valt det här livet själva, men det finns förstås de som inte har haft ett annat val  p.g.a ekonomiska skäl, än att bo ute i naturen, söka skydd och skapa sig ett hem av det naturen kan hjälpa till med. Det fanns också en del husvagnar och liknande som fungerade som bostäder en bit ifrån 

Hippie eller inte men skönt ser det ut att vara, åtminstone på avstånd, där jag sitter i ett varmt hem med tak över huvudet och kylskåpet fullt av mat.

En minnesvärd vandring och upplevelse blev det för vår del. 

 

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

24 kommentarer:

Paula sa...

Jag vill bli en hippie i mitt nästa liv,,,,eller äventyrare...det visar sig, kanske jag kan kombinera. Vilket underbart ställe du tar dina läsare till! Först grottor där man kan bo, sedan något som liknar indiantipis (tält) och till sist hem med god ventilation! Dock har jag aldrig känt mig bekväm som nudist, så den biten hoppar jag över...Jag förstår mycket väl att det är fridfulla människor som väljer att bo på detta vis, och med det klimatet som råder där är det också möjligt. Underbart att polisen varskor inför kommande razzia!
Nog blir jag allt lite sugen på att få komma ut och resa i världen igen när jag följer med på era turer. Har alltid kallats "stigfinnare" för att jag aldrig kan gå raka vägen från punkt A till punkt B utan gör precis som ni. Så mycket mer man får se och uppleva!

BP sa...

Ditt inlägg påminner mig om en snarlik upplevelse på spanska fastlandet faktiskt, nära Alicante, i rätt så "otillgänglig" terräng. Min man och jag var helt ensamma där "på höjden" tills vi stod plötsligt och utan förvarning framför två nakna killar med en hydda bakom sig.

Vet inte vem som var mera skrämd killarna eller vi. Tror att vi rodnade rejält under solbrännan, ursäktade oss och gick vidare. För att undvika att gå samma väg tillbaka till bilen valde vi en stor omväg. Den vandringen blev väldigt lång om man säger så...

Tack för att du triggade ett minne här:-)

PS. Hippie, Flower Power med mera var aldrig min grej;-) DS.

Bloggblad sa...

Lite enklare i ett milt klimat än i Sverige... eller på Åland.

Tove Olberg sa...

Du sparade de dörrarna med lite annorlundahet, alternativliv till slut!
Jag "suger in" från din vinkel och fröjdas, tänker till och efter, men blir i nuet. Där i husen, grottorna och tälten. Taga vad man haver och bygga - se ett riktigt fönster minsann ...
Att det finns människor som gör individuell val av liv att leva ja, det är minsann rätt så gott att veta. I enkelheten, som inte är så enkelt finns det vackra. Ordet hemlös kom för mig - skapa ett hem?
Vi människor mår bra av sidovinklingar på livet.
Det ger!
<3

Gunnel sa...

För de som väljer att bo så är det ok kan jag tycka, men det är trist när någon blir tvingad att leva så. Är nyttigt och se och jämföra hur bra vi ändå har det, även om allt inte är toppen. det finns ju gott om hemlösa här med. Ha det bra.

Pettas sa...

Paula,

En tid i alla fall kan jag tänka mig att pröva på livet som hippie redan nu men då på betydligt varmare breddgrader än de här där vi lever. Men jag är nog för bekväm av mig trots allt, det kräver en del extra funderingar...Du kan helt säkert kombinera hippielivet med det äventyrliga, de hör ju nästan ihop skulle jag tro.
Ja, även poliser är mänskliga :)
Den här trippen vi gjorde är snart fem år gammal och plötsligt så hittade jag den i arkivet. Hade nästan glömt bort den.
Precis så är det om man lämnar den bekvämare, färdigt utstakade vägen att vandra, men får uppleva så mycket mera.
Vi tar det nästa liv Paula, då ska vi vara hippies och äventyrare!

Pettas sa...

BP,

Lite oväntat måste det ha känts för er, i otillgänglig terräng och så plötsligt står de där. Jag vet hur den typen av terräng ser ut, vi har vandrat rätt mycket i sådan utanför Santa Pola.
Ni fick oväntade kilometer i era ben kan jag tänka mig.
Man har sina minnen, det ena roligare än det andra och många gånger blir det roligare att tänka på efteråt.

Det fanns ju så mycket droger med i Flower Power-sammanhangen och jag tror att det är det man minns särskilt mycket när man träffar på liknande i dagens läge. Förmodligen fanns det också sådant där vi gick, för några såg lite extra flummiga ut i ögonen, men de bodde i en egen by för sig i byn på stranden verkade det som.
Allt är inte gulligt..

Jag är också nöjd med att inte vara annat än det jag är, en nöjd pensionär med tak över huvudet, ordnade förhållanden osv. men det medges att jag kunde tänka mig att bo några dagar med människor av det här slaget, pröva på deras liv, men året om nej, nej.


Pettas sa...

Bloggblad,

Mycket enklare att leva så där än i vårt klimat, absolut :)

Pettas sa...

Tove Olberg,

det bara blev så den här gången :)
De är tusenkonstnärer och kreativa problemlösare, den biten triggade igång mig också, jag ville testa och pröva på att bygga mitt eget hem...
Det fanns också ungdomar från ön som prövade på att bo där. Vi såg föräldrar som hade kommit med bil dit för att få träffa sina tonåringar för att se hur de hade det. I handen fanns det en kasse med förnödenheter. Mammor och pappor, sådana är vi, haha..
Du har så rätt Tove, vi mår bra av att se hur andra har det, det vidgar vyerna

<3

Pettas sa...

Gunnel,

så är det för min del också, helt ok.
Det finns många hemlösa både här och också där. Fördelen för dem är att de har varmare än de våra har under vinterhalvåret. Jag tänkte på det när vi gick igenom det stora området. Att välja fritt hur man vill ha det är en sak, men att inte ha något val är något helt annat.
Ha det bra du med!

Ama de casa sa...

Ja, nog lever vi annorlunda liv alltid. En väldigt intressant avstickare ni gjorde!

När jag var fem år bodde vi tre månader i Los Cristianos (sommaren 1966). Då var det bara en liten fiskeby och Playa las Americas var typ en ödestrand. Har fragmentala minnen från den tiden, fast en del har jag säkert fått berättat för mig så många gånger att jag tror att jag minns det :-)

Pettas sa...

Ama de casa,

Tur att det finns valmöjligheter för de flesta av oss.
Los Cristianos är nog allt annat än en liten fiskeby nu för tiden. De gör fortfarande reklam för stället som sådant, pittoreskt osv men vi såg knappt en fiskebåt, turistort är det och en stor sådan. Allt är förändrat och snabbt går det. Vi blev förvånade när vi kom tillbaka till Teneriffa ett och ett halvt år senare. Vårt boende hade mera eller mindre försvunnit. Det fanns oerhört många nya hotell och restauranger som hade vuxit upp som svampar i skogen. Vi kände knappt igen oss.

wiper sa...

Det är ju toppenbra att ni hamnat på lite annorlunda ställen och inte bara där turisterna håller sig. Då får man ju uppleva mer. Det var verkligen annorlunda boende. Mitt i prick när du nämner "Hippie" ;)

Härligt att man kan få välja hur man vill bo och detta ger ju en härlig frihet. Jag tycker dom skall få bo som dom vill om dom sköter boendet och inte skräpar ner och förstör. Vi är så olika vi människor. Intressant läsning

Ha en skön tisdag
kram från Malin

Pettas sa...

Wiper,

det är oftast på annorlunda ställen vi hamnar; vi är lite onormala som turister, vi söker oss till mindre turistiska ställen, närmare befolkningen och vill uppleva det som befolkningen upplever.
Tack och tack detsamma! <3

Annika sa...

Intressant. Inte rent hemlösa alltså? Utan de har valt denna livsstil?
Annars tänker jag mest att det blivit ett område där hemlösa samlas och bor i tält etc. De bor så tills polisen gör rajder.
Finns sådana ställen här hos mig också, speciellt i en dunge här ser man tält i massor i omgångar. OCH sen är de borta. OCH så kommer de tillbaka, och så är de borta osv
Men det här kanske är mer en permanent "kåkstad"?
En vacker plats för dem att bo på är det iaf.Men rätt hopplös trots allt.
Det är väl en fråga om hygien och så också, var de sköter sina behov etc.
Antar att droger etc är vanliga där-
Ja, svårt det där.
Inget svart eller vitt svar där heller, antar jag.

MEN, det är trevligt med avstickare som bjuder på överraskningar. Det är så man upptäcker saker!!

Kramar från mig!!

Pettas sa...

Annika,

jag har förstått att de flesta faktiskt är hippies men givetvis finns det säkert också de som söker sig dit för att de är hemlösa. De har ett system där de har ett slags byteshandel, ägg mot tomater osv. De som går igenom området förutom de som redan finns där, kan också köpa smycken och liknande, grönsaker som de odlar i lådor, krukor. Jag såg att flera höll sig med tomatodlingar men också enbart blommor till glädje, allt handlar inte om mat. De här människorna har tillgång till ett oftast varmt hav, toalettbesök ordnas med liknande utedass. Många av dem har valt det här livet för att de vill leva annorlunda, utan stress osv. Vi såg flera av dem stå och tvätta kläder på en klipphäll. Ingen såg smutsig ut utan tvärtom. Jag skulle tro att det här är ett mera permanent boende än det du beskriver, det fanns av alla åldrar där. Vi gick där ett och ett halvt år senare när vi var till Teneriffa i sept. 18 och det såg ungefär likadant ut som den allra första gången.
Men vi upplevde också att det fanns olika "byar" i byn så att säga. Det hade uppstått någon form av kvarter, finare och sämre. Många kom gåendes med vattenflaskor/dunkar så de tar sig till butiker lite längre bort.
Nej, de är inte hemlösa i den bemärkelsen som du tänker. Vi såg också ungdomar/tonåringar som hade lämnat sina välbärgade hem ( det såg vi på föräldrarna och deras bilar då de kom dit med kassar med mat och liknande) men det var säkert ett tillfälligt boende, ett försök till att klara sig själv. Allt är antaganden utgående ifrån det vi har sett ett par gånger, men jag har läst om andra besökares upplevelser och de har haft ungefär samma tankar som jag har.

Kramar!

Ditte sa...

Log igenkännande! Har också passerat här och har pratat med några som då bodde här. Ofta är det ju ett självvalt liv och tillvaro. har sett detta även i Asien och i USA, Californien.
Och de stör ju inte direkt några. Vet att det förr föerkom en del droger här men straffen för det är ju hårda i Spanien/Kanarieöarna så säkert har det minskat.
Tack för återbesöket.

Märtha sa...

Det här var ju spännande! Ni skulle bara ha satt era kläder i ryggsäckarna och vandrat vidare med er packning! Det är verkligt skönt att vara naken, det får vi bara erkänna var och en. Men... Hm.

Susjos sa...

Spännande bilder!
Jag får ett minne av mitt första besök på Gran Canaria i februari 1979, minns bussresan upp till Las Palmas från flygplatsen, längs med vägen såg man hyddor eller vad man ska kalla dessa "bostäder" som de väldigt fattiga bodde i, gjorda av allt möjligt, minns det med obehag.
Ha en bra vecka!
Kram

Pettas sa...


Ditte,

Så kul att du också har passerat där. Då upplevde du det på samma sätt som jag gör. De som bodde där hade valt att bo där för att komma bort från stressen och allt som hör till i det s.k. normala livet. Många av dem var nudister också och hade nära till nudiststranden på samma väg längre bort.
Jag har läst på och googlat ännu mera om det här och det är som du beskriver det, förr förekom det droger men mycket på grund av detta blev det polisrazzior. Man ser inte mellan fingrarna där har jag förstått.
Tack för att du kom med!

Pettas sa...

Märtha,

precis så var det.Spännande. Ingen hade ens höjt på ögonlocken om vi hade gjort så. Ja, kanske ändå, för vi skulle ha lyst långt i vår nakenhet så bleka som vi var mot dem som bodde där. Jag tycker om att vara naken men man kan ju skrämma folk ! ;)

Pettas sa...

Susjos,

Tack!
Det här var inte egentligen något boende för de väldigt fattiga, jag har sett sådana områden också, kåkstäder och liknande på t.ex Madeira, de här på Teneriffas hippiestrand hade valt att bo så här, att leva enklare. Kanske bara för en tid, kanske hela tiden. Det går ju an där det aldrig är hårda vintrar.
Men jag förstår ditt obehag, jag känner likadant när jag har sett hur många människor har det i sin fattigdom.
Ha detsamma!
Kram!

Lena i Wales sa...

Hus byggda av bl a palmblad har jag i sett tidigare. Däremot en hel del bebodda grottor, inte ovanligt i Spanien. Gillar tanken på alternativt boende, men skulle inte vilja bo i en grotta.
Ha det bra!

Pettas sa...

Lena i Wales,

man tar säkert vad man har att ta, skulle jag tro. Bananplanteblad används också. Jag skulle inte heller vilja bo i en grotta men att övernatta kunde jag tänka mig bara för att få vara med om det.
Ha det fint du med!