torsdag 13 augusti 2020

En " lat " kamera

 

Min ambition var att jag skulle ta kameran med mig på min färd till stan igår under onsdagen och visa er allt jag hade för mig där, som en liten omväxling till livet här hemma på landet. Och nog hade jag kameran med mig alltid. Den satt förnöjt bakåtlutad i korgen på sätet bredvid mig men särskilt aktiv var den inte. För säkerhets skull brukar jag sätta bilbälte runt korgen utifall att jag måste göra en snabb inbromsning, så den kände sig säkert säker, kameran. Men jag kom hem igen utan att ha tagit en enda liten bild överhuvudtaget. En lat kamera har jag onekligen. Den gjorde inte ens en ansats till att vilja ta bilder. Den ville säkert bara komma med till stan och se sig omkring 😉

Så det där med bilder och berättelse från min stadsresa får vänta till en annan gång. Jag drar iväg ungefär en gång i veckan på mina upptåg som ska göras.  Men idag fick kameran jobba åtminstone lite grann när jag tog en liten runda runt huset. Det är inte bara idétorka här på den här bloggen; det är verkligen torka i trädgården också. Nästan allt grönt är brunt vid det här laget och ligger dessutom platt och flämtar, liksom ropandes på vatten, vatten!  Jodå, jag vattnar det mest nödvändiga men långt ifrån allt. Turligt nog så har vi många tistlar i vår trädgård och de trivs förstås. De vill ju ha det så här, de taggiga och blå bolltistlarna.  Vi fick en skur igår mot kvällen till men slurp, slurp, slurp..allt bara försvann som om det inte hade funnits alls. Men i vattentunnan fanns det vatten till växthusen i alla fall. Åskan dånade runt omkring oss men desto mera än så kände vi inte av . Getabergen är upphettade och håller alla regntunga moln och andra oväder på avstånd. Här ser vi alla mörka moln och hör dånet av Tors hammare men bara runtomkring oss när de snurrar på. Det måste till ett riktigt rejält brakväder innan regnet hittar in till oss. Så där är det alltid.

 

Vävarkardan är också nöjd med väderleken. Nu är det dags att ta vara på den taggiga . Snart spottar den ut frön åt alla håll och kanter och det vill jag inte. Den är invasiv den sköna och måste hållas efter.

 

    Bondpionens fröställning är speciell men mycket vacker....

 
 
Vallmokapslarna, de som fortfarande står kvar i trädgårdslandet är omtyckta av skinnbaggarna/bärfisarna.  Uffe retas med mig och säger  att de är mina småkusiner för jag har alltid en hel hop av dem med mig in i köket när jag har skördat grönsaker och blommor . Sen fångar jag upp dem på väggar, fönster och golv , ja lite överallt  och bär ut dem till blommorna på kökstrappan, hela tiden pratandes med dem.  Tänk att de här små varelserna sedan drar sig upp mot diket till vårt lilla skogsbryn och gräver ner sig där till vintern för att vakna i vår igen. Märkliga varelser men kul på något sätt. Kanske igelkottarna också tar för sig av dem, precis som Filip Fasan och hans fruar gör? 


 Äntligen lite färg ! Ringblommor har vi överallt i vårt trädgårdsland. De är som ett ogräs men de får  vara det. Blir det för mycket av dem så återanvänder jag dem som gröngödsling. Det är kanske därför jag aldrig blir av med dem för att jag gräver ner fröna samtidigt. Men vadå , det gör ingenting alls. Ringblomman var min pappas favoritblomma så det känns nästan som att jag träffar honom där i landet när jag kryssar mellan de glada blommorna på väg till rödbetorna och morötterna.  Det händer också att jag piggar upp den dagliga salladen med ringblommans kronblad. Förr gjorde jag ringblommeolja men nu är jag bara lat av mig och använder olivolja som den är rakt upp och ner. Till allt mera eller mindre. 

Här pratar vi munskydd och att vi ska skaffa sådana så småningom men inte riktigt ännu. Vi är fortfarande mycket förskonade från covid-19 på den här ön. 21 fall är bekräftade sedan våren and the beginning. Fantastiskt eller hur?

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

14 kommentarer:

tanthuset.blogg.se sa...

Visst är det trist när kameran är så där lat?? Jag menar, man förväntar sig ju att den ska göra rätt för sig!! Nåja, den får väl ladda till nästa resa ;)
Bolltistlarna och vävarkardan är helt underbara, tycker jag...för att inte tala om ringblommorna! Ja, till o med bärfisarna är vackra, alla arter av dom :)
Kram på dig

Pettas sa...

tanthuset,

ja, något virus har kanske drabbat den? Nåja, jag ska nog sätta fart på den :) Nu får den ladda till nästa vecka.
Tack snälla du!
Kram på dig med!

BP sa...

Din kamera må vara lat, men när den väl är i aktion är det inget fel alls på den;-) Helt underbara bilder och jag är tokförtjust i första bilden med spaljén av armeringsjärn. Helt i min smak!
Tistlar älskar jag också, de är otroligt vackra och behöver liksom ingen hjälp på traven av någonting. Sådant gillar jag.
Här är inte brunt än, men det har inte regnat på drygt två veckor i nollåttaland. Så det får gärna regna, gärna nattetid;-)

Ditte sa...

Kameran hade nog vilodag. Den brukar ju vara väldigt flitig.
Men den måtte ha jobbat hemma i Geta i smyg för bilderna är helt ljuvliga. Så vackra växter och tistlarna trivs ju verkligen.
Vi har det fuktigt på nätterna så grönskan här är påtaglig och växterna verkar trivas trots att det inte regnat på ett bra tag.
Ha det fint och trevlig fredag.



Pettas sa...

BP,

Tack! :)
Vet du, jag tänkte faktiskt på dig när jag tog bilden med armeringsjärn i bakgrunden. Också helt i min smak.
Ja, det får gärna regna nattetid och vara soligt på dagarna. Idag har vi mulet och småblåsigt. Ingen har berättat att vi skulle ha det så men väderleksrapportörerna kan ju inte hålla reda på allt förstås.

Pettas sa...

Ditte,

det verkar som det ja och varför inte ha vilodagar för kameror också. Det kan ju bli riktigt bra ändå.
Tack Ditte, tistlar är vackra. Insekterna gillar dem också, en bra kombination.
också här är det fuktigt på nätterna men det räcker inte riktigt till; det behöver komma regn i mängder. Men man får ta det som det kommer. Snart klagar man väl på att det bara regnar också :)
Ha detsamma!

Violen sa...

Man får väl unna kameran en vilodag emellanåt bara den jobbar på duktig dessemellan. Bilderna du visar är otroligt vackra så här har du och din kamera haft ett bra samarbete!
Ha det gott! Hoppas Coronaviruset håller!

Pettas sa...

Violen,

ja, visst är det så! Alla behöver lite vila nu och då.
Tack snälla du!
Ja, vi får hoppas på att det håller!
Ha det gott du med!

wiper sa...

Vilka vackra bilder du fotat och även den magiska headern. Så var det för mig häromdan då vi hyrde bil igen. Inte ett enda foto tog jag och det är ovanligt ;).

Jag börjar själv gilla tistlar som dyker upp ibland. Dom är ju riktigt fina. Härligt att ni har så mycket blommor och grönska hos er. Det behövs lite regn och åska ibland. Här har vi inte haft det på länge och det känns

Vävarkadan är ju magiskt vacker. Vilken fantastisk bild på skinnbaggarna på vallmokapslarna. Såna har jag aldrig sett förut så det var intressant

Ringblommor lyser verkligen upp. Härligt att ni har så få fall av Covid-19 hos er. Vi har inte heller så många här i Hallsta

Nu önskar jag dig och din man en härlig fredag och helg
kram från Malin

Pettas sa...

Wiper,

tack!
Ibland blir det så vad gäller fotograferandet. Det blir inget av det helt enkelt och bra är det också. Man måste ju inte föreviga alla sina stunder i livet.
Tistlar är riktigt vackra om man tittar noggrant på dem. Många skönheter hittar man längs vägkanterna den här tiden på året, ofta fulla av spindelnät.
Skinnbaggar är nog rätt så vanliga skulle jag tro, åtminstone här. De finns i många olika varianter.
Tack detsamma till er båda också!
Kram

Ama de casa sa...

Så både du och kameran är lite lata? Haha! Fast när kameran väl kommer in action så tar den himla fina bilder :-)
Min kamera går varm mest hela tiden, men bilderna blir som regel väldigt usla. Kan dock inte beskylla kameran för det :-D

Ha det gott!

Pettas sa...

Ama de casa,

jadå, egentligen väldigt lata när det kommer till kritan men vi anstränger oss ordentligt för att inte vara det lite nu och då. Låtsas i alla fall.

Ha det gott du med !

Paula sa...

Så trist med torkan, men bilderna är allt annat än bruna och torra! Minns en gång en grannfarbror som stod o sådde frön vid en liten täppa nedanför sin trapp. Jag frågade nyfiket vad han sådde, och han svarade Rosor! Oj, sa jag, som inte odlat varken det ena eller det andra...Men, sa jag, odlar man verkligen rosor från frön... Jo, säger gubben, det är ringrosor! Det förklarade saken...
Härligt att ni klarat pandemin så bra, men så stängde ni också ner. Annat på Sveriges stora öar just nu, ojnevojne...vilken trängsel!

Pettas sa...

Paula,

ja, torkan är trist just nu. Vi behöver vatten, men snart så klagar vi på att vi har fått för mycket vatten också...så brukar det vara.
Ringrosor, så gulligt!
Vi är glada och tacksamma för att vi har klarat oss så här bra tillsvidare. vi håller avstånd, vi tvättar händer och nyser i armvecket, men visst trängs vi också emellanåt, glömmer bort ...