måndag 1 juni 2020

Utmaningar


      Nya utmaningar ställs man inför så gott som hela tiden.
      Blogger utmanar sina bloggare att ändra på gränssnittet som det kallas.
      Går man inte med på det frivilligt så hamnar man där i alla fall i slutet av sommaren.
      Blogger gör det om man inte gör det själv. Så nu har jag gjort det själv....
      "Kan själv"! Tror och hoppas jag. Om inte annat så ska jag lära mig allt det jag behöver
      lära mig för att kunna hänga med .
    

      Men det är inte enbart Blogger som är en utmaning just nu.
      Jag tog kameran, gick rakt ut till de små ekorrungarna som finns här just nu, lyfte kameran
      för att ta bilder av de barnsliga och orädda sötnosarna och allt var så rosa, så rosa fullt med
      blåa inslag
      " Nu har kameran fått fnatt " tänkte jag. "Tur att jag har en till att ta till om så skulle behövas."
     

      Men vid "framkallningen" såg ekorrarna ut precis som ekorrar ska se ut när solen skiner på dem.
      " Har du inte läst pappret du fick med dig från sjukhuset?" frågade Uffe när jag förundrade mig
      över det oväntade färgspektrat jag hade upplevt.
      Nu har jag läst pappret och där står det att jag under de första dagarna efter operationen kan få se ett
      rosa/rött skimmer i början innan synen stabiliseras.
      "Skönt, undslapp jag mig, att det inte är fel på kameran".
      " - Nej, det är på din hjärna det är fel"  fick jag veta av min hulde make. 😉
      Det kan jag leva med, bara det inte är fel på kameran.

     
     
          När vi var i Funchal för drygt två månader sedan tog jag en bild av dörren med den lättklädda
          kvinnan på med tanke på BP:s skyltsöndag.  När jag "plockade" fram bilden för att använda
          den fick jag huvudbry. Jag hade inte sett dörren bredvid när jag tog bilden.
          Vem bor där? Jag upplevde aldrig att kvinnodörren var särskilt stor
          alls men den som bor granne med den dörren måste ju vara väldigt liten i jämförelse
          Bor det hobbitar i Funchal?
          Nästa gång vi far dit så måste jag kolla upp det hela.
          Jag måste nog ta måttbandet med mig, tror jag.

          Tillsvidare har jag klarat Nya Blogger någorlunda bra.  Någorlunda säger jag, för visst
          finns det mycket nytt att lära sig innan allt sitter.

         Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

22 kommentarer:

BP sa...

Vilka bedårande bilder på Kurre & Co. De är helt underbara, både bilderna och småttingarna. Kanske dina nya husdjur.

Dörren från Funchal är otroligt vacker, den vänstra alltså, inte den högra. Den hade nog passat perfekt till Skyltsöndag:-)

Ja, kan själv... Har inte kommit så långt än. Men jag har lovat mig själv att testa nya blogger när det är en regnig dag. Så det lär inte bli nästa vecka i alla fall;-)

Paula sa...

Men alltså, nu utnämner jag dig till första ekorrfotograf i cybervärlden 2020. Dina korrar är helt fantastiska. Så nära du måste ha kommit för att få fram vartenda hårstrå på svansen! Wow

Herr Nilssons Fru sa...

Who vilka fina bilder på ekorrarna. Helt suveränt att komma dem så nära. Alla dessa underbara dörrar på Madeira. Jag fotade dem i massor, älskar dem.
Kramiz

Pettas sa...

BP,

tack! Ekorrar är bedårande. Vi har många här hela tiden. Eftersom vi matar fåglarna året om så kommer det andra djur också som vill ha mat, bl.a. ekorrar. För tillfället har vi sex små ekorrungar här som leker för fullt i träden vid matplatsen, men det finns vuxna ekorrar också.

Den är väldigt fint målat, vacker den vänstra dörren. Förstår bara inte skillnaden på dörrstorlekar så jag måste titta efter lite extra nästa gång vi far dit. Vi går ofta förbi där på vägen ner mot strandpromenaden.
Det finns en del klurigheter att lära sig men tillsvidare har jag klarat det rätt bra. Jag tror kunskapen får komma vartefter jag behöver den.
Det blir nog bra det här, vi lär oss och får väl fråga varandra vi bloggare när det strular till sig.

Pettas sa...

Paula,

tack! Du skulle vara här just nu och se hur de sex små ekorrarna leker med varandra på matplatsen utanför vårt köksfönster. Ibland tror man att de är dubbelt flera än vad de är. Svårt att få något vettigt gjort, fast å andra sidan är det väl väldigt vettigt att bara njuta av det levande livet när det är som allra bäst.
De är så aningslösa så jag kunde stå bara ett par meter ifrån dem när jag tog bilderna igår kväll. Jag såg dem i rosa och blått, en märklig känsla men bilderna blev som sanningen är. Mitt färgseende är övergående.

Pettas sa...

Herr Nilssons Fru,

tack! Ja, jag var själv förundrad över att jag kunde vara så närgången som jag var. De bara tittade förundrat på mig. De är så aningslösa när de är så unga i världen.
Jag har också fotat dörrarna i Gamla stan i Funchal. Några förändras, målas över med nya målningar så helt bestående konst är det inte. Härligt nog.
Det var meningen, från början, att det skulle bli ett kortvarigt projekt detta med dörrarna, men folk älskar att se dem så konstskapandet fortsätter. Alltid hittar man någon ny konstnärligt målad dörr.

Kram

wiper sa...

Ekorrbilderna är magiska, så fina. Det är härligt att fota djur och ibland sitter dom helt blixtstilla. Så härligt att du fått så mycket bättre syn efter operationen. Förstår att fantasin gick igång när du såg dörren. Jag började också fundera på vem som bor där.

Det är så mer avslappnat i andra länder och inte så tillrättalagt allt som här. Färgstarkt och det verkar hända mer. Förr hade vi ju gatumusiker och annat på våra gator som stimulerade så det blev lite spännande och inte bara shopping

Ha nu en skön måndag
Hälsning från Malin

Pettas sa...

Wiper,

tack!½ :) Ekorrar är fina att fotografera. De här är så små och naiva att de inte ens förstår att vara rädda ännu.
Trolleri är det, vad gäller synen och operationen. Tänk vad man kan nu för tiden.
Hel rätt, det är mera avslappnat i en hel del andra länder.
Vi behöver mera av den glädjen också här hos oss. Livet i ett nötskal.
Ha detsamma Malin!

tanthuset.blogg.se sa...

Men nog tycker jag att du fixat det där bra! :) Ekorrarna är ju hur söta som helst och vilken tur att dom inte blev rosa....det hade liksom känts fel ;) Sen blir det spännande att se vad du finner där "bakom" den lilla dörren, tänk om det verkligen ÄR hobbitar???? Ha en fin måndag, Karin....kram på dig!

Pettas sa...

tanthuset,

det fina i kråksången är att de blev som de ska vara och inte rosa med blå inslag. Det hade verkligen känts fel. Rosa elefanter har jag hört talas om men inte ekorrar.
Det finns ett café alldeles i närheten av den där lilla dörren så jag får väl sätta mig där och vänta ut vad som går in eller ut ;) Har man inte bekymmer så skaffar man sig. Ja, tänk om det är Bilbo som kommer ut därifrån.
Ha detsamma! Kram!

Ama de casa sa...

Vilka jättefina bilder på korrarna! Eller om det är en korre? Svårt att se skillnad på dom små söta rackarna :-)

Haha! Tur att det bara var din hjärna som spökade, en trasig kamera vill man ju inte ha. Fast jag är i och för sig väldigt duktig att ta sönder mina kameror på löpande band:

https://amacasa.wordpress.com/2017/02/18/dum-kamera/

Och fler har fått sätta livet till efter det där inlägget för drygt tre år sen... ;-)

Ha en fin start på sommaren!

Pettas sa...

Ama de casa,

tack! Faktum är att det är två olika ekorrar på bilderna. Vi har annars sex ekorrungar här just nu tillsammans med vuxna ekorrar, så det kryllar av dem just nu.
Hjärnan repar sig utan större kostnad har jag förstått, haha..
Min kamera är gammal som gatan, ungefär som jag är, men så länge den håller ihop så är jag glad. Ska titta in hos dig och läsa hur dina kameror har avlidit.:)
Ha detsamma Ama!

Anki sa...

Verkligen alldeles bedårande bilder på ekorrarna ... och så fint fotade av dig!
Dörren ser spännande ut!
Ha en fin dag!

Pettas sa...

Anki,

tack! :)
Ha detsamma du också!

Biggeros.blogg.se sa...

Otroligt fina bilder på ekorren. Nej, den var fummkomligt i rätt skärpa och färg. Det är tur du har en man som berättar hur läget ser ut=)
Ja, du Karin man kan faktiskt tro att det är småfolk som bort intill den nakna damen. Visst blir man allt nyfiken.
Trevlig måndag <3
Kram

Pettas sa...

Biggeros,

tack!
Det är bra att ha en man som säger precis hur det är. Det skulle ju ha varit tråkigt om ekorrarna hade ändrat färg. Helgalet såg det ut.
Märkligt att jag inte märkte den lilla dörren när jag tog bild av den stora.
Huvudbry som måste lösas förstås.
Trevlig måndag önskar jag dig också! <3
Kram

Violen sa...

Tummen upp för ekorrungarna! De är otroligt söta! Jag har svårt att stå emot dörrar som fotomotiv men jag har aldrig varit i närheten av någon så spännande som den du visar!
Ha det gott!

Pettas sa...

Violen,

tack för det! De är otroligt söta och otroligt pigga. Ibland tror vi att det minst dussinet fastän det bara är halvdussinet.
Dörrmotivet är så bra gjort så man kan bara inte gå förbi utan att stanna upp och betrakta det och förstås ta foto av det också.
Ha det gott du med!

Märtha sa...

Vaddå gränssnitt? Jag är så urdum på datorspråk att det känns som grekiska, minst. Wordpress aviserade också om något nytt idag, men hittills har ingenting märkts. Man får ta det när det kommer - om det kommer. ### Jag minns inga färgstörningar i min hjärna, men det är ju över 15 år sen! Det besvärliga var att ett och annat smutsigt syntes därhemma, bl.a. fönstren. Klara färger, underbart! ### Hellre fel på hjärnan än på kameran, jo jag tackar... Hälsar runda Rabattkryparen.

Ditte sa...

Bra jobbat att dra igång med nya Bloggger och det ser ju väldigt bra ut. Som det brukar göra.

Du har verkligen fångat ekorrarna fint. Och de ser ut som om de vill vara med på bild.
Kan tänka mig att du blev förvånad när du såg bilderna i ett rosa skimmer. Jag hade nog också trott att kameran spelat mig ett spratt. Men fint att Uffe hade lite koll på vad din operation kunde innebära.

Intressant med dörrarna i Funchal. Två små varianter. Så jag antar att du får leva med ovetskapen om det finns hobbitar här eller inte.
Önskar er nu fortsatt fina sommardagar,

Pettas sa...

Märtha,
Så blev jag upplyst av Blogger att det heter när de aviserade att Nya Blogger ska installeras, det nya gränssnittet kallades det. Mera än så vet jag inte jag heller. I slutet av juli kommer man att få ta emot nyheten om man vill eller inte och jag kan gott lära mig allt innan dess i sakta mak. Så är min tanke. Var och en gör som den själv vill naturligtvis. Helt säkert så kommer det...

Jag ser världen i andra färger när jag fotograferar, inte annars men man kan tydligen få tillfälliga störningar några dagar efter operationen enligt det skrivna pappret jag fick med mig hem från sjukhuset. Det beror säkert mycket på hurudan syn man har också. Vi är ju individer. Uffe hade inte heller färgstörningar när han gjorde samma operation som jag, båda ögonen på samma gång. Ja, det har jag också märkt, detta med smutsen. Du har väl lite humor Märtha? Jag hoppas att du inte tar allt jag skrev om kameran och hjärnan på alltför stort allvar. Så var inte tanken hos mig i alla fall.
Var rädd om dig där du kryper i rabatterna!

Pettas sa...

Ditte,

Jag försöker ta mig fram med nya Blogger.
Tack Ditte, de är så aningslösa de små ekorrarna, så de förstår inte ens att vara rädda för mig som är stor. Ja, jag blev förundrad över färgsättningen som uppstod helt plötsligt. Det hände mig idag också när jag tog foton men förhoppningsvis så är det snart över. Det lär ju höra till eller kan höra till.
Lite roligt är det med dörrarna. Den lilla såg jag inte innan utan först när jag tittade på bilden nu efteråt.
Önskar er detsamma!