fredag 11 oktober 2019

Spårvagn nr 28

         Naturligtvis så skulle vi åka spårvagn när vi nu en gång för alla vara i Alfama i Lissabon
         ( vi var där i mars-19)


       Vi är vandrare och använder apostlahästarna allra helst när vi vill upptäcka något nytt
       men nu hade vi bestämt oss för att  hoppa på Prazeres 28.
       Det kändes som ett måste att inte låta bli
       När vi hade snört på oss våra skor och fyllt på ryggsäcken med varsin vattenflaska
       så bar det iväg genom de smala gränderna i Alfama tills vi kom till den första hållplatsen
       i vår närhet.


       28:an har blivit en attraktion i sig. Spårvägslinjen är legendarisk sedan länge där den skär
       rakt genom de mest intressanta delarna av Lissabon. Den passerar genom Baixa, Graca,
       Alfama, Estrela, Chiado och Bairro Alto.  Vi ville se Alfama, den stadsdel vi boddde i,
       från spårvagnsfönstret, Vi hade sett och hört spårvagnen skramla fram flera gånger redan, men
       nu skulle vi själva åka med i vagnen, hade vi tänkt.


   Det är bara de legendariska Remodeladospårvagnarna från 1930-talet som klarar av att klättra
   så brant och att ta sig ner igen genom de mest kuperade delarna i stadsbebyggelsen.
   Det skulle bli ett riktigt roligt äventyr att ta sig genom gränderna i Alfama.
   När vi såg spårvagnen och också andra äldre spårvagnar så kändes det lite grann som att
   dras bakåt i tiden, si så där hundra år.


   Den här typen av transportmedel på många platser i övriga världen har  försvunnit in på museum
   och förpassats till historien men inte 28-an!  Nej, i Lissabon är den still going strong.

 


    Det vi inte hade räknat med var att spårvagnen var proppfull av resenärer varje gång
    den stannade och kön framför oss gjorde  inte "proppet" mindre precis.
    -"Nej, vi väntar på nästa spårvagn.
    Det finns flera  28-or! "
    Men vi fick tji igen!  Vi fick inte plats.
    " - Vi går till följande hållplats! Då kanske vi hittar ett utrymme för oss också"
    Så vi följde spåren, på gatan och i luften. Det är behändigt att spåra en spårvagn!

    Med facit i hand, så gick vi genom hela Alfama, längs spårvagnsspåren och vid varje hållplats
    upplevde vi samma sak igen och igen. Spårvagnen var så full av människor att det inte fanns
    en möjlighet att klämma sig in ens. Möjligheten fanns, förstås, vi kunde säkert ha hängt lite grann
    på utsidan men det ville vi inte. Kanske det inte ens var tillåtet?


     Ja, vad göra? Vi ville ju åka 28-an.
    " Vi går till första början, till startplatsen" , resonerade vi. " Då måste det ju finnas plats för oss 
    att sätta sig ner i spårvagnen".  Så sagt och gjort, vi drog iväg mot Campo du Ourique där 
    spårvagnen startar sin färd. 
    När vi kom fram så insåg vi att vi skulle få vänta länge på sittplats.



    Vi gick över gatan och satte oss ner med varsin glass med färska jordgubbar på, 
    som vi köpte i närheten av den långa kön,
    slickade långsamt dem i oss  medan vi tittade på  de långa dubbla köerna som ringlade sig
    fram till spårvagnarna. 
    Så snart en vagn var fylld så kom nästa vagn och blev fylld .
    Köerna växte i samma takt. 
    Från kryssningsfartygen som låg i hamnen kom busslast efter busslast med resenärer,
    köerna tog aldrig slut,  de blev bara längre. 

    Att ställa sig i kön kom aldrig på tal, vi skrattade gott och tänkte att det där får vi göra en 
    annan gång när vi kommer till Lissabon. 
    Då ska vi vara ute i god tid, långt innan spårvagnen startar på morgonen. 

    Fast å andra sidan så har vi ju gått rundan till fots i Alfama, men i motsatt riktning. 
    Vi gick ju längs spåret vi också, precis som ett par smått antika vagnar på sitt sätt. 
    En upplevelse var det i vilket fall som helst och motionen för dagen hade vi fått.
    Men inte helt och hållet. Vi vandrade vidare men mera om det en annan gång.
    Det finns mycket trevligt att visa er från Alfama ännu.

     För övrigt så är Alfama den delen av Lissabon som "överlevde" jordbävningen år 1755. 
     Spårvagnarna började köra där någon gång under 1800-talet, jag minns inte exakt men de 
     har hängt med länge, länge.
     Tack och lov säger jag.

     Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
 

16 kommentarer:

Gunnel sa...

Så mycket intressant ni gör på era resor som t.ex. spårar en spårvagn. Då fick ni ju ändå se samma sak som om ni åkt och kanske bättre t.o.m. Ni kunde se vad som fanns på båda sidor. Ha en trevlig helg.

Pettas sa...

Gunnel,

ja, så kan det gå ibland och upplevelsen blev inte desto sämre alls. Vi skrattade gott åt vårt lilla äventyr i den stora staden.
Ha en trevlig helg du med!

wiper sa...

Jag älskar spårvagnar för jag har ju bott i Göteborg. Så fina bilder och så kul att få se andra spårvagnar i strålande färger. Kul att dom går uppför såna höga backar

Vad trist att ni inte fick plats i nån spårvagn. Dom borde ha fler turer. Härliga bilder. Ni fick verkligen motion. Tack för ett härlig inlägg och du skriver så inlevelsefullt och har ofta en härlig humor

Ha en fin fredag
Hälsning
Malin

Pettas sa...

Wiper-Malin,

Jag tycker också väldigt mycket om spårvagnar och passar på att åka när jag har möjlighet. I Helsingfors kan man också ta spårvagnen om man vill.

De kan nog inte ha flera turer än vad de har, för det finns inte så många gamla 28-or att de räcker till. Men däremot finns det andra spårvagnar, också gamla men inte lika gamla som 28:an.

Vet inte om det blir Lissabon igen, men om det blir så ska vi göra ett nytt försök att åka 28-an. Nu gick vi istället. Så blir det ibland :)

Tack Malin!
Ha en fin fredag du med! <3

Klara Ovidia sa...

Å så söt trikk, stark och smidig i all sin tunghet! Vilken dag att hålla sig till spåret, följa spåret och ändå inte få en plats, men ha koll på köer och tänka framåt blir det kanske bättre. En strövpromenad i sin bästa form. Ni var verkligen på spåret här :-)
Härligt, roligt inläggoch så kul å se sig om i "erat spår".<3

Pettas sa...

Klara Ovidia,

ja, visst är den söt 28-an !:) Den kan klättra den i branta backar.
Det blev en riktigt bra dag så vi själva gick på som ett par vagnar på efterkälken.
Tack, tänk ändå om du hade varit med på vårt lilla äventyr! <3

Annika sa...

Ni fick stegen istället, och en bra stadsvandring på köpet!
Se där! BRA!
Nej, men jag vet hur det ÄR. De kör samma sorts gammeldags spårvagnar i New Orleans. Vi ville åka den, men fick tji. PRECIS som i Lissabon var det knökfullt vid stationerna.
Helt galet.
Men, vi tog en Uber istället dit vi skulle. Ni var rejälare om vandrade.
Det är ju dessutom väldigt mysigt att stadsvandra.
Ja, nästa gång ni är där får ni gå upp i svinottan och ta spårvagnen. DÅ kommer det säkert att lyckas :-)
Karin, ha en jättefin helg!!

Pettas sa...

Annika,

ja, vi fick stegen istället och mycket mera än så.
Knökfulla är ordet. Otroligt. Så många som stod i kö för att få åka med och kön tog aldrig slut tycktes det som, trots avgångar med jämna mellanrum. Men är det populärt så är det.
Svinottan nästa gång, helt säkert!
Tack detsamma Annika!

Karin sa...

En alldeles egen Pettas-variant av "På spåret"! Kul att få hänga med på den spårningen.

De där tuffingarna till spårvagnar, som är de enda som orkar med de branta backarna, får mig att tänka på de gamla fina lok som finns på museum i Gävle. När det blir riktigt bistra vintrar med mycket snö tas de ibland i bruk eftersom de är enda som klarar av klimatet.

Pettas sa...

Karin,

Pettasfolket PÅ SPÅRET!
Tycker för övrigt om den serien, när man får vara med och gissa vart man ska.
Allt det som är gediget tycks hålla. Så bra att gävleborna förstår att använda de gamla fina loken! Toppen!

Ditte sa...

Log lite igenkännande här. Vi har haft en liknande upplevelse men det var på 1990-talet. Vi visste då, redan, att denna linje var väldigt populär så vi gick till utgångssttionen . Och visst var det kö.Men jag tror vi kom med spårvagn nummer två som kom. Detta var kanske 25 år sedan...Spårvagn 28 var populär redan då. Väldigt trevligt att gå med er längs spåren och mycket fick ni ju se. Från olika vinklar.
Tack för den vackra rundan och de fina bilderna.
Väntar med nöje på mer härifrån.

Pettas sa...

Ditte,

kanske det är många som går längs spåret precis som vi gjorde?
Roligt att du känner igen dig i min berättelse :)
Tack själv Ditte!
Ja, det kommer mera,absolut!

Anki sa...

Spännande bilder från ert besök i Portugal! Min hemstad har också gula spårvagnar ... liksom Budapest :)

Pettas sa...

Anki,

tack!
Det finns både gröna och röda spårvagnar i Lissabon också men det är 28-an som är den populära, för att den orkar stampa sig upp i alla höga, branta backar. Är den äldsta också skulle jag tro om jag inte är helt ute och cyklar.
Helsingfors har också spårvagnar :)

Paula sa...

Hej, jag bara älskar spårvagnar! Som uppfödd i Helsingfors var det ju ett inslag i gatubilden och så himla bekväma att hoppa på och av. Tysta också, vilket märktes då jag skulle ta körkort. Spårvagnen har alltid företräde, o det testas upp uppkörningen! Puh, jag fick mitt körkort...
En himla mysig stad måste jag säga att ni har besökt, nu har jag ju sett en del bilder därifrån och intrycket är verkligen bestående positivt!

Pettas sa...

Paula,

me too! :)
Kruxet att åka spårvagn i Helsingfors är att du måste ha ett speciellt kort som du har inhandlat tidigare. Så lite fånigt känns det att inte kunna stiga på och av som tidigare om du bara vill åka mellan några hållplatser när man är där över en dag eller så. Tyvärr, det är ju så roligt att åka spårvagn.
Ja, spårvagnen har alltid företräde.
Duktiga du som lyckades ta körkort i Helsingfors. Jag är glad att jag klarade av det i lilla Mariehamn.
Ja, Lissabon är mysigt, åtminstone den delen vi bodde i och stadsdelarna omkring Alfama. Jag känner att jag inte är riktigt färdig där ännu, vill nog dit någon gång till.