söndag 6 oktober 2019

Skyltsöndag


Så var det åter dags att söndagsskylta!
Tänk, jag som trodde att jag inte hade några skyltar att visa men ack så fel jag hade.
En liten titt i bildarkivet har överbevisat mig redan många gånger ock så även idag.
Det är bloggvännen  BP som förvaltar temat och vi som deltar hittar ni   HÄR



Det lustiga med många fotografier som jag hittar i mitt bildarkiv är att jag har tagit/knäppt dem
för någonting helt annat än vad de sedan används till (som just nu.)
Jag minns väl att jag tog bilden här ovan för att mannen bär sitt paraply på det sätt han gör,
så fiffigt upphängt i kragen och hängandes på ryggen. 
Knäpp, knäpp i förbifarten blev det när vi mötte honom på väg åt det motsatta hållet.
Mannen  med paraplyet bär en typisk madeiramössa på huvudet, så han är troligen en inföding.

När jag tittar noggrannare på bilden så ser jag också två skyltar, dels Carne de Porco på skyltfönstret till grisköttsaffären med de hängande slaktkropparna .
På väggen ovanför mannen som säljer lotter, står det att kycklingen kostar 1,89 € / kg på erbjudande.
Någon har lämnat sina inköp på bänken utanför affären, troligen i hur tryggt förvar som helst.
Lottförsäljaren har säkert lovat att hålla ett getöga på kassarna.
För mig är det här så mycket vardagshistoria som det bara kan bli.


   Också  bilden ovan visar en vardag när den är som mest spännande.
   På många sätt. Vad ska de hitta för fel på min bil? Vad kommer det att kosta?
   Men så glöms alla sådana små praktiska detaljer bort för en stund när man
   tittar sig omkring hos bildoktorn.
   En bil repareras, väggen som "ser " ner i motorn är belamrad med allt mellan himmel och jord,
   en tuta,ett  däck, en uppstoppad trut, en nummerplåt, en massa burkar med olika innehåll,
   ja, Gud vet allt.
   Och apropå Gud så hänger Sonen på korset där mitt i allt (kanske till en tröst för dem som tror)
   och så kommer då äntligen skylten som hör till dagens tema

   Nu har jag förstås ingen bil med trä på överhuvudtaget,
   utan en vanlig liten Toyota från år 2003 men ändå!
   Och felet då? Jo, ett av Virtanens (min bil heter Virtanen) lyktglas behövde poleras och
   riktningen justeras.  40 € på ett bräde, billigt och bra, allt gjort på mindre än en halvtimme av en
   väldigt vänlig bildoktor. Välkommen igen hörde jag när jag gick ut till Virtanen, fixad att
   tuta och köra med igen.  Nu också nybesiktigad och godkänd!
 

    Naturligtvis så måste ju allt gå som det ska gå när man har varit i ett åk-lagare-rum.
    Där kan man ju laga åk! 😉



  Så är det ju den där speciella skylten som jag har haft så roligt åt.
  -" Men varför skriver man Tabarqueras två gånger?", frågade jag
  när vi äntrade färjan som skulle ta oss till Tabarca, en liten charmig ö
  utanför Santa Pola, då vi var där i november 2017.
  -"Det första Tabarqueras är på katalanska, det andra på spanska förstås", blev svaret.
  Kanske det är sanningen, kanske inte men jag som lever på en självstyrd ö förstår.
  Givetvis förstår jag och  road är jag men också glad, för man ska stå på sig.
  Annars gör någon annan det.



    På Tabarca mötte oss ett helt gäng med glada gröna "gubbar". Kanske från Mars?
 


    Ha en fin vecka, snart har vi söndag igen! 

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

20 kommentarer:

wiper sa...

Vilka häftiga skyltar och fina bilder. Kul med bilder som är lite överraskande som mannen med paraplyet och även på den andra mannen. Tänk att slaktkroppar exponeras så där. Det var verkligen många synintryck på den med korset. Kul när man upptäcker fler saker i en bild.

Ja du det är märkligt att namnet står två gånger. Det var många "Gröna gubbar" ;)

Ha en härlig söndag

Kramar från
Malin

Pettas sa...

Wiper- Malin,

tack!
De har fortfarande det på det sättet som vi hade det när vi var barn när det gäller kött och kötthantering. På Madeira hänger de griskropparna i skyltfönstret, där de inte exponeras av solen, de har förstås också kylanordningar på insidan som håller köttet fräscht och kallt men ovant är det också för min del att se slaktkroppar hänga som skyltningen . Men där är det kutym, fortfarande.
Jag förstår tanken bakom skylten med Tabarca, det handlar om något helt annat än namnet som så, det handlar om självkänsla och en stolthet hos katalanerna. Men lustigt blir det när man skriver det exakt lika på katalanska och på spanska.

Ha detsamma Malin! <3

Märtha sa...

Haha, festligt med första bilden (om sju veckor åker vi till Madeira, första gången i livet för mig...) och skylten med namnet två gånger! För egen del tycker jag att det är att underskatta finskspråkiga personers förmåga att förstå svenska, så jag har börjat rationalisera och skriva blandspråk, bl.a på Facebook (se på Borgå Trädgårdsförening). När jag höll tvåspråkig danskurs i gymnasiet bytte jag ofta språk mitt i en mening. Roligt! Och de flesta finska elever lärde sig bättre svenska, sa de...

Veiken sa...

Vilka härliga skyltar! Det är inte bara en skylt, utan bilden säger något annat också....Det finns skyltar överallt. Det är inte alltid man tänker på det bara! Bra jobbat!

Pettas sa...

Märtha,

Se där, mitt i allt så ses vi på Madeira. Vi reser dit vi också om ca sju veckor :)
Så bra att du "leker" fram svenskan. Det är ungefär detsamma som att lära sig finska, när alla märkliga tvångsmässiga funderingar finns så låser det sig. Så var det för mig den första tiden när jag läste finska men så småningom kom en yngre finsklärare och gjorde allt mycket roligare och då fastnade mycket mera än tidigare och språket blev roligt att lära in. Nu har det mesta förstås runnit av mig men någonstans finns förståelse i alla fall. Man måste ju praktisera ett språk för att det ska stanna, har jag lärt mig.
Som du säkert vet så fungerar det inte riktigt så här på Åland som det fungerar på fastlandet där ni har två språk att välja emellan, säkert flera än så men i alla fall.
Men jag tror på din idé om att lära sig språk. Det går mera som en dans på det sättet :)

Pettas sa...

Veiken,

tack! :)
Det finns en historia bakom det mesta, även en skylt .
Tack än en gång!

Klara Ovidia sa...

Känner igen det där med bilder som blir än det en tog det för ...
Fina och roliga vardagshistorier i dina skyltar denna söndag:-)
Och det kommer flera ...
Må gott!

Ditte sa...

Vilken fin skyltning och på olika sätt- Härliga bilder! Och detta att man hittar bilder som passar in men som man inte tänkt sig i ett visst sammanhang. Extra roligt!
Tabarcaskyltarna på båten känner jag igen. Och har ju tagit dem även från Santa Pola.
Stort tack!

Pettas sa...

Klara Ovidia,

jag gissar att vi är likadana på det sättet, alla vi som tar bilder och bloggar.
Tack och tack detsamma! <3

Pettas sa...

Ditte,

tack!
Det är rätt så roligt det här med skyltsöndag, man hittar det ena och det andra som man tror att man inte har eller har haft. Jättekul!
Jag tänkte på dig när jag lade ut Tabarcaskylten, vet ju att du känner igen den.
:)

Gunnel sa...

Det är härligt när man upptäcker något i bilden som man inte såg när den togs. Ibland kanske våra ögon zoomar in för mycket och det som finns i periferin försvinner. Vilken tur att vi då har bildbevis att ta till. Härliga skyltar. Trevlig söndag.

Paula sa...

Hel underbara skyltar från en annan del av världen! Att mötas av en Kristusbild på korset hos en bilmekaniker känns lite annorlunda, men jag håller helt med om åklagare. Det ordet brukar dyka upp i korsordssammanhang, men plåtskylten är ju extra festlig! Den nedersta skylten är ju både rolig och lite sorglig. Minns när man i min sommarstad Lovisa plötsligt fått överskott av finsktalande invånare och det innebar att alla gatuskyltar o dylika skulle förnyas. Finska upptill och svenskan degraderad till understa raden. Men detta var oerhört viktig symbolik som fick kosta vad som helst. Ja jisses. Det var många år sedan. Tror det pågår någon språkfejd även på Medelhavsöarna.
Tack för tankeväckande skyltar

Pettas sa...

Gunnel,

ja, det är det. Lite grann en aha-upplevelse av det gladare slaget.
Jag såg endast paraplyet i kragen och så fick jag med en hel vardagshistoria på kuppen. Tack! Och tack detsamma!

Pettas sa...

Paula,
Tack! Ett par skyltar dock från den här ön i havet, resten från Madeira, Santa Pola och Tabarca.
Kristus på korset hör nog väldigt mycket till i det här åklagarerummet. Han hör ju till vardagen men visst kan jag förstå att du tycker att det är lite annorlunda.
Ja, jisses säger jag också med tanke på språkfejden som egentligen handlar om så mycket mera än språket. Numera ser man knappt svenska alls på skyltarna på fastlandet men däremot hittar man ryska lite här och där. Undrar om det inte pågår språkfejder lite överallt. På Tabarca handlar det mycket om det katalanska och det spanska. Vi var där när det hängde spanska flaggor lite här och där som protest mot katalanerna som ville bli självständiga, självstyrda.
Tack för titten in Paula! Och för dina synpunkter!

BP sa...

Skulle säga att du precis "prickade in" veckans skyltbidrag. Så kul att se att även du är "fast" vid Skyltsöndag vid det här laget:-)

Första skylten gillar jag skarpt, då jag ibland kan tröttna på ICA,HEMKÖP med mera. Vid Medelhavet hittar man som tur är fortfarande riktiga köttaffärer. Roligt också att bilden nu kom till en användning du absolut inte tänkt på när du tog fotot.

Så din bil heter Virtanen. Gillar namnet som väl syftar på Fredrik Virtanen os Aftonbladet. Vår bil heter Tintin;-)

Den fina emaljskylten är riktigt fyndig - hahaha:-)

Det stämmer faktiskt att man på Costa Blanca ofta skriver skylttexter och alla vägskyltar både på katalanska och spanska. Santa Pola är en söt och charmig liten by, men vi har mest varit i Benidorm och Alicante.

Tusen tack för en toppen skyltning, rolig text och länken:-)

Emma, Sol som sol? sa...

Jag gillar bilden från bildoktorn. Det är som att det är två olika världar som möts därmed korset i mitten, som ser så felplacerat ut. Men det är nog många som har suttit där och väntat på sin bil,bönande och bedjande till högre makter om att reparationen ska bli klar i tid, att felet har hittats och att priset är rimligt.

(Tror du har en selfie på den bilden också, förresten.)

Pettas sa...

BP,

Tack!
Skyltsöndag är riktigt roligt att delta i, så tack för att du förvaltar den! :)
Första skylten är min favorit också, som jag skriver så var det mannen med paraplyet som var mitt blickfång när jag tog bilden, men jag fick ju med så mycket annat samtidigt som nu kommer till användning.

Vi har namn på bilar ( finns två i familjen) och på båt. Alla båtar har haft namn, som brukligt är, men även bilarna har fått det hos oss.
Det är min man som har "kristnat" Toyotan till Virtanen på grund av den här Virtanen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Artturi_Virtanen

Färgen påminner om ensilage, nämligen :)
Men Aftonbladets Virtanen kan få hänga med han också


Se där, då fick jag det bekräftat och som också sades att katalanskan skrivs överst och spanskan underst. Blir lustigt när det skrivs likadant. Santa Pola är charmig och trivsam, jag håller med dig.
Det är inte alls omöjligt att vi far dit igen någon gång och tar båten till Tabarca. Vi var där i novembermånad så där var folktomt då, det ekade nästan, men jag kunde tänka mig att bo där ett tag för att bara upptäcka den lilla ön.

Tusen tack själv BP!

Pettas sa...

Emma, Sol som Sol?

Du har helt rätt, två världar på vardera sidan om korset, så ser det ju ut för min del också nu när jag tittar till lite extra på bilden.
Korset står som kyrkan mitt i "byn", ungefär.
Ja, det vet vi nog alla som har bil, hur dyrt det kan bli ibland.
Man ber till högre krafter för att man ska klara av den krassa verkligheten emellanåt. Tur nog så gick det riktigt bra den sista gången jag var där med min gamla Virtanen. Som nog får hänga med ett tag ännu, för så bra spinner han påstod doktorn :)


Rost och rädisor sa...

Har du sett de här korta inslagen på TV från 1990-talet som hette En bild berättar? De var helt fascinerande och nu blir jag lika trollbunden av din berättelser här. Första bilden är ju helt suverän. Jag trodde det var griskropparna du fotat, sen tittade jag på gubbarna och paraplyet såg jag inte förrän du påpekade. Därtill alla andra detaljer som mössan, väskorna och lotterna. Svårt att få in mer lokal kultur i en bild helt enkelt och frågor återstår. Glömde kunden med väskorna nåt i butiken och gick in igen eller var tog (hon) vägen? Vad har paraplymannen för ärende på byn? Väntar han på damen med väskorna? Vill han bara se lite folk? Känner han lottgubben och kommer de att börja språka? Hur länge kommer köttet att hänga i fönstret och tänk om det plötsligt hängde en mördad kropp där. Du ser, nu skenar fantasin i väg. Jag tittar nog på alldeles för många deckare:D, men helt klart skulle man kunna skriva en roman med utgångspunkt från just den bilden. Fantastisk! Och så beundrar jag alltid folk som lyckas få upp kameran snabbt och fånga tillfällena. Jag har flera tillfällen på näthinnan som jag missat och som verkligen grämer mig.
Kram
/Anette

Pettas sa...

Rost och rädisor,

Ja, jag har sett de inslagen, inte alla men något nu och då. Och jag gillade dem verkligen. Jag tycker om när en bild berättar, när den blir en historia. Jag är själv trollbunden av den första bilden, för mig berättar den så mycket om folket, ursprunget, i Funchal.
Underbara funderingar du har Anette och visst kan man få till en rejäl deckare av det här, spännande deckare.
Så många gånger som jag har gått förbi något som borde ha blivit till en bild, suck och stön. Ångrat mig har jag gjort och sprungit tillbaka för att konstatera att tillfället var förbi. Det handlar många gånger om här och nu. Ibland lyckas man, för det mesta inte.
Tack, tack! <3
Kram
Karin