söndag 1 september 2019

Från ett intensivt liv till ett annat

...men annorlunda.

Så fånig jag kan vara...
Jag vet ju att det aldrig blir som jag planerar att det ska bli,
men ändå planerar jag, känner ambitionen att nu ska jag göra det och det och en hel det till på det.
Nu när jag har tid.

Tanken var också att jag skulle skriva mycket om allt som har pockat på att bli skrivet.
Istället så rusar vi, Uffe och jag, på som två skogsmullar från den ena skogen till den andra för
att plocka svamp. Nu poppar de upp ur mossan, plopp, plopp


    Egentligen, om sanningen ska fram så är det för motionens skull vi drar iväg så snart vi
    kan och hinner. Men när vi ändå är på gång så kan vi ju samtidigt ta vara på den goda gratismaten
    som växer i skogen just nu. Så hem kommer vi med Karl-Johan (stensopp), apelsin- och sandsopp.

   Någon kantarell, citrongul slemskivling, stolt fjällskivling osv. kommer också med hem
   Att vi hittade höstkantareller här om dagen kändes märkligt, nästan lite fel.
   De ska ju inte finnas nu
   men de finns tydligen eftersom de fanns där de fanns.


   Det blir rätt mycket hoppa över nedfallna Alfrida-träd. Många knälyft. Uffe får testa sin balans
   extra mycket. Jag också förstås men han behöver träna den mera än vad jag behöver.
   Skogen bjuder på hinderbanor som aldrig förr.  Vi mår båda bra av det. Hej hopp...
  

    Det händer att vi får hoppa över levande varelser också. Den på bilden solade sig mot en gran
    och märkte oss inte alls. Vi var så tysta vi kunde, smög på tå bakåt igen för att inte väcka den
    "björn" som sov.  Vi tog en omväg. Man ska inte störa i onödan.
    Vi är inkräktare, de bor i skogen.


    Vi hittade"vårt" apelsinsopp-ställe i alla fall, fastän vi inte själva riktigt visste var vi var.
    Skogen ser inte ut längre som den brukar se ut


    Stackars skogsägare, de vet att de lever minsann. Att få ut alla nedfallna träd är ingen lätt match.
    Det ser vi varje gång vi går ut i skogarna i vår närhet här på Finnö, Snäckö och Isaksö.
   


   En flasksopp får vänta i skogen tills vi tar vägen mot det hållet igen.
   Korgen var för full. Jag fick inte den soppen med mig hem.
   Men hem ska den för att fara vidare till Återvinningscentralen.

Sälskärs fyr


   Jadå, vi har varit ut till havs igen också, bara för att njuta och för att äta lunch med den allra
   vackraste utsikt jag kan tänka mig.


   Idag gick vi till Notvarpsberget, hoppade över stock och sten igen innan vi satte oss för att äta
   vår söndagslunch.
  Även om vägen var jobbig att ta sig dit på så var det värt varje litet steg vi tog.

  För övrigt så är vi mitt i skördetider, men det skriver jag om en annan gång.

  Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
  

20 kommentarer:

Ditte sa...

Stort tack för besöket här i era fina skogar och andra vackra omgivningar. Så trevligt att få gå med. Förstår att ni backade och lämnade ormen att sova vidare. Så sant. Den bor här och ni är på besök.
Roligt att det är så gott om svamp och du kan och vet vilka som man kan plocka. Jag svävar i ständig osäkerhet. Har inte varit ute ännu i skogen för min rygg trilskas en del. Men vi har Nackareservatet helt nära. Kantareller och höstkantareller känner jag ju igen.
Sälskärs fyr har jag passerat några gånger och den ligger så fint.Och fint förstår jag att ni hade det både till havs och uppe på berget. Och var smakar en lunch som bäst? Jo, med den vackraste utsikten. Och den fann du ju.
Önskar er fortsatt fina dagar. Många tankar till er.

Mia sa...

Underbart med skogspromenader och väldigt roligt när man hittar en massa matsvampar man känner till. Ja, just det där att man slipper tveka om det är något att ta med eller ej. I år ska det finnas i överflöd... jag har funnit litet, men inga mängder, vet inte om det är jag som inte ser eller om jag alltid kommer efter att någon annan varit där :-) Grattis till er fulla svampkort!

Ormar är nyttodjur så de ska vi vara rädda om, även om de inte alltid anses som speciellt trevliga. Visst är det vi människor som inkräktar på djuens domäner ibland, precis som djuren inkräktar i våra domäner ibland... :-)

Gunnel sa...

Underbara bilder från skog och hav....och svamplycka hade ni också. Det bästa med skogen är att man kan ta vilka vägar man vill. Även om det finns promenadstigar, så föredrar jag lite avstickare här och där. Det är just där man träffar på lite annorlunda saker. Jag behöver också träna på balansen och skogen är ett utmärkt gym för den övningen. Ha det gott.

Hantverkarglädje sa...

Känner så väl igen det där med planerandet som sitter i generna tror jag. Ibland får man tänka till för att lite också ta dagen som den kommer. Svampplockning brukar jag tycka är lika rogivande som att meta om än det krävs en hel del mer ork. Nog har ni minsann vandrat på och hittat så mycket. Ni är då riktiga svampkännare. Det är ju fantastiskt att ni båda är intresserade av vandring, svampplockning och piknik i skogen, då blir det dubbel njutning. Den njutbaraste utsikt ni hade på er lunch. Lycka till med mer svamppromenader.

Pettas sa...


Ditte,

En gång hade vi riktigt fina skogar här omkring oss. Avverkning och Alfrida har förändrat det mesta av dem, men givetvis så finns det guldkorn även bland allt som fallit ner. Njutbart är det i vilket fall som helst att röra sig i skogarna.
Ja, ormar och alla andra djur ska man visa respekt. Det är deras revir om något. Vi kommer på besök någon gång.
Det tog rätt lång tid innan svampen visade sig men med sista värmen, fuktig och skön, så kom den igång. Nu har det regnat hela natten så snart svämmar troligen skogen över av allt i svampväg.
Känner man inte igen svamp så ska man inte plocka den. Så du gör helt rätt, plocka det du är säker på och inget annat.
Uffe kan svampar, har det med sig sedan han utbildade sig till biolog och jag har lärt mig mycket tack vare honom. Det är annars rätt behändigt att ha honom med sig. Är jag osäker så ropar jag bara vad är det här? så får jag per omgående svar.

Önskar er också fortsatt fina dagar. Många tankar till er med och snart ska jag komma på besök till din blogg.

Pettas sa...

Mia,

visst är det fint att vandra i naturen. Svampen vi hittar är en extra bonus. Vi har inte haft lika mycket svamp här tidigare som ni har haft i Sverige men nu har det kommit igång också hos oss.
Tack för grattiset! :)
Vi är rädda om ormarna, de är nyttodjur som man ska visa respekt. Håller de sig där de ska vara så är allt som det ska vara, men även om de tar sig över vår tomt så får de göra det. Det är bara på genomfart till bättre domäner.

Som det heter, var och en på sin plats. Då går det bra för det mesta.
Ha en fin måndag Mia! kommer över till dig snart.

Pettas sa...

Gunnel,

tack! :)
Ja, svamplycka har vi haft. Vi är så gott som ensamma om att plocka andra svampar än kantareller i skogarna runt omkring oss. Ibland händer det att vi ser att någon annan har plockat Karl-Johan och andra soppar men det händer väldigt sällan. Fast jag blir glad av att se det, för svampen räcker till åt oss alla.
Skogen är ett utmärkt gym, jag håller med dig om det.
Ha det gott du med; jag kommer över på besök snart!

Pettas sa...

Hantverkarglädje,

ja, nog är vi ju lite märkliga, vad gäller alla planer vi har. Det är säkert som du säger, det sitter i generna.
Svampplockning är rogivande, man tänker inte på något särskilt annat än att vara i nuet där man är just då. Mycket skönt.
Ja, vi brukar själva säga det; att det är extrabonusar vi har som har så många gemensamma intressen. Livet blir rikt på ett annat sätt när det är så.
Tack snälla du!

wiper sa...

Vilket härligt inlägg. Så fina svampar i den snygga svampkorgen. Önskade att jag kunde plocka svamp men ländryggen säger ifrån. Det ser ut som rena gympasset när din man hoppar över trädet ;) så motion får man verkligen när man går i skogen.

Själv har jag aldrig sett en orm i naturen men det var länge sen jag var ute i skog och mark. Vilken fantastisk utsikt på sista bilden och maten såg jättegod ut

Ha nu en fin början på veckan¨
kram från
Malin

Anki sa...

Härligt inlägg Karin! Måste erkänna att jag är avundsjuk på er svamplycka! Här är fortfarande ganska tomt i skogen ... men hoppet lever efter helgens åskväder med tillhörande skurar :)
Fin bild på huggormen - jag tänker som ni - skogen är djurens hem och jag är bara en tillfällig besökare ...
Ha en fin fortsättning på veckan!

Radka sa...

Oh, I envy you yours forest mushroom harvest! :-)
xx

Pettas sa...

Wiper-Malin,

tack ! :) Ja, nu finns det svampar av många olika slag och efter nattens och dagens regn kommer det att finnas ännu flera.
Så synd att du inte kan plocka svamp längre, det är ju ett sant nöje. Och motion får man, i all synnerhet nu när skogarna fortfarande bär stora spår av Alfrida.

Jag önskar dig detsamma, en riktigt fin början på veckan. <3

Pettas sa...

Anki,

tack! :)
Vi är själva aningen förvånade över att vi har hittat så pass mycket svamp som vi har gjort. För här har varit torrt men den senaste veckans värme med stor nattfuktighet har hjälpt svamparna på traven tror jag. Nu har vi fått rejält med regn det senaste dygnet så jag gissar att det blir mera svampplockning.

Ha en fin fortsättning på vecka du med Anki och lycka till med svamparna, som säkert poppar upp också hos dig snart!

Pettas sa...

Radka,

I can understand it! <3

Musikanta sa...

Hade nog inte vågat mig fram och tagit foto av huggormen utan sprungit iväg långt bort. Men en fin bild fick du ju :-).
Ingrid

Paula sa...

Hej skogsmullar! Är apelsinsopp det jag kallar tegelsopp tro? Eller björksopp? Ja kärt barn har många namn...
Här har det regnat i dagarna tre nu, så ska man gå i skogen behöver man långskaftade stövlar. Och att plocka svamp i blöta är ingen höjdare. Och vilken underbar svampkorg du har! Ha det gott!

Pettas sa...

Musikanta,
när ormen upptäcktes så var vi redan så nära den så jag passade på att ta bild så tyst jag kunde utan att störa den för mycket. Den sov sin skönhetssömn tror jag. Tack snälla du!

Pettas sa...

Paula,

Ja, det är detsamma som er Tegelsopp, tidigare kallad tegelröd björksopp. Här kallar vi den Apelsinsopp och inget annat :) Kännspak som bara den.
Här har också regnat och jag vet inte hur det ser ut i skogarna just nu, men endera dagen så bär det av igen med svampkorgarna i högsta hugg. Tack Paula, svampkorgen är vacker och handmålad i Borgåtrakten.
Ha det gott du med!

Klara Ovida sa...

Jag var här igår, men troligen skrev jag kommentaren men skickade inte iväg :-)
Ambitioner ja, de går sin gång och det en gör med dem likaså. Det ena avlöser det andra. I dessa skogar får ni allt; jag menar naturen och matfångsten så jag anar att själen också får sitt och det är ju lite vila i rörelsen också!
Är imponerad av Uffe som klarar dessA balansakter och med svampkorgen i hög föring, den mannen kan du ge en kram :-)
Alfridas och andra stormara makter är så stora, med avverkning därtill blir huller om buller skog. Motion i mängder! Heja er <3

Pettas sa...

Klara Ovidia,

sånt händer mig också emellanåt. Sen står jag där och ser förvånad ut fastän ingen ser att jag ser sådan ut. :)
Det är rätt ofta som ambitionerna kommer på skam för min del. Jag har planer, vill så mycket men ...
Vi har sötebrödsdagar just nu när svamparna ploppar upp ur marken. Äter svamp nästan alla dagar men vi tycker om det.
Jag ska ge Uffe en kram från dig Tove, givetvis, han förtjänar den.
Tack!
<3