söndag 8 september 2019

Charmigt


    Vårt planerade besök som skulle göras till goda vänner i en av de åländska
    skärgårdskommunerna igår lördag, blev avblåst i tidig timme p.g.a. regn,
    åska och hårda vindar ( hos dem).
    Besöket blev framskjutet till någon dag längre fram i veckan.
    Här föll endast några droppar men hur som helst så fick jag lite oväntad tid
    för att få lite ordning på foton som jag tog
    när vi var i Lissabon i slutet av mars i år.

 
    Det finns så mycket att visa från dagarna  när vi var där  men
    idag blir det endast några skyltar.
    Jag tycker att det är så charmigt att man har lagt ut foton på folk som en gång bor eller
    har bott i husen längs de smala gränderna i Lissabons äldsta stadsdel Alfama
    En liten text finns också med under varje skylt där man kan läsa vad personen på skylten
    heter/hette och lite grann av personens historia finns också med.
    Jag missade  damens namn på den första bilden. Övrig information förstår jag faktiskt inte.
    Portugisiska är lite grann som hebreiska för mig. Jag kan inte språket.
    Ännu.
   


   Här ståtar en glad Arlindo Santos i alla fall.
   Någonting med fado tror jag att har ingått i hans liv....



             Ett härligt foto av Alice och Quim.
             En känsla har jag av att de har varit skräddare, men som sagt portugisiskan ....
             Ordet costumes finns med i den lilla texten, så därför fick jag för mig det här med
             skrädderiet.

             Jag tycker om den här fina idén att visa vem/vilka som har bebott de hus
             som man vandrar förbi.  Det finns med all säkerhet många flera foto-skyltar som jag
             missade. De här fastnade i alla fall och kom med hem på minneskortet
             Man får ett helt annat intresse för huset, tittar till
             lite extra på det och på omgivningen, ser för sin inre syn människorna som
             har funnits där en gång bland alla de andra i vardagsgyttret i gränderna.
             Vässar man sina känslespröt lite extra kan man känna deras närvaro.

            Något att ta efter ?

            Ha en fin söndag alla!

            Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
            

16 kommentarer:

Gunnel sa...

Så trevligt att helt vanliga människor blir ihågkomna på det här viset och inte bara berömdheter. Dessa människorna har ju varit viktiga för andra när de bodde där. Jag önskar er en skön söndag med solsken. Hos mig är det perfekt uteväder idag.

Pettas sa...

Gunnel,

så tycker jag också, det känns meningsfullt, för alla har vi en viktig plats i maskineriet.
Tack detsamma, här skiner solen så fint just nu, riktigt bra väder för att vara ute här också.

Mia sa...

Det låter jättetrevligt, men gamla hus borde ha många namnskyltar då, misstänker jag. Eller vilka är det som väljs ut.

I Åsle Tå, en backstuguby som finns några mil från mig. Där har de en skylt med information med de sista invånarna i huset, namn och hur de levt, ibland även en bild. Visst känns det genast mer intressant och precis som du skriver kan man se dem litet i aktion där. :-)

Pettas sa...

Mia,

det är trevligt att "möta" människorna som en gång har bott där. Jag önskar att jag hade tagit mig själv lite mera i kragen när jag väl var där och tagit reda på varför man gör så och hur man har valt ut. Jag gissar nu, men jag tror att det har med Alfamas historiska museum att göra med tanke på vad som jag tror att jag förstod på en av beskrivningarna till en av skyltarna, men vet ingenting med säkerhet. Jag har försökt googla för att kanske hitta ett svar, men inget ännu.
Nu kanske det inte är "görligt" att ha namnskyltar på alla gamla hus, men i vissa sammanhang är det trevligt. Kommer jag någon gång igen till Alfama, så ska jag banne mig ta reda på mera.

Klara Ovidia sa...

Inte alls svårt att känna in deras närvaro!
och det har fotografen också gjort förstår jag :-)
Tack o tack så hjärtligt för det!
Läste din svarskommentar på ditt förra inlägg; och instämmer med vår gemensamma Berit, skönt tomt om hösten. <3

Pettas sa...

Klara Ovidia,

bilderna är så levande och fina. En bra fotograf har tagit dem helt klart.
Skönt tomt om hösten, så är det. Nya steg i ny riktning.
Ha det fint där du är! <3

wiper sa...

Fantastiskt fin headerbild. Vad häftigt att ni varit till Lissabon. Då tänker jag alltid på en norrman som pratade om flickorna i Lissabon för länge sen.

Vilken grej att sätta ut skyltar på folk som bott i husen. Dom är ju dessutom så snygga och roliga också. Har aldrig sett nåt liknande. Vad kul att du fotade dessa så man fick se. Intressant till tusen. Jag önskade att man kunde ut och resa igen.

Ha nu en fin början på veckan
Kram
Malin

Pettas sa...

Wiper-Malin,

ja, vi var där i fem dagar i slutet av mars i år när vi kom hem från Madeira. Planet mellanlandar i Lissabon så vi har varit där många gånger men bara på flygplatsen. I år gjorde vi slag i saken och stannade till ett tag. En fin stad som jag gärna återkommer till. Vi bodde i den äldsta stadsdelen Alfama men Lissabon är STORT så mycket finns att upptäcka ännu om vi känner för det.

För min del var det också en ny sak, att sätta ut bilder på dem som bodde eller har bott ( jag vet inte riktigt hela sanningen) . Väldigt charmigt tycker jag att få se dem när man vandrar i de smala gränderna.

Ha detsamma Malin! <3

Veiken sa...

Så vansinnigt trevligt! Det borde införas på närmare håll också tycker jag.
Ska komma ihåg namnet på stadsdelen! :)
Tänk så mycket ett hus kan berätta om det får lite hjälp på traven!
Ha det fint i höstvädret!

Pettas sa...

Veiken,

så tycker jag också!
Det skulle säkert göra sig på närmare håll, jag håller med dig om det. Inte på alla hus kanske i någon äldre stadsdel här och där. Kuriosa och trevligt.
Ha det fint du med!

Bosse Lidén sa...

Det tycker jag verkligen är något att bygga vidare på. Charmigt. Hm! Funkar kanske inte överallt. I vissa kvarter flyttas det så ofta att det är bättre att stoppa in huset i fotona. Går såklart inte. Men innanför muren bland de gamla husen i Visby borde de ha det.
Lissabon och Portugal är en vit plats på kartan för mig. Förstår att där ska vara fint..
Visst är det häftigt att vädret kan vara så olika mellan två relativt nära platser. Här skiftar det även rejält mellan ett par timmar på samma plats. I förmiddags frös jag med vantar på och funderade på om det drog ihop sig till snöbollskrig till eftermiddagen. Istället satt jag och svettades utomhus med bar överkropp. "Aprilväder" har blivit "septemberväder". Nytt uttryck som jag kläckte exakt nu. Eller för två sekunder sedan.
Måndagskvällskram från öjn

Pettas sa...

Bosse Lidén,

Till att börja med får jag sända dig en tisdagsmorgonkram från den här öjn :).

Ja, absolut, innan för muren bland husen i Visby skulle den här typen av skyltar sitta riktigt bra. Skyltarna passar i gamla stadsdelar.

Vad gäller Portugal så har vi endast varit på Madeira ( otaliga gånger; det är vår andra favoritö ) och lika många otaliga gånger i Lissabon, men då bara på mellanlandning. Nu har vi fått smak på Lissabon efter vår vistelse där under de fem dagarna vi gav oss i mars. Åtminstone den äldsta stadsdelen gillades skarpt även om den är turistisk den också som många fina ställen är.

Väderleken varierar minst sagt, från kallt till varmt. September-aprilligt. Hoppas du kan lägga vantarna på hyllan idag, det har utlovats sensommarvärme av det mera ovanliga slaget. Här blåser det just nu , upp till regn? är 17 grader varmt och klockan är inte ens nio ännu, åtta på din ö.

Ha en fin tisdag !

Paula sa...

Fint arrangerat foto det sista. Den frodiga kvinnan och den magra karlen passar perfekt ihop då hon får sitta och han får stå, härlig harmoni! Javisst, varför skulle man inte kunna ta efter en sån trevlig sedvänja? Men visst finns det liknande även i Sverige även om man nog behöver ha utmärkt sig på något vis under sin levnad för att få en plakett vid sitt gamla hus. Kreti oh Pleti göre sig ej besvär....Men har du vunnit Nobelpriset ja då får du nog den uppmärksamheten. Men jag uppskattar nog olika skickliga hantverkare och yrkesarbetare minst lika mycket som prisbelönta forskare.
Tanten på första kortet är så underbart levande och leende!

Pettas sa...

Paula,

man ser att det är en fotograf som har öga för harmoni.
Kanske man kan göra detsamma i t.ex Gamla stan, som du föreslog i senare inlägget att kunde hänga tvätten ute. På det sättet blir allt mera levandegjort.
Synd att vi inte kan råda och göra som vi vill.
Det är just Kreti o Pleti som är de mest intressanta i sådana här sammanhang, fastän jag kan tycka att en Nobelpristagare kan få hänga med om den personen råkar bo bland alla andra med intressanta skyltar.

Tack för intressanta funderingar igen Paula!

Ditte sa...

Vilken god tanke! Hemma på Söder hos oss har många av de husbåtar som ligger där en presentationsskylt som berättar om båtens historia, var den är byggd, tidigare och nuvarande ägare och det är riktigt roligt och jag ser många som stannar och läser.
Kul att du visade dessa fotoskyltar. Jag har nu sett några i Salzburg och jag et att det finns några i Stockholm och även andra svenska städer, men då handlar det oftast om människor som varit berömda. Och så var det ju inte här i Lissabon.
Ha det fint nu i veckan.

Pettas sa...

Ditte,

javisst är det en god tanke och en fin idé.
Jag tyckte mycket om skyltarna i Alfama och just därför att de lyfter fram de vanliga medborgarna som har varit med och byggt samhället. På rätt ställen så skulle det vara riktigt roligt om flera tog efter den här typen av skyltning.
Ha detsamma där du är du också!