måndag 19 augusti 2019

Nyfiken i en strut

Varför heter det så egentligen?
Det är ju inte det som inlägget ska handla om, men nu är jag nyfiken på varför man säger att man är nyfiken i en strut? Är det någon som har ett svar på den frågan?

Att jag är nyfiken av mig är sant, men sällan på vad andra håller på med, utan mera av det slaget som ger mig mera kunskap om något som jag intresserar mig för.
Inlägget idag blir en liten fortsättning på Per Silja.
För givetvis så uppstod frågan om varför gillar Strimlusen persiljefrön?


Med tanke på att ta några nya fotografier av den konkurrens om persiljefrön som vi plötsligt har fått, tog jag kameran med mig för att föreviga de små skinnbaggarna.
En vinbergssnäcka (vi har många) segade sig över det nedersta trappsteget 
De har tydligen sitt promenadstråk rakt över vårt nedersta trappsteg för där se vi dem ofta, ofta
Någon har tydligen stigit på den ( ingen av oss)  men som det såg ut så bekom det inte den alls.

Den lilla skinnbaggen är också en strimlus, men en liten nymf som ska bli lika vacker som de andra

Mycket riktigt så fanns det rikligt av strimlus ( graphosoma lineatum) på persiljefrö-plantorna.
Varför man kallar skinnbaggen till lus vet jag inte men namn uppkommer av de mest märkliga orsaker. Den är ca 10-11 mm och jag tycker att den är praktfull med sina svarta längsstrimmor på de röda "sköldarna"/vingarna.

Den, strimlusen, sitter allra helst i flockblommiga växter och persiljan är en sådan, precis som kummin, spansk körvel, den vanliga hundflokan och många andra växter är.
Den är inget skadedjur, så för min del får den gärna vara där den är och föröka sig.
Den har funnits där mera eller mindre sedan midsommartid.

Att jag hade bestämt mig för att låta alla persiljeplantor gå i frö under det andra året,
är kanske rena bingovinsten för de små djuren.
Nu har jag fått konkurrens men jag tycker om alla djur (jo, mördarsniglarna också, fastän jag klipper huvudena av dem )  så tror jag att de får hållas fastän de suger musten ur plantorna och fröna.

Det finns nog tillräckligt och mera än tillräckligt med frön för min del ändå.
Jag är väldigt säker på att jag kommer att ha mängder av små självsådda persiljeplantor överallt i trädgårdslandet nästa sommar, som jag bara behöver flytta till ett och samma ställe.
Naturen får ha sin gång. 


Nu i augusti till början av september flyger de till sina närbelägna övervintringsplatser. Arten behöver mycket sol och värme för sin utveckling. Solfattiga eller kyliga somrar hinner många djur inte bli fullbildade innan höstkylan kommer. Dessa djur dör, eftersom strimlusen bara kan övervintra som fullbildad insekt.
Varma, solrika somrar ökar populationen i storlek, och kommer flera sådana i rad utökar strimlusen sitt utbredningsområde. Förra sommaren har säkert sin del i att vi har så mycket strimlus i år.

En liten kuriosa sak är att strimlusen är Södermanlands landskapsinsekt.
Det ni som bor i Södermanland!.
Känner ni inte till det redan så vet ni det nu.
På sätt och vis så har vi en hel massa södermanlänningar i vårt trädgårdsland.
Kanske vi ska kalla trädgårdslandet till Södermanland?
Åtminstone bädden med persilja.


Så här går det för en nyfiken i struten-människa.
Hon tar reda på vad hon har möjlighet till.
På vägen tillbaka in såg jag att vinbergssnäckan hade sniglat sig upp på den taggiga mattan.
Undrar om den kliade sig på magen?

Klart slut vad gäller strimlusen.
Tror jag.
Man kan inte veta så noga med mig.

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

12 kommentarer:

wiper sa...

Vilka magiska närbilder. Nu lärde jag mig nåt nytt "Vinbärssnäcka" hoppas jag får se nån sån men hittills har jag bara sett såna där vanliga bruna. Skinnbaggen är jättevacker och såna har jag aldrig sett förut heller.

Tack för informationen om dessa för man lär sig nytt hela tiden.

Ha en härlig början på veckan
kram
Malin

Anki sa...

Här är vi lika du och jag Karin - om att vi är nyfikna, eller kanske kunskapstörstiga på det som finns omkring oss :) Strimlusen är en vacker insekt som vi har massor av här också ... liksom vinbergssnäckor ... Har sett att även stora skador i deras hus brukar kunna läka bra - visst är naturen förunderlig!
Önskar dig en fin fortsättning på denna dag!

Pettas sa...

Wiper-Malin,

tack!
Vinbergssnäcka heter den, inte vinbärs...jag har själv svårt att komma ihåg att det handlar om vinberg emellanåt. Vinbergssnäckan kan också vara brun när den är ung, det är de ljusa som är äldre. Här finns av många olika färgvarianter mellan brunt och vitt, beroende på hur gamla de är. Snäckan kan bli väldigt många år.
Strimlusen är en sort av många skinnbaggar, så förmodligen har du sett en skinnbagge redan fastän du kanske inte förstod. Bärfis brukar man ofta kalla dem för får man dem i munnen tillsammans med ett nyplockat bär smakar de verkligen inte gott.


Tack detsamma Malin! <3


Pettas sa...

Anki,

Så är det nog Anki, jag har förstått det redan tidigare att vi är lite nördiga av oss, både du och jag.
Det är så skönt att vinbergssnäckorna klarar sig trots stora skador i alla fall. För flera år sedan steg jag på en stackars snäcka, som fick rejäla skador, men glädjen var stor när jag märkte att den levde och mådde bra långt efteråt. Mitt i allt, när jag tänker efter, är det den som segade sig förbi oss på vårt trappsteg? De kan ju blir flera år gamla om de trivs och har tur.

Önskar dig också en fin fortsättning på dagen!

Pettas sa...

Anki,

kan det vara den....förstås. Måste kanske märka dem på något sätt så man känner igen sina vänner.

Gunnel sa...

Du kommer alltid med så mycket ny information för mig. Nu har jag lärt mig mycket nytt om dina "vänner". Visst är det bra att vara nyfiken...på ett snällt sätt, som jag märker att du är. Kul att du delar med dig av det du får veta eller redan kan. Mitt Södermanland är ganska litet. Ha en trevlig tisdag.

Pettas sa...

Gunnel,

tack!
Nyfiken tror jag att man ska vara, i all synnerhet på livet i allmänhet. Men snäll måste man vara, annars kan det bli hur mycket fel som helst.
Ha en fin tisdagskväll Gunnel!

Klara Ovidia sa...

Leve nyfikenehten o kunskapen du förmedlar!
Finfina skön bilder, str(im)eam - lus -ar bilderna kan jag säga :-)
Saxjakt på mördarsniglar har jag ju nu följt dig på så jag vet :-)

Mia sa...

Tack för all kunskap du delar med dig... men jag hajade till när du skriver att du tycker om mördarsnigar - och att du klipper huvuden av dem! Hur behandlar du dina vänner? Inte kan jag tänka mig att du behandlar dina vänner så!??? :-)

Vinbärssnäckorna tycker jag är vackra. Så många olika mönster de kan ha.... Sådana har jag studerat åtskilliga gånger. Själva snigeln... tja, inte är de lika vackra som sina hus. Å andra sidan är nog många människohus vacckrare än människorna som bor där i!? Eller, tänker jag fel nu? :-)

Sådan där liten strimlus har jag nog sett i år. Såg något som jag undrade vad det var för något? Men inte sökte jag vidare... Tack för kunskapen!

Pettas sa...

Mia,

livet är paradoxalt och egentligen vill jag faktiskt inte ta livet av mördarsniglarna, men det är ett MÅSTE, för en av dem kan bli 400 st på ett kick och alla dessa 400 kan bli 400 var de också och så fortsätter det, så du förstår att en invasiv art som den spanska skogssnigeln måste hållas efter om man vill ha någon som helst växtlighet kvar i sin trädgård. De är en plåga de stackars djuren. Jag säger förlåt och tar livet av dem,utan att tveka det allra minsta trots att jag inte tycker om det. Sen ska man inte blanda ihop det här med att jag behandlar mina vänner på det sättet. Alla har fått behålla sina huvuden, jag lovar ;)
Något annat kan du väl ändå inte tro?

En jägare tycker också om naturen, djuren och allt vad som hör till men skjuter ändå bort ett visst antal djur varje år, av ungefär samma orsaker som jag redan har skrivit om här ovan.
Jag ler åt dina filosofiska tankar om hus och vinbergssnäckor
Jag tycker faktiskt att snigeln i snäckan är vacker, jag tycker även att mördarsniglar är vackra men smaken är delad om baken som det heter, allting är relativt.

Min farfarsfar lär ha sagt att allting levande är vackert som är välskapt och jag håller med honom om det men jag vill påstå att även det icke välskapta kan vara väldigt vackert det också.
Skönheten finns i betraktarens ögon.
Oj, det blir långt det här, haha...
Tack för att du tittade in här!
Ha det gott Mia!

Ditte sa...

Tack Karin! Så mycket nytt jag lärde mig även i detta inlägg. Nyfiken i en strut är jag också och vill veta hur saker och ting hänger ihop. Och jag har mycket att lägga i och till min strut vad gäller mycket inom naturen. Hos Anki tränar jag på blommor. (Skulle behöva en svamp, insekts och fågelkurs också. Så jag satsar på att få den hos er båda genom era fina blogginlägg.)
Härliga bilder som gör din text extra levande för en som behöver träna på att lära sig mer.
Ha det gott!

Pettas sa...

Ditte,

det är mycket med det jordiska som sagt och att vara nyfiken i en strut på rätt sätt är ju bara bra. Man lär sig hela tiden någonting nytt. Det är ju det som är bra med blogglandia, man lär sig av varandra.
Tack snälla du!