måndag 27 maj 2019

En snabbtur av och an ...


    Jag vill inte påstå att jag är den som ligger ute på vägarna (med bilen)  särskilt mycket.
    Ibland måste dock ärenden skötas och saker inhandlas, men jag drar inte iväg bara för ett enda
    ärende om jag kan undvika det.  Jag samlar ärenden som ska göras på hög och försöker få undan
    allt under en och samma tur till Mariehamn, dit näsan oftast bär.
    Så ock idag.
    Cirka klockan elva körde jag förbi Geta kyrka som just nu gömmer sig i lummig grönska


    Några minuter senare såg utsikten i Östergeta ut så här genom bilfönstret
    Jag stannar bilen innan jag tar bild, utifall att någon undrar.
    Man brukar säga att kvinnor kan ha många bollar i luften samtidigt.
    Inte jag, jag hör till dem som inte kan det. Risken är stor
    att jag bollar mig ner i diket istället. 
  
    Lite moln fanns på himlen men solen sken.


   Tack för det Finström!
   För att komma till Mariehamn måste jag köra genom ett antal kommuner innan stadsgränsen
   nås. I tur och ordning Geta, Finström, Saltvik, Finström igen och Jomala innan jag är i Mariehamn.
   En sträcka på ca 40 km enkel väg.  Ca en halvtimmes tid tar resan..

 

   Jag hittade en parkeringsplats utanför Andelsbanken innan jag gick vidare



    Det var hög tid att använda presentkortet som jag helt oväntat fick för några månader 
    sedan. Utan att jag visste om det vann jag en lottdragning i Geta Fotoklubb ( facebook). Jag lade 
    in ett foto under sensommaren i fjol på  deras sida och så gick det som det gick. Tala om att ha
    tur! Oförhappandes så kunde jag hämta ut en vinst till värdet av 30 € på Foto Plus.

    Eftersom mitt pass behöver förnyas bad jag om ett passfoto ( mot reglerna förstod jag, 
    men de var inte svårövertalade ) Nej, jag har inget passfoto att visa er.  Det åkte digitalt till 
    polismyndigheterna. Jag fick bara ett nummerbevis att visa upp när jag beställer passet. 
    Uppriktigt sagt, så ska ni vara glada för att slippa se mig på det fotot. 
    Jag gissar att även säkerhetskontrollanterna kommer att blunda på de flygplatser som väntar
    mig i framtiden. 

    Karamellerna fick jag på Shell i Godby när jag tankade bilen. Då hade jag också tur, för de fyller
    10 år just idag och gav 5 cent rabatt på varje liter bensin som tankades. Geishakaramellen
    gav de för att de firar tioårsdagen, förutom rabatten då. Den blå Karl Fazer-karamellen fick jag
    för att Finland blev världsmästare i ishockey igår. Killen i kassan var euforisk och faktum är att 
    jag också är det. Heja Finland!  Nå, hur som helst så fick Uffe karamellerna sist och slutligen.
   


      Passfotot kostade bara 15 € så det fanns lika mycket kvar till en fotoram som jag faktiskt
      behöver rätt så snart.



   På vägen till parkeringen såg jag Mariehamnsgumsen/gumsarna. Juha Pykäläinen är konstnären.





En snabbtitt på biblioteksklockan  visade tiden 12.20

Jag vände näsan  hemåt igen

    I Jomala såg jag ett rådjur beta lugnt och tryggt på sidan om den ganska hårt
    trafikerade vägen. Jadå, jag stannade till en liten stund,
    jag kunde inte låta bli trots rätt långt avstånd.


   I Godby kom jag ihåg att vi behövde påfyllning av frukt och lite grönsaker.
  

    Plötsligt så var jag hemma vid Geta kommungräns igen...



   Nu blommar alla äppelträd, det är som att fara genom ett  vitt moln av äppelblom...


   Så där ja, hemma igen....

  


   På väg in klev jag över någon som hade sin landsväg rakt över vårt översta trappsteg


   När  jag hade fyllt på frukt- och grönsaksskålar hade jag varit borta exakt två
   timmar.

   Att jag sedan kom ihåg en hel del annat jag borde ha gjort när jag ändå var i stan är en
   annan femma. Men nu har jag börjat på en ny "hög" av ärenden som ska uträttas nästa gång
   det blir stadsresa av

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

20 kommentarer:

Rost och rädisor sa...

Trevligt att få följa med dig på en tur till stan. Att samla ihop en drös av ärenden känns igen och jag brukar också hinna hem på två timmar, men då har jag förstås inte hunnit fota resan också. Kanske skulle göra det nån gång... fast jag åker bara till nästa kommun och vägen är ganska tråkig med en lång bit viltstängsel och hög fart. Det händer egentligen mer om jag åker två km till grannbyn, hahaha!
Allt gott och kram
/Anette

Mia sa...

Precis innan jag skulle lägga mig, kollade jag hastigt i Bloglovin, läste ditt inlägg och känner för att kommentera bums! Jättetrevlligt inlägg (som vanligt). Fyra mil enkel resa, ja, jag förstår att du samlar ihop några ärende då innan du drar iväg.

Visst funderade jag på om du körde samtidigt som du fotograferade, men så var inte fallet. Bra det. I Sverige är det förbjudet att överhuvudtaget hålla i en mobiltelefon och köra bil samtidigt. :-)

Vackra bilder och kul att se litet från dina trakter. Du ser ut att bo helt underbart

Anki sa...

Tack för den trevliga utflykten Karin! Så trevligt att få följa med! Grattis till vinsten med presentkortet som vinst! Vacker väg att färdas och jag gör som du om jag måste åka ... stannar för att fota - och samlar flera ärenden till samma dag :)
Ha det gott!
Kram

em sa...

Nu hittar jag (nästan) till dig.
Det är något fascinerande med att köra på bekanta vägar - ibland försöker jag minnas hur jag upplevde dem innan de blev bekanta.
De där små gulliga sniglarna med platta hus har vi inte här, men på ön finns de. För länge sedan slog jag upp vad de heter, och vad skillnaderna, mellan de olika sorterna är, men har skam till sägandes (skrivandes) glömt vad jag lärde mig.
Nu är det min tur att åka till byn, med en meterlång att-göra-lista.
Margaretha

Pettas sa...

Rost o Rädisor-Anette,

Tack för att du kom med mig! :)
Ja, jag antar att vi är många som gör likadant. Bensin är dyrt, tid tar det och miljön ska tänkas på. Så lite körning som möjligt blir det hos oss, trots att vi har två bilar.
Jag har sällan kameran med mig men igår tog jag den med ifall att jag skulle få se några fåglar på vägen. Tranor är en vanlig syn nu, men inte det, så det blev så här istället.
Så är det ju, det behöver inte handla om långa sträckor för att man ska få uppleva saker som man vill föreviga. Till det behövs egentligen inget annat än att man råkar vara på rätt plats vid rätt tillfälle.

Allt gott med kram till dig med!

Pettas sa...

Mia,
tack snälla!
Sträckan som så är inte särskilt lång tidsmässigt men det är ändå långt i min värld. Allt är ju relativt; tänker på dem som ligger i långa bilköer varje morgon och kväll för att komma till jobbet och hem igen. De tycker att "min" sträcka är som en fjärt i rymden ungefär. Men allting är relativt.
Vi bor tillräckligt långt borta från stan för att vi ska tänka till ordentligt innan vi gör våra resor dit.
Också här är det i lag stipulerat att man inte får göra något annat än att köra bil, ingen telefon osv. Men de flesta bryr sig inte. Så många man ser som sitter med telefonen i örat varje gång man rör sig ute i trafiken. De har inte ens handsfree, de har sin mobil i handen och kör full fart. Livsfarligt. Och polisen har inte tillräckligt med resurser för att kontrollera det så mycket som de borde göra.

Det blev inte särskilt mycket jag visade av mina trakter, men en liten gnutta i alla fall. Ja, vi bor bra, i naturen, nära till havet och så vidare.

Pettas sa...

Anki,

tack för att du åkte med!
Tack, ibland vinner man utan att veta att man har varit med om
en lottdragning eller tävling. En mycket trevlig överraskning var det.
Stanna är nödvändigt och också det enda som gäller rent lagmässigt. Jag kan inte koncentrera mig på att både köra bil och att fotografera samtidigt. Omöjligt.

Ha det gott-kram!

Pettas sa...

Margaretha,

Den enklaste vägbeskrivning jag brukar ge åt folk som vill komma hit, om de är i Mariehamn, är att bara köra rakt fram till Godby, sedan svänga vänster där mot Geta, köra rakt fram förbi allting och så är man här vid V.Finnöskylten. Enkelt. :)

Jag frågade just Uffe vad snäckan heter och han sade genast Lapas och kom på att det är på portugisiska, Patella på latin och knäskålssnäckor på svenska. Han är som ett levande uppslagsverk. Jag frågar och får svar.

Lycka till med den meterlånga att-göra-listan. Det tar säkert lite längre tid än två timmar för dig!
Karin

wiper sa...

Jag önskar att jag vore som dig istället för rastlös. Fast nu har vi en situation då vi måste samla på hög och inte åka ut varje dag. Vilken vacker header. Vacker bild på den fina gamla kyrkan. Härligt när trädet står där så vackert framför kyrkan. Tjusig utsikt på andra bilden en sån gång är det bra att ha bil ;)

Finström har jag aldrig hört talas om. Kul att du vann i en fototävling men du är en bra fotograf. Nu blev jag påmind om att båda våras pass är ur tiden.

Härlig bild på skulpturerna som nästan ser ut att röra på sig. Vilket fint hus ni har och det ligger så vackert till.

Toppenbild på snigeln. Du hann uppleva mycket på två timmar

Ha nu en jätteskön dag
kram från
Malin

Gunnel sa...

Vi tänker visst lika. Jag vill också samla en massa ärenden till samma dag, så jag ska slippa åka iväg så ofta. Du hittade mycket värt att fotografera på vägen. Jag tycker det är bra när Göran kör, för då kan jag bara koncentrera mig på omgivningen. Det är inte alltid så lätt att parkera när man ser något man vill plåta. Ha det bra.

Pettas sa...


Wiper-Malin,

av rent praktiska skäl så måste jag koncentrera mina ärenden till en och samma gång i den mån det är möjligt. Det finns gudinog att göra inför säsongsöppningen ändå :)
Jag förstår att er situation medför att samla på hög. Vi skulle inte kunna vara utan bil i vår tur även om vi kunde tänka oss det men vi har ingen buss som går förbi oss som vi kan hoppa på så för att klara livssituationerna som alltid finns med uppköp, ärenden både kors och tvärs så måste det finnas bil hos oss. Nu har vi två, den ena som är handikappanpassad så att Uffe kan ta sig ut på egen hand om jag inte kan köra honom med min.

Tack Malin, häggblommor är vackra, men inte särskilt väldoftande, men det känner man ju inte av headern, tack och lov.;)

Jag vann inte någon fototävling utan ett i ett lotteri. Alla inlämnade fotobidrag lades i potten och turen föll på mig. Men tack ändå!

Det fina vad gäller pass, är att man snabbt kan förnya dem. Det tar inte lång tid längre, så det ordnar du som ingenting den dagen ni behöver dem igen. :)

Vi bor i en f.d. folkskola. Gammalt hus med sina skavanker, men vem börjar inte få sådana?


Ha en jätteskön dag-kram till dig med Malin

Karin

Pettas sa...

Gunnel,

ja, det gör vi nog, tänker lika :)
Dagarna går ändå utan att man behöver splittra sönder dem med onödiga resor kors och tvärs. Det fanns förstås hur mycket som helst att fotografera längs vägen mot stan och tillbaka, men jag bestämde mig för de här bilderna. Nästa gång kanske jag skriver om något annat på min väg. Det är just det som är problemet, parkeringen, att stanna upp mitt i någonstans osv. Man kan ju inte bli en trafikfara för andra och sig själv utan det gäller att anpassa sig. Ha det bra du med!

Klara Ovidia sa...

Finström, jag säger bara Finström, så fint namn, Sommarström genom Finström ...
Bra att samla ihop och tack för turen genom försommargrönskan.Grattis till vinsterna du fått ihop, kul med bildpris påFB!
Tack för turen, 4 mil fram och 4 mil åter då - 8 klimatsmarta på 4 hjul:-)
Må gott!

Annika sa...

AWWW, Karin, vilket otroligt trevligt inlägg. ÄLSKAR vardagsinlägg av denna här sorten. SÅ fina bilder, och så fina trakter.
Älskar att se alla butiker och loggor också, som jag ju så väl känner igen. Trodde du hade längre till Mariehamn, men det har du ju inte. Skönt att vid nära. Så vackra platser och namn på platserna som man åker igenom.

JAG med, tror allt jag fick ngt vått i ögonvrån när jag såg de finska lejonen vinna. OCH kanske ffa då de spelade Vårt land, Vårt land ... ja då rann nog det där våta tom ner för kinden.
UNDERBART, så glad för de finska lejonens skull.

Grattis till vinsten också, 30 euro! KUL!!

Supermysigt och TREVLIGT inlägg, Karin!!!

Ha en bra tisdag på ditt vackra Åland!!

Pettas sa...

Klara Ovidia,

Finström, är fint det :) Jag antar att det finns en förklaring till varför Finström heter som det gör. Måste nog forska lite nu
Varför jag hette Sommarström tidigare vet jag däremot.
Tack Tove! Lite roligt är det att vinna.
Ja, klimatsmart måste man vara, tänka till före man sätter sig bakom ratten hur rutten ska gå

Må gott du med!

Pettas sa...

Annika,

Tack! Vardagen för oss närmare varandra, därför tror jag att de flesta tycker om inlägg av det slaget. Man känner igen sig helt enkelt. Åland är pyttelitet, bara 7 mil långt och 5 mil brett och så alla öar till förstås...
De finska Lejonen var toppenbra, rätt vinnare,helt enkelt.
Tack för grattiset, det är roligt att vinna så där oförhappandes.

Ha en fin tisdag du med Overthere Annika!

Anne-Marie sa...

Bra att kunna samla ärenden och få allt uträttat på en gång.
Åh så lummigt och fint du har det just nu.
Alltid trevligt med presentkort och gåvor. :)
Ja, usch ibland ser man ut som en “straffånge” på foton. ;)
Ert hus ser verkligen trivsamt ut och det ligger fint bland alla träd.
Ha det gott!

Pettas sa...

Anne-Marie,

straffånge är bara barnet i jämförelse med hur passfotot såg ut, ser ut. Undrar om jag måste gå och ta ett nytt senare, för att ens stå ut, haha. Undrar också varför man blir som man blir på passfoton, alla tycks se allt annat än sig själva ut. Märkligt.
Ja, nu har vi lummigt och fint, växtligheten är det inget fel på, det hörs nästan att allt sträcker på sig nu. Lite regn är alltid bra, fastän vi har rätt kallt för årstiden. Men det är som det är.
Ha det gott du med Anne-Marie!

Ditte sa...

Tack för turen och vackra bilder! Så trevligt! Kände igen mig i de orter du passerade innan du kom till Mariehamn. Men det var ett tag sedan så jag njöt av turen och naturen.
Grattis till fotovinsten och fint att du kunde använda en del av summan till nytt passfoto. Ibland känns det som om vissa saker är enklare i lilla Mariehamn än i storstan Stockholm. Fint med pengar över till annat också.
Ha det fortsatt fint hemma nu i Geta.

Pettas sa...

Ditte,

Tack för att du kom med på turen! Jag förstår att du kände igen dig i allting här. :)
Tack för grattiset också!
Det är helt säkert mycket lättare i en småstad som Mariehamn än som en storstad som Stockholm. Ingen tvekan alls. Även om vi inte känner igen alla så är vi ändå som en storfamilj i känslan på något sätt. Småskalighetens fördelar. Nära till allting. Tillsvidare fungerar det så. Ännu. Givetvis kan det inte jämföras med hur det var när jag var barn, men känslan av samhörighet finns där . Man kan diskutera sig till det ena och det andra. Alla behöver sina kunder och är rädda om dem.
Tack, så ska vi ha och detsamma önskar jag er båda i er sommarstuga!