måndag 13 maj 2019

En måndag i maj



    Filip Fasans "kuckeliku" väckte oss som vanligt i tidig timme.
    Under tidigare år har jag känt mig irriterad på honom, men inte nu längre.
    Han är en bra väckarklocka, även om hans tider är väl tidiga ibland men han får oss på benen
    i god tid ( mellan kl.06.-06.30). Då har han redan tötat på rätt många gånger.
    När hans hönor har fått ungar tystnar han så det är av övergående natur.
    Då saknar jag väckarklockan och undrar var han håller hus.
   Tala om att bli ett vanedjur..
    Jag alltså.



   Några minuter i sju stod vi nere vid båthamnen.
   I lördags sjösatte vi vår lilla Smulan, äntligen.
   Vädret har inte varit särskilt inbjudande så vi har väntat ut oss själva
   tills vi bara sade att NU. Och så var det plötsligt gjort med ett plask.
   Och givetvis så måste vi lägga ut några nät igår kväll




   Smulan är precis lagom stor för oss båda...
   Uffe kör med vänsterhand och jag lägger nät och tar upp dem som har två händer att  använda.
   Det började kura på ordentligt men upp fick vi näten och hem kom vi...


   ....med en inte alltför stor fångst.  Vi fick några firrar till, 4 st  s.k. braxenpankor, men de fick
   friheten åter för att växa sig stora. En stor abborre ( 800 gram) en lagom-abborre och tre st nors
   blev till en riktigt god middag på färsk fisk. Nå, norsen har vi inte ätit upp ännu, men imorgon
   till frukost blir den lämplig att lägga på en skiva bröd.

   Efter rensningen redde jag upp näten och lade dem tillbaka i bunken, bara att ta tag i när ilet
   och vädret bjuder till för nästa nätläggning.  Under tiden knattrade gräsklipparen på i trädgården
   Uffe fick ett klipparil mitt i allt och då måste man ta vara på det.
   Klippet blev till gröngödsling åt vinbärsbuskarna.
   Här tar vi vara på allt som kan tas vara på.
   Fiskrenset blev nergrävt som gödsel åt den yngsta och minsta rabarberplantan.
  
  

   Det vanliga hushållsarbetet blev genomfört som vanligt, bäddning, frukost, tvätt av kläder, tvätt
   av tvätterska, betalning av räkningar, telefonsamtal, m.m. och några muffins måste till inför
   mötet med de kvinnor som ställer ut konst här i sommar ( mera om dem senare).

   Nu har vi planerat och fått ihop en arbetslista på vad var och en av oss ska utföra innan
   det är dags att hänga tavlorna i Gula salen i god tid innan Vernissagedagen den 22 juni.
   Som också är vår öppningsdag.  I caféets butik blir det som vanligt också försäljning av hantverk.
   Jag återkommer i sinom tid i den frågan också.
   Mycket är på gång, som vanligt.

   Ja, sen åt vi middag förstås. Pälsabborre med kokt potatis och vitsås (+ grönsaker) .
   Himmel så gott!  Det är ungefär detsamma som att äta sin egenodlade nypotatis första gången
   varje sommar,  när man äter nyfångad färsk fisk.



   Kajorna har ändrat beteende eller kanske de tror att
   de är trastar? Aldrig tidigare har vi sett dem "beta" vad de nu betar i lupinhavet
   så ivrigt som de gör,  men någon gång måste förstås vara den första.
   Jag har erbjudit dem att flytta härifrån men de är inte bara vackra
   och envisa, de hör dåligt också.  De vill inte flytta.
   Många är de dessutom.
   "Ska ni inte flytta till kyrkan?", frågar jag  nu och då
   men de verkar totalt ointresserade och tittar bara på mig med sina blåa ögon.

   Så mycket man hinner göra på en dag; det ovanstående är bara en liten bråkdel av alltihopa.
   Som jag har sagt tidigare, tråkigt blir det aldrig och skulle det mot förmodan bli det så
   alltid hittar jag på något att göra i så fall. 

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

16 kommentarer:

Mia sa...

En så vacker bild på fasanen! Läckert fångat!

Nyfångad fisk, kan man få något godare? Knappast. Som barn fick jag många abborrar och mörtar på metspö. Kan udnra varför jag inte fiskar som vuxen, nu som pensionär har jag tid i alla fall. Saknar nog en fiskekompis!

Kajorna, ja, de gör nog som de själva vill. Du får hojta till om du lyckas få pli på dem så de gör som du säger :-)

Tack för ett jättefint inlägg!

Ditte sa...

Vad roligt att båten kom i och att ni både kunde lägga nät och få lite fångst.
Och någon annan väckarklocka än Filip behöver ni ju inte just nu. Här hos oss på kajen i storstan har trutarna kommit i form. Jodå en del måsar också. Och inte kan de klockan. Tycker de väsnas redan vid tre-tiden när det börjar dagas. De är på grannhusets tak. Vi har "metallpinnnar" på vårt som vi hoppas ska hjälpa så de inte boar där. (De blir väldigt aggressiva och anfaller)
Vad roligt att planera för öppnandet av både caféet och butiken. Och i år ska jag komma förbi. Helt klart.
Känns som om det är många trevligheter på gång hos dig och att du lätt fyller din dag.
Önskar dig en fin vecka.

Klara Ovidia sa...

Å fisken fisken fisken fixa fisken, nyfångad, nystekt till middag, bästa smörgåspålägget. Och så resten av tvåbent med fjädrar och båt båt båt. Stundande utställning, gofika och planering - minsan minsan .. när rensade jag en egenfångad fisk själv tro - jisses jisses naturen är god :-)

Paula sa...

Men snälla, pälsabborre, jag ryser, vad betyder det, absolut inte det jag tror, en fisk fulla av ben och dessutom täckt av en tjock päls! Hur långt har ni till havet? Ja ingen på Åland har väl så långt men pratar vi meter, kilometer eller mil? Nyfiken? javisst. Låter härligt med nätläggning, gjorde jag senast i Villmanstrand i slutet av 80-talet...

Hantverkarglädje sa...

Nog blir man aningen avis när du berätta om dina abborrar. Vi har inte ens varit till villan ännu. Tror det är latmasken eller kanske åldern som tagit över. Det bästa jag vet är just att få abborrar att röka så här års.

Anne-Marie sa...

Fåglar kan vara tidiga. Minns att en fågel förra sommaren började sjunga väldigt tidigt och högt. Men trevligare det än ljud från bilar och annat oljud. :)
Filip är väldigt stilig!
Härligt att ni kan ge er ut på vattnet i en egen båt.
Har ätit färskfångad fisk när jag var liten ute i Stockholms skärgård men annars inte. Ser gott ut det ni fångade.
Dagarna går fort även om man inte går till ett jobb.
Ha det gott!

Pettas sa...


Mia sa...

Mia,

tack! Filip är lättfångad på bild. Ibland tror jag att han vill bli fotograferad, den fina tuppen.
I min mening kan man knappast få något godare, i alla fall i fiskväg. Färskt ska det vara för att smaka riktigt gott.
En fiskekompis är alltid roligt att ha; hoppas du hittar någon som vill meta tillsammans med dig.
Just nu är kajorna snudd på besvärliga, men de har ungar de också precis som alla andra fåglar har och är på väg att ha. Då blir de mera eller mindre döva och blinda för allt som inte handlar om att få mat åt sina småttingar. Många har de blivit och kyrkliga är de inte. Jag tycker de passar bäst i en stilig stenkyrka och inte i det ödetorp som de håller till i i närheten av oss. Men, men...
Tillsvidare har jag inte lyckats men jag hojtar till utifall att ett under sker.
Tack Mia, ha en fin dag!



Pettas sa...

Ditte,
ja, det känns verkligen fint att ha en möjlighet att bara dra iväg om vi känner för det när tiden finns. En annan slags frihet och båda älskar vi havet. För Uffe är det en lisa för själen i dubbel mening. Mycket är annorlunda nu än tidigare men det går hyfsat bra att ta sig ut igen.
I skrivande stund sitter väckarklockan utanför och "kuckelikuar". Idag började han kl. 06.
Trutar är speciella och kan vara rejält aggressiva och ståndaktiga på sitt speciella sätt. Hoppas att ni får vara ifred på er balkong. Vi har Bull-Måssan och hennes Måsse som har kommit hit i många år redan, Bull-Måssan är här i närheten mest hela tiden och väntar förstås på bullar men hon har inte fått någon ännu. Hon bjuder genast in hela släkten och de kommer från en klarblå himmel från ingenstans verkar det som. Så bullar kan hon glömma. Men hon äter fågelfrön och allt som kan ätas...
Det är roligt att få till det innan vi öppnar. Mycket jobb är det men roligt är det. Du är så varmt välkommen Ditte!
Dagarna är fyllda av trevligt göra och arbete.
Önskar dig en fin vecka också!

Pettas sa...

Klara Ovidia,

ja, fisk och fiskandet är något extra fint för vår del.
Vi vill ju allra helst fånga vår egen fisk, ha den färsk på tallriken.
Veta vad det är vi äter...

Ja, naturen är god just nu, fylld av liv och läckerheter. Idag ska vi äta sparris igen, så synd att det är så långt för dig att komma över på en bit mat i middagstid.

Ha en fin dag Klara Ovidia! <3

Pettas sa...

Paula,

jag trodde att du var den enda som kanske skulle veta vad pälsabborre är för något. Pälsabborre är helt enkelt en abborre som inte har varken fjällats eller skinnats. Jag tar bara ut inälvorna, tvättar fisken och kokar den med salt, lök och peppar. Serverar den med vitsås och potatis, förutom grönsaker till. Godare kan man inte äta, när fisken är pinfärsk. Fisken har benen kvar, givetvis och det är ingen som helst konst att äta när man vet hur man äter den :) Pälsen är skinnet /skalet med andra ord. Pälsabborre är en benämning på det hela, säkert dialektalt eller vad man vill kalla det. Jag har hört det sedan barnsben och använder benämningen än i denna dag.
Fågelvägen har vi ca 500 meter åt alla håll o kanter.
Till båthamnen nästan 2 km. Bilen tar vi, för vi har bensintank, bunke med nät i och bunke för att ha fisk i...

Förr lade vi nät under isen också, vintertid. Ett härligt göra...
men nu håller vi till på varmare breddgrader den kallaste tiden av förekommen anledning.
ha en fin dag Paula!

Pettas sa...


Hantverkarglädje,
Jag kan förstå det men snart blir det din tur gissar jag bara ni kommer till villan. Allt är ju lite sent i år, åtminstone här. Fortfarande har vi kallt och på sjön måste det varma kläder till..det narar på genom skinn och ben, men härligt är det att vara där ute.
Rökta abborrar är min favorit också och det blir nog sådana ännu, bara fångsten blir lite större.

Pettas sa...

Anne-Marie,
Koltrastarna är kanske de fåglar som håller låda både bitti och sent. Men deras sång är vacker så det är ett nöje att lyssna på dem. När den här tiden är över och vi närmar oss sensommaren igen blir det så tyst så man nästan kan ta på tystnaden.
Filip är en riktig snygging.
Ja, det är fint att kunna ta båten ut när vi har möjlighet till det igen. Givetvis så är det närheten och möjligheten att fiska själv som ger färskfångad fisk. Annars får man köpa den så enkel är den ekvationen :)
Det är en uppenbar lyx att ha den möjligheten om man tycker om att äta fisk.
Vi har vår livsstil som jag skrev redan om i förra inlägget. Vi bor i vårt företag, i vårt jobb. Trots att vi har öppet bara sju veckor, är det mycket jobb både före och efter och planerandet pågår i stort sett året om. Dagarna går fort, absolut, på många olika sätt.

Ha det gott du med!

wiper sa...

Den vackra fasanen var ingen dålig väckarklocka. Vad härligt att ni kunde sjösätta er båt och vilket bra namn ni har på båten ;) kul. Härlig bild på fiskarna. Jag gillar muffins till tusen och dessa såg jättegoda ut. Härligt det låter det ni planerar.

Det var mycket du hann på en dag. Vi har varit sega dom sista dagarna

Ha nu en fin tisdag
kram
Malin

Pettas sa...

Wiper-Malin,

den vackraste väckarklocka man kan tänka sig eller hur?
Smulan passar bra på vår lilla båt...den är som en liten smula bland alla sina större "kompisar" i båthamnen. Helt perfekt för oss båda.
Muffinsarna innehöll havtorn och blev rätt goda, faktiskt.
Det var ju bara en bråkdel jag skrev om. Om man tänker efter så hinner vi nog med en hel del, var och en av oss, vareviga dag. :)
Här har vi också varit som sega gubbar ett längre tag. Jag gissar att förkylning och kallt väder har sitt finger med i spelet.
Ha detsamma Malin! <3

Annika sa...

Pälsabborre ... helt nytt för mig.
Hua. LÅTER otäckt ;-)
Men sen läste jag vad du svarat ovan. OCH jag fattar fullkomligt. SÅ gott, håller med!!
Godaste goda!
Älskar kokt abborre just på det sättet.
Rökt abborre älskar jag också.

Så bra att ni kommer ut och fiskar lite, och coolt att Uffe klarar skivan galant där till sjöss.

Så fin fasanen är, Karin!! Låter han som en "riktig" tupp då han gal? Kan fatta att det ljudet verkligen väcker er. Jag har en kakofoni av fågelsång utanför mitt fönster varje morgon. DET gör mig glad, men ngn tupp har vi inte som väcker oss ;-)

Mycket som händer på en dag.
Önskar dig en fin och bra tisdag på vackra Pettas!!

Pettas sa...

Annika,

jag har hört det sedan barnsben så jag tänker inte på det alls; jag vet ju att det är abborre, som bara har tagits ur och tvättats, kokats och så vidare. Kokt abborre är godast; ja i klass med rökt abborre. Jag filear aldrig abborre, jag tycker mycket av smaken försvinner då.
Uffe klarar det kanske inte helt galant men mycket bra bara vi ger det den tid som behövs. Nu får vi träna på sjölivet, under lite andra förutsättningar än tidigare. Men allt har sin tid och det är så himlafint att vi kan göra våra utflykter i skärgården igen.
Filip är jättefin. Nej, han låter inte alls om en riktig tupp utan töt-tötar som en trumpet eller mera åt det hållet. Högt och ljudligt och ofta den här årstiden; sen lugnar han ner sig och är tyst när kycklingarna har kläckts. Då gäller det att inte varken höras eller synas. Fågelsång på morgnarna är speciellt fint och nu gäller det att njuta fullt ut av den vackra kakofonin.
Önskar dig detsamma Annika!