torsdag 4 april 2019

Mera om mat


   När jag nu är inne på det matliga och lite grann med hur vi lever när vi är på Madeira, 
   så fortsätter jag på det ätliga temat. 

   De gatukök som vi stannar till vid lite nu och då när andan faller på ,
   är kastanjerosterierna. 
   En påse med 12 kastanjer är precis lagom att sätta sig ner med, 
   tugga på, njuta av medan vi  samtidigt tittar oss omkring på andra människor,
   ut över havet och båtlivet.
   En stunds rekreation som smakar gott och ger energi.
  


   Kastanjerna samlar madeiraborna ihop uppe i bergen.
   Vi har själva bott på 1300 meters höjd för rätt många år sedan ( 10 år)
   Det var ett rent nöje att gå ut och plocka nedfallna kastanjer för att sedan
   rosta dem  i glöden efter brasan i den öppna spisen i det lilla huset Pomar där vi bodde.
   Oförglömliga minnen.
   Ingen el, bara kastanjeveden som knastrade i brasan och på det goda glödrostade
   kastanjer att lägga i munnen medan vi lyssnade på fågelsången utanför
   och blev påtittade genom fönsterrutan av de tre påfåglar som var våra grannar.


   I hamnen i Funchal finns det två stycken kastanjerosterier.
   Jadå, vi har gjort våra visiter till båda två, satt oss ner i närheten
   och smaskat i oss av de söta nyrostade varma läckerheterna.
   Ett lagom litet mellanmål efter vandringarna som ofta går kors och tvärs
   men som nästan alltid bär förbi rosterierna på vägen hemåt.
   Försäljarna kan sällan prata något annat än sin Madeira-portugisiska men kroppspråket
   fungerar utmärkt bra. 2 € för 12 kastanjer!
   Sen går vi vidare med ny energi i kroppen.
   Den långa sega backen väntar innan vi kan stänga dörren om oss.


          Jag skrev redan i förra inlägget om att vi handlar råvarorna själva och lagar mat
          i lägenheten där vi bor.
          Jag har inte tagit många bilder alls av varken det ena eller andra
          som vi handlat eller tillrett,  men ett stilleben på köksbänken har i alla fall fastnat.

          Givetvis så har jag bilder från tidigare år att visa men lite envis åsna som jag är så
          har jag bestämt mig för att använda bara  årets "upplaga".
          Det blir många grytor tillredda under tiden vi är borta hemifrån.
          Å andra sidan blir det rätt mycket grytmat och soppor hemma också
          men ingredienserna skiljer åt till en viss del.
          Och recepten förstås.

          På Madeira äter vi mycket kyckling och mängder av grönsaker och rotsaker.
          Ett naturligt val, deras kycklingar är fina, goda och ger mycket mat och är dessutom
          ofta på specialpris. Vad sägs om 1,89 €/kilo? (förstklassig vara)
          Det är precis som vår vän Berit sade," man täcks knappast berätta hur billigt och
          bra man kan leva på Madeira."
          Frukt äter vi förstås, i mängder...


      Jag brukar inte visa folks ansikten på fotografierna som jag lägger in på bloggen men nu gör jag
      ett undantag
      Det såg så fånigt ut med vita nunor på alla på bilden.
      Anonymus-människor :)
 
      På onsdagsmorgnarna kan vi på 15 minuter ta oss ner till torget där de ekologiska
      (certifierade/kontrollerade) odlarna säljer sina produkter.
      Man ska vara tidigt på farten för varorna försvinner snabbt och tyvärr
      har vi varit lite väl sena av oss men visst har vi fått tag på en del som har odlats.
      (En viss kvinna har varit sjusovare )
       Man kan beställa varor till dörren och om vi bodde
      där stationärt skulle vi inte tveka en sekund att göra så.
      Vi vill gärna äta ekologiskt närodlat men också
      vara med och uppmuntra dem som kämpar på,
      på sitt sätt för miljön och sin överlevnad.

 

Uffe som surfar runt på Internet mycket mera än vad jag gör, visste att det finns en ekologisk
affär bakom Madeira-shopping så vi tog kängorna på oss en dag och gick dit. 
Det tog en liten stund trots gps i telefonen att hitta fram,
men plötsligt stod vi där framför öppen dörr. 
Det fanns mycket torrvaror där men också frukt och grönsaker,
konserver, godsaker och liknande
I stort sett allt.

Vi köpte dyra mungbönor och apelsiner, det blev inte mera än så.
De färska varorna var inte alls av bra kvalitet. Tyvärr. 
En hel del borde ha plockats bort..
Synd nog så fanns det väldigt lite av närodlat, det mesta hade kommit dit med flyg från 
andra länder, även det färska.

Förhoppningsvis får de sälja bra trots att vi var dåliga köpare.
Antagligen hade vi en dålig dag eller så var det dom. 
Går vi dit igen så är det för mungbönornas skull 😐
Jag bestämmer mig för att vi hade en dålig dag. 
Nästa gång kanske allt är toppenbra!





   Vi blev bortbjudna på mat några gånger och ibland bjöd vi också på mat. 
   Att äta med vänner är alltid speciellt, trevligt sällskap, vackert väder och gemensamma 
   intressen som ventileras och på det god mat...
   Vi åt grillat, soppor, sallader, Frutti de Mare, grytor samt drack gott vin, god öl och bra vatten till.
   


   Vi har redan tidigare skapat oss en liten tradition.
   Någon gång nu och då går vi till vårt favoritställe för att äta Prego special.
   Det blir vår lunch. Vi delar på en ....de är stora och mättande.
   Men mera om det i ett annat inlägg.
   Om Prego alltså.

   Nu väntar saftmajan på mig på spisen i eget hem. Blåbärssaft är på gång.
   Ha det gott go´vänner!

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

22 kommentarer:

Annika sa...

Härligt Karin!!
Vilket fint inlägg. Ni verkar äta jättegott där på ön. Trevligt att det är billigt också, ibland kan det ju vara lite si och så med det på öar som ligger långt ute i havet.

Chestnuts rosasting on an open fire...
Det är NYC för mig. Där rostar de sådana på gatan och säljer. Har aldrig sett det i DC. vet exakt hur det luktar, för mig luktar det NYC.
MEN jag tål tyvärr inte kastanjer, blir riktigt allerisk av dem.
Dock, mumma för den som KAN!! Och vilket bra mellanmål för er två.

Ja, jag förstår att ni vill stödja de handlare som finns på ön. De som inte är kedjor.
Bra där.
men det är klart att det blir avskräckande om de inte har bra varor. SÅKLART.
Du får spana in stället nästa ggn ni är där. Då får du se om de bättrat sig.


Trevligt att äta med vänner då och då också.

Är Berit från Österbotten? ;-)
Hon som satt att "man täcks knappt ..."
Täcks har jag nästan bara hört i Närpes. HIHI!!
Men det är säkerligen ett allmänt vedertaget ord som jag väl inte använder själv.
KUL!!!

Ser fram emot att höra om Pregos. HIHI!
Låter GOTT!!

Hur bor ni när ni är på ön?
Berätta gärna om det :-)

Ha en jättefin dag på ditt fina Åland!!

Pettas sa...

Annika,
tack!
De är kloka på Madeira; allt som importeras till ön är dyrare än det som redan finns, vilket betyder att alla ortsbor, köper inhemskt, närproducerat. Här gör man tvärtom, tar mera pris för det närodlade än det som importeras. Korkat i mitt tycke. Tala om hållbarhet.

Så synd att du inte kan äta kastanjer! 12 st räcker gott och väl åt oss båda, de är mättande så små de är.

Vi försöker verkligen understödja ortsbefolkningen i den mån det är möjligt. Vi handlar gärna i de små affärerna, där befolkningen handlar men går också till Pingo Doce ( La Vie) och handlar men de har mycket lokala produkter. Mercadona är också ett ställe vi besöker nu och då men oftast när det är Bondens dag. Då kommer de dit och säljer. Annars har den blivit väldigt turistisk med prissättningen därefter.

Vi säger täcks här också. Berit är en åländsk globetrotter kan man säga :)

Ja, nästa inlägg handlar om Pregos.
Ha det jättebra du med!

em sa...

Kastanjer är gott - men det är pilligt, och hett, att skala dem.
Margaretha
som ofta groddar
sina mungbönor

Pettas sa...

em, Margaretha,
ja, du har så rätt både vad gäller godheten och pillandet.
Tur att man kan äta dem ute också, så man slipper tänka på skalresterna.
Också här är mungbönor som groddar stapelvara, så gott!
Må solen skina över dig, fast det gör den väl, för du är ju på rätta stället :)

Nette Cecilia sa...

Härliga bilder ,längtar dit . Men det blir nog dåligt med resandet för oss numera ,kramen Nette

Pettas sa...

Tack Nette Cecilia,

Mitt i allt så är du där i alla fall. Man vet ju aldrig.
För vår del handlar det om ett måste. Uffe behöver värmen (den lagom tempererade som finns där den här tiden på året) för att kunna röra sig och träna. Här hemma i kylan får han spasmer och då går det inte att genomföra nödvändiga träningspass för hälsans skull.
Men sommaren här hemma brukar vara toppen! Vi älskar ju Norden, Åland.
Kram till dig med!

Ditte sa...

Visst är maten en stor del av resande och vistelsen när man är på en annan plats. Så roligt att ta det av hur ni haft det på just matfronten.
Kastanjer är gott och de säljs här också. Men har i år inte köpte några. Men får bog göra det. Vi handlar också gärna närodlat/närproducerat när vi är här (hemma i Stockholm är det vintertid svårt) och det finns massor av frukt och grönsaker som är det och även kött, fisk och skaldjur. (Så mycket rött kött blir det inte.) Lite trist för er del att komma till butiken där mycket var importerat och som flugits in. Då försvinner lite av det hela även i mitt tycke.
Förstår att ni haft fina månader på Maderia och jag ser fram emot fortsatta härliga inlägg-
Stort tack, Karin.
Härliga bilder som fint förstärker din fina text.

Anki sa...

Ser helt fantastiskt ut Karin! Rostade kastanjer ... mums!
Prego ... hm ... det blir intressant att få se vad det är för något.
Blåbär + saftmaja framkallar ett outplånligt minne hos mig.
Inte kul när en nästan fylld saftflaska exploderar ... det vitmålade köket var inte vitt längre ... :)
Ha det gott!

Pettas sa...

Ditte,

maten är en stor del av resandet och också ett sätt att komma närmare platsen, få en lite annan synvinkel och förståelse för hur de bofasta lever. Vi blev hembjudna till en familj på Madeira för några år sedan på en söndagsmiddag där alla familjemedlemmar deltog. Mycket intressant att få vara med om just maten som lades upp i stora mängder och med stor mångfald. Inte så kryddad som vi kanske trodde så på den fronten är vi "eldigare " själva. Men visst var det gott och också lärorikt. Sedan är det säkert skillnad på familjetraditioner men de ville visa oss hur man lever och äter s.k. normalt hos dem.

Det är lätt att förstå att det är svårare att få tag på det närodlade i en storstad som Stockholm, än i en landsortstad, t.ex.

Tack , vi har verkligen njutit av varje dag, vilat upp oss trots vandringarna men även de kan vara vilsamma.
Ha en fin fredag!

Pettas sa...

Anki,

vilket dråpligt mindre roligt minne. Blåbär uppåt väggarna. Livet måste förändras då, nya tapeter osv...milda limpa! Nu skrattar du säkert åt det i efterhand, men jag är säker på att du kunde hålla dig för skratt när det hände.

Prego blir det nästa gång, ja!
Ha en fin fredag!

Gunnel sa...

Utanför min matbutik står en man och säljer rostade kastanjer. Det doftar så gott men jag har aldrig testat. Nu måste jag bara göra det. Jag blir lite småhungrig när jag läser om ditt mathandlande och tillagande. Det är kul att prova på mat från andra kulturer och har man chansen att göra det på plats blir det extra plus. Trevlig helg

Pettas sa...

Gunnel,

ja, testa! Mitt i allt så tycker du om rostade kastanjer. Jag antar att ni har ätliga kastanjer i dina trakter, här finns bara s.k. hästkastanjer som inte lämpar sig för att äta.
Att lära sig sedvänjor och matkultur i andra länder förgyller bara resan. På många sätt.
Trevlig helg önskar jag dig också!

wiper sa...

Du har alltid så intressanta och lärorika inlägg. Även fina bilder och så härligt med nya matupplevelser. Jag kan riktigt känna dofterna av kastanjerna när du berättar så inlevelsefullt.

Härligt när man får tag på bra kyckling och rotsaker med smak. Grytor och soppor kan man göra väldigt goda med bra råvaror. Bra att du tänker på miljö och äter ekologiskt, det gör vi också sen länge

Den smörgåsen såg jättegod ut

Ha nu en jättefin lördag
kram från
Malin

Pettas sa...

Tack Wiper-Malin!

Kastanjerostningsdoften är fin, man dras till ståndena som säljer sådana. En produkt också från platsen, fastän högre upp i bergen.

Jag vet inte med säkerhet men jag tror att Madeira har särskilt mycket kyckling. Många gånger glada hönor som har det bra ända till livets slut. De är inte frysta innan de säljs, de är inte proppade med antibiotika och vatten. Kvalitet, verkligen!

Jag/vi har levt ekologiskt i snart femtio år. Vårt café är ekologiskt (certifierat/kontrollerat) En livsstil som vi inte ändrar på, någonsin.

Smörgåsen, det är den jag ska skriva om i nästa inlägg.

Ha detsamma Malin!
<3
Karin

Rost och rädisor sa...

så mysigt ni verkar ha det och jag blir så sugen på rostade kastanjer. Inget är som färsk mat på platsen där det kommer ifrån.
Ha det så gott
/Anette

Karin sa...

Vad spännande med alla food trucks i förra inlägget och med matspaningarna i detta. Du borde starta mat-turistresor...Eller kanske inte, för det är ju inte så avkopplande som det ni ägnar er åt nu: strosandet, testandet, upptäckandet. Men det vore kul för turisterna!

Pettas sa...

Rost och rädisor,

vi har haft det riktigt skönt, mysigt och avslappnat trots en del program, men vi tog det i vår takt. Vi är väldigt nöjda med vår resa. Nu hemma igen förstås och det är också väldigt skönt. Sådde nyss slanggurkor för att ha inomhus i solfönster. Förhoppningsvis blir det gardiner med mycket goda gurkor i så småningom.
Ha det gott du med Anette!

Pettas sa...

Karin,

Tack för att du tycker så. Men precis som du förstår så blir det inte några mat-turistresor, bara resor för vår egen del där maten får ta sin speciella plats. Turisterna får läsa Pettas blogg istället :)

Veiken sa...

Men så trevligt! Madeira är ett av alla ställen som vi inte har besökt ännu. När jag läsr ditt inlägg blir jag så sugen på att åka dit. Nu har jag mycket att läsa tillbaka i din blogg! Verkligen ett intressant resmål! Ha det fint!

Pettas sa...

Veiken,

jag tror att ni skulle trivas förträffligt där. Det finns mycket fint att upptäcka på Madeira.
Ha det fint du med!

Paula sa...

Blåbärssaft i april? antingen trollar du fram blåbären i skogen eller så har du frysen full? Menar du att det du visar på första fotona är någon typ av kastanjerosterier. Som ser ut som stora kaffepannor? Åt ni dem helt naturella? Jag lärde mig äta kastanjer nere i tunisien, där det stod försäljare vid varje gathörn. Här i Sverige brukar det finnas på senhösten att köpas. _Dyra som sjutton men brukar handla en gång bara för nostalgin. Jag steker dem i ugnen och äter med smör och salt.
Det låter nästan som att ni skulle kunna tänka er att bo därnere några månader om året?
Kram

Pettas sa...

Paula,
jag trollar med knäna :) Frysen förstås. Det jag inte hinner med då jag ska hinna så hinner jag med när jag hinner, alltså nu.
Ja, det är kastanjerosterikrukor av något slag. Vi äter dem naturella, rakt av, bara skalar dem först.
Vi betalade 2 € för 12 st, dyrt med tanke på Madeira men billigt med tanke på insamlandet, tillstånd att sälja, påsar, skyltar, arbete osv. De får ligga i för sina sekiner.
Ja, absolut så kan vi tänka oss det. :)
kram