torsdag 17 januari 2019

På slutrakan...

Det låter väl drastiskt och smått dramatiskt men jag förmodar att många av er som brukar titta in här drar en suck av lättnad, precis som jag själv gjorde när vi nådde dörren på väg ut,
som också är dörren på väg in till all denna härlighet som finns på Malaga bilmuseum.

Men man vet ju aldrig med mig. Det finns mera att visa, jag har bara plockat lite här och där i det stora bildarkivet.😉 Hur som helst så tar jag nu de sista stegen på den här "catwalken" för den här gången/perioden.


Min kamera konstrade för allra första gången när vi vandrade runt bland alla bilar, kläder, tavlor och prylar. Jag tog över 600 bilder den gången och mitt i allt så märkte jag att kameran inte riktigt orkade med som den brukar göra.

Den måste vila mellan bilderna,
kan ni tänka er.

-"Aha, nu är det dags för en ny kamera", tänkte jag. Så stängde jag av den och lät den vila en stund. Så där höll kameran och jag på...
och på något sätt så lyckades
vi med gemensamma krafter få ihop
hela detta bildarkiv som nu finns sparat på hårddisken i min dator.



Den gav tack och lov inte upp!
Mot slutet av den flera timmar långa vandringen inne på museét
började jag känna att min hjärna behövde syre, att jag behövde vätska och något att äta.
Undra på att kameran suckade och stönade...
och stretade emot på sitt sätt
Jag gjorde det ju själv också.

Men fälgarna, de färggrant smyckade orkade den suga in i minneskortet





Från olika sidor till och med
bara för att kunna visa
den intresserade hur man kan pryda sina egna väggar om man så önskar
med sådant som finns hemma i gömmorna..

Om nu alla har gamla fälgar i dem
låter jag vara osagt
Vi har det inte

Däremot finns det mängder av halvädelstenar här hos oss,
som jag kanske hittar på att göra något roligt av och med
utan fälgar...





    En färg helt i min smak har denna Lincoln ( USA) från år 1938
    ( V12, 110 hp, 4400 cc, modell Zephyr)
    När jag skriver ordet Zephyr minns jag plötsligt att någon av bilarna på min barndomsgård
    kallades zephyren....En liten parentes så här bara, som får mig att försöka minnas vilken av
    dem det var. Måste nog fråga den enda som minns det när jag träffar honom ( Karl-Johan)

    Nå, nu kom jag från ämnet och bilen här ovan.
    Den kallas Barracuda, är en tribut till  Boyd Coddington ,som dog år 2008.  Vem killen var
    kände jag inte till annat än att han brukade arbeta med den här typen av amerikanska bilar.
    Bilen är designad av the Maga Collection team.
    Om ni klickar på Boyd Coddington kan den som är intresserad läsa mera om honom
    Wikipedia visste en hel del som inte jag visste.



 




    "From another world"

     Paco Rabanne är skaparen
     till dressen till vänster i bild
     som kallas "från en annan värld."

    Museét poängterar att de inte
    refererar till de paranormala
    fenomen som Rabanne står
    för utan enbart till hans skapelser
    I mitt tycke en väldigt speciell
    notering i det hela.

    Paco Rabanne har alltid varit en
    banbrytare som aldrig upphör att 
    experimentera med nya idéer inom
    mode. Hans unika stil har gjort honom
    till en visionär med att uppdatera
    världen av mode och dofter.

    Här kan man läsa mera om
    Paco Rabanne ,på engelska



      Målningen ovan heter Crazy och representerar början av en sekvens till en olycka
      Den är inspirerad av paranoida karaktärer av Jean Michel Basquiat, den symboliserr
      den galna föraren som provocerar fram en olycka med sin vårdslösa attityd.
      Konstnären heter Cristina Poppe.



    Att detta konstverk heter Crasch förstår man . The Maga Collection Team har skapat
    det med hjälp av olika delar som hör till en bil.
    Kanske ett tips för vem som helst av oss?
   


Jag är inte säker på det här men jag tror att det är Paco Rabanne som står bakom skapelsen här ovan.

Så denn ja, som dansken sa. 
Nu har vi nått vägs ände för den här gången. 
Den här gången? funderar säkert någon av er.

Förmodligen blir det inte flera gånger men man vet som sagt aldrig med mig. 



    Har jag berättat att det finns en hel avdelning på museét med bara motorer? 
    Äh, jag tror jag väntar med det...

    Tack alla som har följt mig på min vandringsrunda i bilmuseet i Malaga!
    Jag har nått dörren för den här gången.
    
    pst. Kameran troddes dö, ett par dagar senare. Den visade inget som helst liv, bara låg där
    som en död fisk.
    Där fick den ligga men plötsligt så vaknade den till liv igen . Förmodligen handlar det hela
    om den höga luftfuktigheten som fanns på muséet. Så tror vi men den kanske inte alls tyckte 
    om bilar och försökte spela död. Vad vet jag? ds.



    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska



14 kommentarer:

Gunnel sa...

Jag hoppas verkligen inte att detta var sista inlägget från bilmuséet för jag har sett fram emot dem alla. Vilka fälgar! De går väl knappast att köpa på Biltema? Den orange bilen är en absolut favorit. Vilken tur att min pension har höjts. Den där "skrottavlan" är riktigt fin. Allt kan bli konst eller i varje fall konstigt. Tack för rundvandringarna. Ha det bra.

Pettas sa...

Gunnel,
tack för det! Senare någon gång gör jag säkert att inlägg igen därifrån. Jag tänkte faktiskt på dig när jag såg "Barracudans" färg. Den är verkligen läcker.
Ja men nu ordnar det sig med pensionshöjningen! Nu har du ett mål!
Jag gillar också konstigheter som skrottavlor och så.
Ha det fint du med!

Annika sa...

Alltså, fälgarna!! DET kallar jag fälgar!
WOW! SÅ fina!!
Sen, Karin du klår mig ... 600 bilder inne på museet!!! DET må jag SÄGA! HAHA!
Ja kameran fick minsann jobba på då.
Säkert var det luftfuktigheten därinne som spökade till det för den.
Tur att den piggade på sig.
Tack för denna svit från bilmuseet, det har varit roligt.
Ha en finfin och bra dag nu!!

Pettas sa...

Annika,
här kommer någon att titta lite extra på återvinningen efter fälgar som bara ligger där och skräpar, :) .
Ja du, jag klådde mig själv med hästlängder, jag lovar men du skulle också ha blivit knäppig. Fast jag var rätt ensam om att fotografera, konstigt nog.
Jag har en likadan kamera till utifall att den jag använder lägger av men den var hemma på Åland och då hjälper det inte mycket. Så jag är glad att den blev återuppväckt.
Tack detsamma från ett snörikt Åland!

wiper sa...

Såna skulle jag också vilja ha några på en vägg. Så påhittigt och fantasifullt. Då är jag inte ensam om att ta otroligt mycket bilder. Jag får rensa ibland och har externa hårddiskar fulla med bilder. Min son skrattar åt mig ;)

Bilen är ju också för läcker. Du skriver så bra och inlevelsefull och med en grundton av humor. I like It

Ha en skön kväll
kram
Malin

Pettas sa...

Wiper-Malin,

på "rätt" vägg kunde det bli riktigt fint!
Ta vara på -konst.
Jag tog flera bilder än normalt när vi var på museét i Malaga. Nu för tiden samlar jag inte på mig så många bilder som förr; jag raderar rätt hårt också och fortsätter rensandet lite nu och då och försöker bara spara dem som jag verkligen tycker om. Men lätt är det inte att bestämma sig alla gånger, haha...tur att det är digitalt, skulle det vara som förr, pappersbilder så hade vi gått i konkurs för längesen.
Tack Malin, ha en fin kväll du med! <3

Ditte sa...

Jag har verkligen uppskattat att tillsammans med dig och din kamera ha fått uppleva och ta del av en hel del som finns på detta fantastiska museum. Och här är det ju design för hela slanten (kameran) som gällt. Så roligt. Har uppskattat mixen av bilar, smycken, kläder och andra attribut du visat och givetvis alla fina beskrivningar.
Kanske hittar du fler bilder som du kan återkomma till.
Stort tack!

Anne-Marie sa...

Det där museet går inte av för hackor. :)
Oj, 600 bilder! Det var inte dåligt. Vilken tur att kameran kvicknade till liv igen.
Fälgarna var verkligen vackra och litet annorlunda.
Tack för vandringen runt museet!
Ha det fint!

Pettas sa...

Ditte,
Stort tack!
För min egen del har det åter varit ett litet äventyr att vandra där via mina fotografier. Jag har sett mera via dem än jag såg när jag var där, hur märkligt det än låter
Du har så rätt, det är design och konst för hela slanten, inte bara bilar som står rakt upp och ner. Bakom finns oerhört mycket skapande och hantverkande, idérika människor osv.
Jag ska, när jag ger mig tid till det, titta igenom hela mitt bildarkiv från muséet och se vad jag har missat att visa. Men det blir längre fram, om det blir.
Tack för att du har följt med under min vandring bland alla vintagebilar, kläder och övriga attiraljer.

Pettas sa...

Anne-Marie,

det är ett museum jag rekommenderar alla att besöka. Otroligt innehållsrikt.
Normalt tar jag inte så många bilder som jag gjorde där. Men det fanns ju hur mycket som helst att fotografera. Bilantalet är runt 100 st, bara de i sig, några bilder från olika håll på dem, alla attiraljer, hattar, kläder, tavlor, soffor osv...det blir snabbt 600 bilder. Min tanke var redan från början att jag skulle visa allt på bloggen.
Tack för att du har varit med på ett hörn!
Ha en bra fredag!

Anki sa...

Tack för att vi fått följa med och se alla intressanta bilar och fina kläder där på museet! Det har varit så kul! Otroliga fälgar - kan väl bara användas i vackert väder, men ändå :)
Stackars din kamera ... min reagerade likadant när vi var på Tropikariet i Kolmården - hög luftfuktighet och dåligt ljus som gjorde att jag använde blixten en del.
När vi kom ut i dagsljuset så funkade den som vanligt igen.
Önskar dig en fin dag!

Pettas sa...

Anki,

tack för att du och ni andra har följt med mig. Det är alltid mycket roligare att visa något på bloggen när man får respons.
Fälgarna var mycket riktigt på inneväggar, ute skulle det knappast gå att ha dem.
Det var en ny upplevelse för mig att kameran "gav upp" men skönt är att veta att det kan bli så när luftfuktigheten är hög. Jag upplevde en gång till senare när vi var på "regnkusten" (solkusten), då Emilia, orkanen drog in med otroliga mängder av vatten. Då lade sig kameran "platt" igen. Så nu vet jag :)
Önskar dig detsamma!

Paula sa...

Men kära nån, är det fälgar?? Jag trodde på första fotona att det var typ knappar i förstoring...
Jag hade en gång en man (nummer tre) som var fullkomligt biltokig. Han bytte bil var sjätte månad, alltid ny. Bröllopsresan gick till bilfabriker i Tyskland. Han ritade själv fälgar till bilar. Det var hans hobby...say no more...Han hade förmodligen suttit och flämtat över dina foton.
Kul historia med kameran dock, själv tror jag att den protesterade och ville ut och fånga solen istället för dammiga museiföremål...
Trevlig helg! Jo förresten, getingar i håret sa du, kan man få getingar i håret, fy, jag skulle få panik. Aldrig i livet att de skulle få vara kvar!

Pettas sa...

Paula,
Ja, det är riktigt stora fina bilfälgar.
Vilken fart på bilbytandet din tredje man hade! Det är inte alla som har gjort en bröllopsresa till bilfabriker i Tyskland. Härligt och udda.
Kameran fick spatt...men höll ihop hela museivandringen med korta uppehåll då den förmodligen spelade död för att vi skulle gå ut men envis som jag är så fick den bara ge med sig. Fotona skulle ju med hem, så det var nog bara att knäppa på om den ville eller inte. ;)

Men det förstår du väl Paula, att får man getingar i håret som måste de få vara där, annars kan hemska saker hända. Jag minns inte vilka längre...;).
Vi lever i en underbar, dunderbar värld eller hur?
Trevlig helg önskas dig också!