söndag 9 december 2018

Lucka 9 / "Ängelska" funderingar



Bilden är "lånad" från företaget Balders Hage.

Tant Lilly i 10-an hade en annorlunda gran än vad vi hade hos oss på 12-an.
Vi hade inte änglahår över de elektriska granljusen.
Hennes gran var placerad vid soffan där jag ofta satt  tillsammans med Kurre,
hennes son och min lekkamrat.
Där höll vi stora filosofiska samtal om både det ena och det andra medan vi läste
tidningen Hela världen för varandra och  tittade in i granen nu och då.
Det hände att vi lite förstrött, virade ett finger i något änglahår när vi måste tänka till lite extra
Mitt i allt så hade man håret runt fingret och ljuset stod där hårlöst och lyste klart
Vi hade för vana att samtidigt lösa världsproblemen i vår närmaste omgivning.
Rebriefing skulle man säkert kalla det i dagsläget


Änglaspelet på soffbordet framför oss klingade vackert när ljusen var tända.
Hur vi bar oss åt minns jag inte,
men det hände att vi lyckades få rejäl fart på änglarna,
så att stearinet sprättade åt alla håll och kanter.
Spelet fick liksom spel!
Den annars änglalika tant Lilly blev inte alls lika änglalik för en kort sekund, då hon rusade in i rummet och släckte ljusen och muttrande lade undan änglaspelet innan hon rusade vidare i sitt liv där hon tog hand om  de äldre människor som hon hade inackorderade hos sig.



Det var hennes levebröd och två ungar i en soffa kunde vara nog så störande emellanåt.
Änglar tyckte hon knappast att vi var.
Kurres äldre bröder försökte förstås hålla ordning på oss.
Om de orkade ....
För det mesta orkade de inte...



Nu långt senare i livet har jag försökt att minnas om vi i min barndomsfamilj på 12-an överhuvudtaget hade någonting änglalikt  (annat än jag själv då förstås ) i juletid.
Det enda jag kommer ihåg var några glansbilder som jag fick till julklapp ett år.

Då jag själv som vuxen hade småbarn fanns ett änglaspel på vardagsrumsbordet, som pinglade
hemtrevligt för familjen. Nu tror jag att spelet finns hos dottern med familj...

    Om det var frånvaron av änglar i min barndom som är orsaken till att jag har haft mycket
    med änglar att göra senare i mitt liv låter jag vara osagt.
    Jag har i alla fall alltid känt att jag inte är ensam även om det ser så ut

    Så blir det som det blir
    Någon behöver bli uppmuntrad eller bara få veta att någon tänker på
    en när livet är svårt. En ängel symboliserar beskydd, kärlek och omtanke
    Många olika änglar har tagit form i mina händer för väldigt olika ändamål
    Jag har sålt änglar i butiken, jag har delat ut ...


     Små röda juliga änglar under ett stjärntak på en utställning för några år sedan.
     Olika mobila skapelser har vuxit fram ...
     Ett tag var det väldigt populärt att låta en ängel följa med någon som dött i kistan.
     En fin gest, tycker jag. 


      En konfirmationsängel fladdrade vidare ut i livet härifrån



                           Här köar små blivande änglar. De är på väg att få vingar...


    Ett par fredsänglar med varsin liten glasduva i händerna flög iväg för ett par år sedan.
    Änglarna har flugit åt olika håll i världen
    Jag visar bara några olika typer av änglar som är födda här .
    Annars blir luckan proppfull och även
    änglar kan hålla låda och bli livfulla. (ni skulle bara veta)
    Det kan bli så livat i luckan så jag sätter stopp här idag.
    För säkerhetsskull

    Änglars betydelse kan man läsa mera om här. 

    Hoppas dagen blir änglalik för er alla!
    Det andra ljuset i advent är tänt.

 Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

24 kommentarer:

Rost och rädisor Anette Brunsell sa...

Nej, inga änglar i min barndom, men min kompis hade också ett änglaspel och en julgran full av tyska metallfåglar som jag var fascinerad av. Hemma däremot fanns det faktiskt änglahår över ljuset och den traditionen håller jag fast vid. Det är märkligt vad man kommer ihåg och fastnar vid. Barn ska synas men inte höras sa mamma och det låter som samma regel rådde hos er, men så himla besvärliga barn kan ni knappast ha varit, mer änglalika tycker jag:D
Så otroligt söta skapelser du gjort! Den ena finare än den andra. Seden att låta en ängel följa med kistan har jag inte hört om, men det kan ju förekomma här med utan att jag vet.
Önskar dig också en änglalik dag och nu ska jag tända andra ljuset och äta chiagröt med sommarens jordgubbar.
Kram
/Anette

Gunnel sa...

Jag ÄLSKAR det här inlägget! Du vet ju att jag också tillhör änglarnas idolklubb. Visst minns jag änglaspelet som jag älskade som barn. I vuxen ålder blev det tvärtom. Plingandet var så irriterande för mig att de fick flyga vidare till någon annan som uppskattade det mer. Dina änglar är otroligt söta. Du är verkligen skicklig. Jag har massor av änglar i alla rum nu inför julen, och idag blev det rena himmelriket. Jag önskar er en änglalik adventssöndag.

Pettas sa...

Javisst är det märkligt vad man kommer ihåg. Vissa saker nästar sig fast av någon outgrundlig anledning.
Den regeln om att barn ska synas men inte höras fanns nog ja, men mest hos tant Lilly, förmodligen för att hon skötte om åldringar i sitt hem. Visst var vi änglalika, det håller jag med om. Vi hade ju bara mysigt i soffan.
Det var trendigt ett tag att man lade en ängel med i kistan när någon hade dött men på senare tid har det inte hänt särskilt ofta. I alla fall har jag inte fått beställningar för det. Allt går i vågor, upp och ner.
Tack Anette, hoppas din gröt med sommarens jordgubbar smakar lite sommar.
Kram
Karin

Pettas sa...

Tack Gunnel! <3
Jag ler igenkännandet åt det ljud som också jag upplevde irriterande när änglaspelet gick igång. I vuxen ålder känns det så, som barn annorlunda.
Tack...här hänger några änglar, så småningom. Inte ännu, har jag fått upp dem.
Tack detsamma, en fin adventssöndag önskas!

Tove Olberg sa...

"Änglish" fine fine fine!
Du är en pärla på skriv och hantverk. Vilka superlativer med ett substantiv som det inrymmer vet du redan vid det här laget :-)
Gillar tant Lilly som inackorderade äldre, den idén är fin i dagens bristande äldreomsorg - en änglalik insats och om jag inte vore för äldre och jaa, ....
Änglaspelet har följt mig från barndomen och är ännu med mig :-)
Fin "ängelsk" adventsöndag åt er!

wiper sa...

Såna änglahår hade mina föräldrar på vår gran när jag var barn. Vilka härliga minnen du bjuder på. Änglaspel är nåt vi hade också och såna finns ju fortfarande att köpa. Du beskriver dina minnen så levande. Änglamobilen var fantastiskt fin. Vi hade många änglar i mitt barndomshem och många satt i

granen.

Dom sista ser ut som walldorfdockor. Min mamma gick på kurs och lärde sig göra såna.

Min mamma brukar säga när jag gjorde nåt bra: Du är en ängel. Det är du också Karin så jag önskar dig en underbar andra advent

Hälsning från
Malin

Pettas sa...

Johnny English...nu dök han upp helt plötsligt ;) i minnet.
Tant Lilly var en föregångare som tyvärr inte många har tagit efter. Hos henne mådde åldringarna bra. De hörde till familjen helt enkelt. Hon var en ängel i ordets rätta bemärkelse, inte alltför lätt änglaarbete men hon gjorde det bra!
Tack Tove! ha det ängelskt bra du med!

Pettas sa...

Tack Malin, jag är glad att kunna uppliva gamla minnen.
Du är observant, de är småkusiner till waldorfdockorna. En av mina utbildningar är Waldorfsmåbarnspedagog och många dockor har jag sytt genom åren. Inte bara små änglar.
Vi är nog alla änglar Malin, på ett eller annat sätt.
Önskar dig också en änglalik andra adventssöndag.
Karin

Nette Cecilia sa...

Härligt inlägg med änglarna ,kramen ,Nette

Anki sa...

Ännu en nostalgikick ... änglahår fanns egentligen inte på granen i mitt barndomshem, men jag såg sånt hos en lekkamrat och lyckades övertala farmor att köpa ... och åh vad jag tyckte det var fint! Inga änglar heller ... men hos mormor och morfar fanns det och när jag flyttade hemifrån så var det bland det första egna julpyntet jag köpte :)
Ha en fin fortsättning på dagen!

Pettas sa...

Tack Nette! <3

Pettas sa...

Det tycks som om jag bjuder på nostalgikickar hela tiden nu:) Vi är många som känner igen oss i det som fanns när vi var barn.
Tack Anki! Detsamma önskas!

Marina sa...

Så många vackra änglar! Vi hade inga änglar alls hemma hos mig (det skulle väl ha varit jag i så fall då!), men hos min mormor och morfar fanns det både änglahår i granen och änglaspel.

Pettas sa...

Där har vi en gemensam nämnare Marina. Också jag var ängeln hemma hos oss; ingen annan syntes i alla fall till. Tack!

Musikanta sa...

Underbara änglar du har gjort. Jag förstår att de är mycket uppskattade. Själv har jag en ängel i fönstret som jag kan se från min plats vid matbordet varje dag. Här kan du se hur den ser ut. http://musikanta.blogspot.com/2018/11/1615-anglar-finns-dom.html Min man fick en vit i 70-årspresent. Den har han i sitt arbetsrum.
Önskar dig en trevlig kommande vecka.
Ingrid

Ditte sa...

Vilken härlig läsning! Och lite igenkännande vad gäller änglar. "Änglahår" hade vi aldrig om våra ljus. Men det hände i Norge där jag delvis växte upp, att vi hade levande ljus i granen. Vet att vi även hade det när våra barn var små i början av 80-talet, men då i Sverige. Några änglar tror jag det fanns i min barndom och som hängde i granen. Minns också att bokmärkesänglar klistrades på smällkarameller.
Beundrar dina fina änglar och ser ju symboliken i dem. Förstår att du har gåvan att få till egna änglar. Och det blir ju än mer speciellt.
Ler igenkännande åt änglaspelet som döttrarnas pappa hade med i boet och som alltid var viktigt. Minns också att de kunde få fart. Saknar det...

Veiken sa...

Vi hade både änglahår (som var lite sticksigt) och änglaspel. Hmmm undrar var det har tagit vägen. Det klingade så fint i snurren.Änglabilderna hade jag också, men inte de andra änglarna som du visar! Det fanns ju andra.
Tack för ett trevligt inlägg!

Pettas sa...

Tack Ingrid!
Änglar är året-om-varelser, tack och lov. Fina att ha. En bra present är det att ge bort också. Tack detsamma Ingrid, jag kommer över och läser ditt inlägg!
Karin

Pettas sa...

Tack Ditte!
Bokmärkesänglarna var vanliga, vill jag minnas, det fanns ståtliga sådana där änglarna var ärkeänglar.
Ja, på något sätt kunde man sätta, kan man sätta fart på änglarna i spelet. Det finns fortfarande änglaspel att köpa och i antikaffärer kan man ofta se äldre spel. Som ett tips! :)

Pettas sa...

Ja, det fanns olika ängla-glansbilder, men jag tror att de små knubbiga på molntappen, var mycket vanliga. Tack Veiken ! :)

Paula Merio sa...

Juleljus med änglahår??? Har aldrig sett i hela mitt ganska långa liv!!! Är det något specifikt åländskt??? Häftigt må jag säga. Men ljusen ser lite ludiga ut, hahaha Skulle gärna vilja se en bild på en hel gran full av änglahårsljus. Måste nog googla.... Änglaspel däremot, såna har jag sett, spröda, och vackra. Det var dåligt med änglar även i mitt barndomshem. Kan inte minnas en enda. Du gör väldigt fina änglar, jag är lite, om inte rädd, så nästan-rädd för änglar. Allt som är perfekt skrämmer mig. Nu hastar jag vidare, tänk att jag åter lyckats missa en dag...

Pettas sa...

Jag tror inte alls att det är speciellt åländskt, utan kanske mera svenskt. Men tant Lilly hade änglahår på sina ljus och kanske hon hade fått dem av någon som hastade över havet västerut nu och då?
Jag har inte sett änglahår här någonstans sen dess men vet att de är vanliga i Sverige. Granen blir lite luddigt belyst med änglahår på ljusen.
Änglar är inte perfekta, inte i min värld i alla fall. I somras sålde jag en hel drös med busiga änglar, runda som äppel och vilda i uppsynen. De är som oss människor överlag, med lite svedda vingar. Skynda långsamt och ha det fint!

Annika sa...

Änglahår på ljusen hade vi när jag var barn. Tycker det är mkt vackert.
Karin, du och jag båda två älskar änglar. Jag anser mig vara agnostiker, men änglar tror jag på. OCH jag tycker så mycket om dem, både de jag har i juletid och de jag har annars året runt. Jag har en jättefin i bilen tex. Änglar finns. Änglaspel hade vi också, men numera tycker jag kvaliteten är så dålig på dem, så jag har faktiskt inget sen min senaste brakade ihop. Kommer inte att köpa fler heller, men jag tycker om dem. Annars kommer jag nog se till att min samling av änglar växer. Tack för ännu ett fin inlägg.

Pettas sa...

Jag tror att änglahår är väldigt svenskt och vi på den här ön tar från både öst och väst åt oss det vi tycker bäst om :) men änglahår är inte vanligt här. Tror säger jag igen, för jag vet ju egentligen inte hur folk har det i sina hem.
Vi är nog lika i det sammanhanget, vad gäller änglar eller vad man vill kalla dem :)
Änglaspelet från barndomen förändrades till att bli av sämre kvalitet tills jag som vuxen köpte ett eget ( som dottern förmodligen har om hon inte har köpt ett ännu nyare nu) . Jag håller med om kvaliteten där.
Änglar kan man ju ha hur många som helst hela året om.