söndag 16 december 2018

Lucka 16 / Julhälsningar


När barnen var små gjorde jag ett "flaggspel" av julkorten vi fick.
På ett vackert band fäste jag fast julkorten med små klädnypor
Sen hängde julkorten över dörröppningen till köket som en juldekoration i sig
som påminde oss om alla julhälsningar vi hade fått.


När julen var slut och innan allt plockades undan gjorde jag nya julkort av dem,
färdiga att använda inför nästa jul.
Återanvändningstanken har hängt med länge för min del.
Så gör jag nu också, jag klipper, klistrar och fixar både julkort, paketkort
och kanske något annat av julkorten vi får.


Det var kanske inte så populärt i början men så småningom vågade andra också anamma
återanvändningsmetoden.
Jag tror att man skämdes lite grann för att göra så, man ville visa att man hade råd att köpa nytt.
För min del handlar det om att ta vara på de resurser som finns
samtidigt som man sparar några slantar.
Hållbart miljötänkande är det också.

En god väninna till mig gör också egna kort av återvunnet material
Vi sänder varandra s.k. returkort, som vi har klippt och klistrat ihop.
Också till födelsedagarna gör vi så och det är alltid lika roligt att se hur den andra har fått till det.

Nå, var och en gör som den vill.
Jag fortsätter på mitt sätt....


 Men tiderna förändras.
 Julkortsmängden har sinat både på det inkommande och utgående
 kontot. Många hälsningar går ut i världen via e:post och facebook och många kommer in
 samma väg. Det digitala julkortet blir allt vanligare


Inget fel alls i det.
Det är hälsningen som är den viktigaste, fastän det är
väldigt roligt att hitta lite post
i postlådan nu och då.

Postlådan hos oss får inte
påfyllning särskilt ofta längre
eftersom de flesta räkningar
dras direkt via e:faktura-systemet på banken.
Mycket behändigt är det
Ingen reklam får vi och dagstidningen läser vi digitalt.

Men ändå...kanske man ändå
borde ge sig lite mera tid
för att sända iväg ett
personligt handskrivet kort
eller brev?   
Undrar jag som har blivit
mera restriktiv
i julkortsskrivandet med åren.
Det måste erkännas.
Det handlar förstås om tidsprioriteringar, någon stress ska man inte känna.

Jag vill själv skriva brev och hälsningar för att jag verkligen vill göra det av hjärtat och inte för att jag känner att jag måste göra det.




Ibland har jag upplevt att vi har fått julkort/hälsningar bara för att det har känts som ett måste
hos avsändaren.  Hjärtat har inte varit med, det både märks och känns.
Så behöver det inte vara.

Då har jag slutat att sända julkort tillbaka för att hjälpa till på traven.
Någon måste bara ta det avgörande steget.
Nästa jul har ingen julhälsning kommit från det hållet och
för min del har det känts bra.
Säkert också för avsändaren
Bättre så än att känna ett onödigt måste.
Vänner och bekanta kan man vara ändå.

I våra dagstidningar på Åland har man möjlighet att sända julhälsningar i form av en liten annons som berättar till vilken organisation man ger ett bidrag istället för att sända personliga julkort.
Vi gör ungefär likadant, vi sänder en musikhälsning till släkt, vänner och bekanta via radion
förutom de få julkort och julbrev som vi också sänder.

Många låter helt och hållet bli att sända julhälsningar, vilket också är precis som det ska vara.
Man ska följa sitt hjärta också i de här sammanhangen
Den fria viljan ska råda.


Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

18 kommentarer:

Gunnel sa...

Julkorten är väldigt sällsynta här. Men å andra sidan sänder jag inte själv iväg några. En kul idé tycker jag det är med åkerbruket av korten som du gör. De gamla korthälsningar jag har kvar använder jag på mina scrapbook-sidor. Den hobbyn är ju också lite av ett återbruk. Hoppas ni får en lugn och mysig adventssöndag.

Tove Olberg sa...

Så klokt och inspirerande om julkorten, riktigt fyndigt återbruka och ha roligt!
Det var på julkortstiden det begav sig :-)Så många julkort under barndom och uppväxt och en bit in i vuxenlivet det har skickats och mottagits!
Råd att köpa ja, det kom väl ur en viss fattigdom eller bara dålig råd som blev mer synlig då köpemöjligheter kom.
Något finns i mitt bakhuvudet kring detta då jag växte upp med farmor och farfar som var födda före och i sekelskiftet, 18-19.
Hemsydda, ibland omsydda mycket fina kläder hade vi syrran och jag, farmor var ju sömmerska, men det blev de första köpeplaggen som hägrade.
.... och så var det det där med måste då..
Vi är några varelser vi människor med lite av varje för oss i våra föreställningar.
Vad har vi/jag för värdegrund ...
Ska säga det drar i gång i mitt minnes- och tänkeskåp här nu ...
så roligtgött att få utväxla tankar som bokstavligen i akt och mening finner vägen från toppen och hjärtat och rinner ner i fingrarna ...
tack för idag!
Fin tredje advent till pettasriket!


Pettas sa...

De blir allt sällsyntare här också. Det blir rätt stora extra kostnader för folk som redan har mycket kostnader tack vare julen. Några kort skriver vi ännu, några vi verkligen känner att vi vill ha den kontakten med men annars blir det på annat sätt. Scrapbook är också ett slags återvinning, jag sökte namnet när jag skrev inlägget men det ramlade aldrig ner : ) tack nu fick jag hjälp av dig!

Pettas sa...

Återbruk ligger nära till hands för mig. Jag mår bäst av att återbruka. En enkel ekvation.
Föreställningar är ett bra ord i sammanhanget, det är sådana vi har, som låter oss stressas för att räcka till. Lyckligare blir vi inte, tvärtom, det är bara en glansbild vi söker med det. Av hjärtat ska det vara.
Ha det fint Tove med ditt härliga tänkeskåp, lysande som en stjärna i toppen på granen.
En fin tredjeadvent önskar vi dig här från Pettasriket.

Paula sa...

Godmorgon, läser din inspirerande julkalender medan jag nöjd konstaterar att allas vår Krista gjorde ett bra lopp i skidspåren och lyckades förmodligen ta sig upp på prispallen. Nu ska jag berätta: jag har mycket begränsade möjligheter ekonomiskt att tillgå under julen. Jag har dock prioriterat julkortssändande varje år för det är en personlig hälsning som jag uppskattar att få. Speciellt vill jag ju skicka en hälsning till dem som inte deltar i sociala medier, och det visar sig att det är många av mina finska gamla vänner som inte gör det. Men, det är ju rent förskräckligt att man höjt portot till 21 kronor per utrikes brev. Oavsett om det ska ända till Australien eller till grannlandet Finland! Men, jag har nu i år prioriterat mina finska vänner och dragit in på de andra. Jag har valt att köpa mina julkort från välgörenhetsorganisationer. Känner igen detta klippa-klistra-system. Jag älskar att klippa-klistra och göra collage och dylikt-. Och vilka fina gamla motiv du visar upp, de ger en äkta julkänsla!

wiper sa...

Det var kreativt gjort av julkorten. Kan se framför mig hur läckert det såg ut. Så bra och miljövänligt att du återanvände korten. Jag tycker att det är en toppenidé och nästa jul skall jag försöka göra detsamma. Jag gillar ju återanvändning själv så second hand är toppen. Jag köpte mycket där då jag gjorde nåldynor så inget var nytt på dom.

Jag gillar kortet med änglakören, så fint. Tänk när man skrev brev till varandra. Själv gillade jag snygga brevpapper och nu finns det knappt några att välja mellan. Pennor behöver vi nog ett tag till ;). Gillar din kalender där hjärnan går igång och det kommer upp minnen. Eftersom vi får lite julkort men inte lika många som förr så skickar vi själva också till dom.

Fast det slutar nog med att man ger sin hälsning över nätet.

Ha nu en skön söndag
Hälsning
Malin

Pettas sa...

Ja, Krista tog brons! Bra jobbat, hon är duktig vår Krista!
De gamla julkorten på bilderna har jag inte i mina gömmor längre. Jag har sänt dem till Folkminnesförbundet i Helsingfors men bildminnena har jag kvar i arkivet.
Portot är dyrt, jag håller med dig. Man får lov att prioritera. Ett julkort, en julhälsning som skrivits av hjärtat känns. Ett tag köpe jag också julkort från Unicef, men nu gör jag så här helt och hållet. Klipper och klistrar.
Tack Paula! :)

Pettas sa...

Tack Malin!
Jag tycker om att pyssla :) och ta vara på.
På det sättet blir julkorten också personligare.
Nåldynor, så kul. Du gav mig idéer nu! :)
Änglakören sjunger amerikanska, de kommer från USA ursprungligen.
Nu för tiden kan jag knappt skriva läsligt längre, det är så mycket enklare att knappa in orden på datorn. Träning krävs men att vara lite mera personlig är inte helt fel. Jag hade en god vän i Danmark som aldrig gav upp brevskrivandet för hand, han nekade elektriska stilen som han sade.

Ha detsamma Malin, njut av de tre ljusen idag!

Anki sa...

Kul med de återanvända julkorten ... verkligen kreativt!
Numer skickar jag väldigt få julkort ... mest bara till dem som inte har någon dator.
Därmed har de analoga julkorten minskat här också medan de elektroniska blivit flera ...

Pettas sa...

Tack Anki!
Jag tror att det är ett "fenomen" som vi får vänja oss vid. Tider förändras, traditioner detsamma. De elektroniska har redan tagit över och mera lär det bli.

Ditte sa...

Så kloka tankar! Och tanken på att använda gamla julkort till att göra nya tycker jag är jättebra. Hade inte kommit på den idén. Vad gäller julkort är jag kluven. Men att skriva en hälsning som är personlig om det är till jul eller när som tycker jag om. Ofta har vi varit borta en bra tid före jul och då har det blivit en elektronisk hälsning. Men jag kan sakna åren när jag skrev många personliga julkort. Men det har också att göra med att jag sedan många år tillbaka har svårt för julen och dit hör ju julkorten.
Blev glad åt att se fina julkort här hos dig.
Önskar dig en fin tredje advent.

Pettas sa...

Tack Ditte!
Man behöver förstås inte begränsa återbruk till julen, det fungerar året om, men det vet jag att du vet :). Förstås.
Personliga hälsningar tycker jag också om och man kan nästan få vingar när en sådan finns i postlådan någon dag när som helst.
Jag har förstått att julen för dig inte är lätt. <3
Tack och tack detsamma, en fin tredje advent önskar jag dig också!

Lena i Wales sa...

Fina luckor du bjuder på!
Har börjat ta igen vad jag missat när jag varit i Sverige.
Jag brukade alltid göra collage av gamla julkort förr, roligt och miljövänligt.Gav collagen till de som jag brukade leverera julkort till deras hus. Ofta uppskattat.
Önskar dej en trevlig adventsafton!

Pettas sa...

Tack Lena!
Så roligt att också du har pysslat med collage av gamla julkort! Det är både roligt och också uppskattat.
Tack detsamma!

Musikanta sa...

Nu har jag suttit och läst igenom alla dina ju(v)liga inlägg sedan sist jag kommenterade. Det har varit roligt att få ta del av dina barndomsminnen, de tvåbenta mössen som gjorde hål i pepparkaksdegen, den fina gungstolen som din mamma använde som barnvakt och luciafirandet. Kent brukar fixa till julkort av något av våra bilder, få se vad det blir i år. Tycker fortfarande att det är roligt att både skicka och få julkort. Kul med tomteflickorna, de första som jag sett hittills i år. Annars är tomtarna överallt bara gubbar och pojkar.
Ingrid som varken bakar eller lagar mat till jul.

Pettas sa...

Tack Ingrid! :)
Vi får alltid ett julkort av ett par bekanta som har fixat julkort av sina foton. Snyggt och fint blir det alltid.
Det skulle nog bli tomt utan julhälsningarna men som det ser ut så har julkortsmängderna minskat rejält. De pratade om det i tv-n här om kvällen också. Men det kanske vänder? Man vet ju aldrig.
Jul blir det ju ändå fastän man inte bakar eller lagar mat :)
Ha det gott!

Anne-Marie sa...

Du har varit flitig sedan jag tittade in senast. :) Det blev en liten bloggpaus pga låg energi den senaste veckan.
Visst är det trevligt att få julhälsningar via posten. Dock verkar många helt ha gått över till elektroniska hälsningar - jag är en av dem.
När jag var yngre fick vi väldigt många julkort via posten. Det var innan internet fanns. Minns så väl ett år när posten dröjde väldigt länge. Till slut hade den kommit och brevbäraren hade lagt en hel hög med julkort i vår brevlåda. De flesta var dock till andra mottagare. Han hade troligen tröttnat och orkade inte. :)
Ha det gott Karin!

Pettas sa...

Har jag en julkalender så får man vara flitig för att fylla alla luckor :) och så drar minnen och foton iväg med mig...
Vi är både ock-skrivare ännu. Några julkort/brev skrivs resten kommer via Internet på något sätt. Nödvändigtvis inte till jul utan kanske efter...om jag vill skriva något mera blir det ofta så istället.
Praktiskt av den trötta brevbäraren, haha...ni fick kanske jobba istället? Ha det gott du med Anne-Marie!