söndag 8 juli 2018

Veckan som har gått....

Ja, vad allt har hänt egentligen?
Dagarna flyger fram och så ska det vara.
Tidigt upp och sent i säng och det går bra så länge det är ljust både morgon och kväll.
Jag är som björnen ungefär. Sover när det blir mörkt igen och då går jag mera eller mindre i ide.
Sover klockan runt, ungefär.




















I onsdags fick vi hem våra tre Aaltostolar, som vi har låtit en skicklig möbeltapetserare klä om.
Jag tänkte göra det själv men både Uffe och jag insåg
att tiden inte räcker till och glad är jag för den insikten, för så bra som de blev gjorda hade jag knappast klarat av själv att göra.
Inte på den korta tid som de nu blev fixade på, i alla fall.

Nu kan vi bara inte bli annat än glada när vi sätter oss i dem.
Men helt lätt var det inte att hitta det tyg vi ville ha, så vi måste beställa det
(från England You know,)
Nu är de i alla fall hemma hos oss igen.
Nu borde jag byta draperier och matta i tv-rummet där de ska stå.
Det ena ger det andra så att säga.
Men det får vänta till hösten.
Samtidigt som stolarna kom hem sände vi iväg en till för omtapetsering.
Nu när vi ändå är på gång. Det blev en bit tyg över så ...


Nu är det cafétiden som gäller men trots det så har jag givit mig tid att gå
på ett föredrag som Emelie Enckell höll
om den bok hon har skrivit om sin mor. "Generalens dotter".
Jag har börjat läsa den ( jag köpte ett ex)  och ja, jag har fastnat.
En skön känsla är det att bara försvinna till tiden för första världskrigets Finland.
Där befinner jag mig just nu i boken men så småningom närmar sig
det skrivna den här tiden.

När Emelies mor dog visade det sig att hon lämnade tre kappsäckar fyllda av dagböcker och brev
till sina barn att ta hand om och att läsa. De kände inte till skatten innan så det blev en
överraskning för dem och Emelie som är den yngsta av dem, har alltså skrivit en bok
utgående från det efterlämnade materialet.
Familjen Enckell har ett sommarställe här på Gamlan i Geta sedan många år tillbaka. 



Föredraget hölls i Geta bibliotek som vi har all anledning av att vara stolta över här i kommunen.
Det fanns ett förslag till att lägga ner biblioteket för något år sedan från politiskt håll men tack och lov blev förslagshållaren i minoritet. Kultur ska man inte släppa ifrån sig allt för lättvindigt.
Biblioteket behövs och jag ska ta er med dit igen lite längre fram och visa mera. Nu visar jag min
utsikt från platsen jag satt på vid det välbesökta tillfället.


   Bönorna har överlevt!  I år tror jag att det är jag som avgår med segern.
   Bäst att bara tro. Jag kan inte visa långfingret åt fasanerna ännu.
   Utan konstbevattning skulle det inte ha fungerat alls, för här är fortfarande väldigt torrt.
   Men nätterna börjar leverera dagg och det är bra!  Landet som sådant levererar rätt vackert
   "ogräs" som vanligt. Opiumvallmon blir vi nog aldrig av med och egentligen vill jag det inte heller.
   Fastän jag använder mängder av de små vallmoplantorna till gröngödsling så låter jag alltid några
   bli kvar för sin skönhets skull.


 Vallmokapslar är också vackra "eterneller"
 att ha i vas under vinterhalvåret.

 Mindre vackert är det uppe på berget
 femtio meter från huset...
 Så brunt och dött som det är nu, har jag
 aldrig varit med om tidigare under mina år här.
 Nu ska man verkligen vara försiktig med
 eld och med maskiner som kan slå gnistor


 Alla små träd av olika slag har helt enkelt
 torkat bort och är döda som bara den.
 Gräset är brunt och det knastrar under
 skosulorna när man går över berget.


    Den första veckan i juli är förbi, vi har haft fina dagar med lagom mycket gäster, förutom
    de senaste två då det har varit få gäster. De dagarna behövs också. Då passar vi på att göra
    sådant som vi inte hinner med annars.  Allt har sin tid.


    Nu ska den här kvinnan lägga sig , snart är det morgon igen och färskt bröd ska bakas till
    caféet. Ja, det hann bli söndag ....en minut över midnatt . Godnatt!
  
   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

24 kommentarer:

  1. Stolarna blev fina. Ibland är det bra att man inser sina begränsningar. Visst är det roligt att prova på lite av varje, men man måste nog konstatera att tiden inte räcker till allt. Vallmokapslar samlar jag med på när jag får tag på. Förr hade jag olika slags eterneller i trädgården och jag börjar sakna det. Får kanske satsa på en ny säsong. De där bullarna ser goda ut...precis vad jag önskar mig till förmiddagsfikat. Ha en skön söndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är mycket nöjda med stolarna. De ser enkla ut att klä om men till och med möbeltapetseraren blev förvånad över alla krumelikrokar som ändå fanns trots det släta utseendet. Så jag är väldigt glad för att jag inte började själv. Nu har vi stolar livet ut...
      Du är som jag, jag saknar också eterneller. Jag hade risp i olika färger ett tag.
      Synd att jag inte kan flyga dig några varma bullar till fikat idag. Ha detsamma Gunnel!

      Radera
  2. Godmorgon i stugan! Stolarna blev kanonsnygga, men det är som du säger, det stannar inte där för sedan ska det ena efter det andra också bytas ut för att matcha. Åh vad intressant att läsa boken om ens mor och det hon lämnat efter sig. På "gamla" dagar har jag blivit mer intresserad av historia och speciellt om Finland. Ska se om jag hittar boken när jag åker till Sverige och Finland i augusti.
    Så du vann? Grattis! Men du, spara på fingrarna ett tag till. You never know.
    Ha en skön söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. God middag säger jag i min tur! :) Egentligen är det bra att klä om stolar ibland, för då får man ännu mera fixat än vad man har tänkt sig det från början. Hela rummet blir som nytt antar jag, hoppas jag.
      I boken om generalens dotter fick jag lära mig mycket om Finland som jag inte kände till alls. Också om Ålands roll under den tiden. Nyttigt att veta. Perspektivet blir ett annat och jag ser med andra ögon på det hela redan. Man är verkligen en liten skit i det stora hela när det kommer till...
      Jag tar det aningen försiktigt med fingret, ja! Mötte Filip i rabatten för en stund sedan så något lurt är det allt på gång.
      Ha detsamma Taina!

      Radera
  3. Jag läser med största möjliga nöje, med största eftertänksamhet och det som finns mellan linjerna också om livet som går och pågar, om sparsamhet å njut av det vackra .... Som fåtöljerna. .. Som opium nästan ju... Men nu ska jag avsluta kommentaren💝💝


    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, livet går och pågår, så är det. Mitt i allt detta så finns så mycket att njuta av, att tänka på. Livet är.
      Opiumfåtöljer? Varför inte? Bra förslag Tove! :)

      Radera
  4. Åh, dessa stolar är så vackra! Ohc så fint ni fått dem omklädda. Kan tänka mig att det var svårt att hitta ett tyg till dem för att få ett hållbart ett och så är fint, är inte det lättaste. Bibliotek är viktiga och fint att ert får vara kvar. Och roligt att dte är lite aktiviteter där. Boken har jag inte hört talas om men den låter intressant. Ser fram emot att du tar oss med på ett besök till Geta och biblioteket. Har aldrig varit där, dock i Geta.
    Så bra att dina bönor tycks överleva denna gång och förstår att du fått hjälpa itll med vattnet. För visst är det torrt.
    Hoppas det snart kommer regn . dEt kan ju regna på nätterna.
    SEr fram emot att ta mig en tur till ert café och att just se fram emot saker tycker jag om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är väldigt vackra också i mina ögon. Nästan så att jag inte vill sätta mig ner i dem, bara stå och titta på dem. Med tanke på hur de såg ut tidigare så har de verkligen fått en rejäl ansiktslyftning.

      Att spara bort kultur och bibliotek är det sämsta sparande man kan tänka sig enligt mitt förmenande. Även om det är ont om sekiner så och kanske just därför, så är det oerhört viktigt att kulturella ting och liknande får blomstra mera än någonsin. Det ger näring åt människor som inget annat. Också den med tunn börs kan gå på biblioteket och ta till sig den "näringen" utan att bli fattigare. Man blir bara rikare inombords.
      Boken är nyligen utgiven så jag kan tänka mig att den just därför inte har synts till så mycket. Kanske också att författarinnan inte har gjort stort väsen av det.
      Ja, det är verkligen torrt, tack och lov för nattdaggen.
      Ser framemot att få träffa dig/er Ditte! :)

      Radera
  5. Underbara stolar! De ser sköna ut också!
    På torsdag kommer vi med några vänner och tar en fika hos er och tittar på utställningen. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man sitter väldigt bekvämt i dem Unknown! :)
      Varmt välkomna allihopa! Ser framemot att få se vem ni är! <3

      Radera
    2. Gunilla Olsson9 juli 2018 10:56

      Jag vet inte varför jag blev Anonym! Tror att det beror på att jag inte var inloggad... Hoppas det funkar nu! ��

      Radera
    3. Förmodligen är det så Gunilla! Härligt att det var du och dina vänner! Det blev riktigt spännande för min del att få se vem som skulle komma. Kram till dig! Välkomna!

      Radera
  6. Så fina stolarna blev.
    Ibland är det bättre att låta “experterna" ta hand om vissa saker.
    Din trådgård ser verkligen fin ut. Kul att bönorna klarade sig.
    Men att det är så torrt. Det påminner om Kalifornien där vi har det väldigt torrt nu.
    Ja, som du såg på min blogg brinner det för fullt. Idag var i alla fall luften klarare även om branden växt i storlek. Allt beror på hur vindarna blåser. Hoppas att ni klarar er undan bränder.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så att var och en passar bäst på sin plats. Jag platsar däremot bra i stolarna :)
      Trädgården klarar sig bra i alla fall trots väderleken som inte är som den brukar vara, så jag är förstås nöjd och glad. OM det kommer regn så kommer det formligen att explodera och spruta fram grönsaker. OM.
      Ja, jag följer med hur ni har det i Kalifornien. Fruktansvärt och hemskt. Ja, hoppas det lättar för er med bränderna. Här är så litet i jämförelse med allt som finns hos dig. Bränderna hinns ofta tas om hand i god tid dessutom. Fördelen med det lilla samhället. Ha det gott och lycka till!

      Radera
  7. De där stolarna är verkligen sköna att sitta i och nu även fina att titta på. Sköna stolar är viktiga och värda att vårda.
    Jag tycker att det är torrt här i Stockholm, men oj så torrt det ser ut på ert berg. Hoppas verkligen att folk är försiktiga när de är där, så att det inte börjar brinna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Humlan, precis så. Det är sköna stolar att sitta i och nu har vi stolar våra liv ut helt säkert.
      Det är torrt här så in i vassen ( fast där är det säkert vått ;)) Så roligt att du tittar in här. Ha det fint i Stockholm, staden i våra hjärtan :)

      Radera
  8. Grattis till superfina Aalto-stolar. SÅ fina. OCH sköna.
    Jösses Amalia så torrt ni har. Björkarna... hur sorgligt ... Såg bilder från vårt sommarställe i Närpes också. Fnösketorrt där med. MEN jag tror ni har det värst, helt klart.
    Vallmo, en gång i tiden var det min favorit bland blommor. OCH jag älskar dem än idag. Idag är hortensia det finaste jag vet ... Men, det finns så mkt vackert att det är svårt att välja. Men vallmo, skulle gärna ha ett fång av dem i min täppa.
    Ha en fin måndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika! De blev precis så fina vi hoppades på att de skulle bli.
      Ja, det är sköna stolar att sitta i.
      Det är fnösketorrt här och vi väntar nästan förtvivlat på regn. Bönderna har det jobbigt med foder åt sina djur just nu, nödslakt pratas det om också här på Åland, inte bara i Sverige. Nu märker man hur viktigt vattnet är.
      Hortensia är en fin blomma; önskar att jag hade den också men den vill inte överleva vintrarna här; måste flyttas in till vintern och den delen av växtlighet har jag lagt bakom mig. Vill inte flytta ut och in på krukor längre...bara ett fåtal har jag kvar.
      Ha det gott du med!

      Radera
  9. Vilka underbara stolar! Verkligen ett perfekt tygval. Visst är sommaren underbar men ack så torr. Här är björkarna också gula och lite tragiskt är det ju att se höstfärger innan halva juli har gått, men visst njuter jag av värmen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vi tycker det själva också! Vi sökte rätt länge innan vi hittade "vårt" tyg och då fanns det förstås i England. Men turligt nog kan man beställa.
      Jag förstår så väl att du njuter av värmen. Så gör jag också; idag är det verkligen sommar här hos oss. Torkan kan vi intet göra åt, men visst ställer den till för jordbrukare och djur.

      Radera
  10. Fina stolar, klassiskt vackra.
    Så mycket du hinner med. Att du bara orkar!!!
    Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har haft tur vad gäller Aaltostolarna. De är väldigt dyra att köpa nya, men vi köpte dem på en auktion för en struntsumma och nu är de som nya!
      Jag tror att du också är en person som hinner med mycket Lena. Trivs man så orkar man och så lär man sig att vila i språnget. Tack snälla du!

      Radera
  11. Hej Karin, oj så fina stolar, man blir glad av att se dem. Att de sen är bekväma gör inte saken sämre..,
    Oj så torrt och eländigt det såg ut. Nog börjar det synas här också, några gräsmattor att tala om har vi inte längre, men märkligt nog är naturen ändå grön i övrigt. Visst är bibliotek viktiga, jag trakterar mitt lilla minst två gånger i veckan och lånar massor av böcker. Det är viktigt att visa att det lånas och att det är besökare, annars blir det genast hot om nedläggning. Nu ligger vi så långt från stan, (6mil) att det ska mycket till innan man kan lägga ner här...Så du lever mest bara nu på sommaren, ja mycket har ni ju att göra. Jag är mera van att ha mer att göra på vintern, iaf då jag jobbade, många år på skidort har det blivit. Må gott i värmen hälsar jag från pörtet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Paula!
      Ja, man blir glad av stolarna, absolut.
      Ja, vi har torrt och eländigt här på många ställen. Något regn syns inte till än på ett tag.
      Bibliotek är livsviktiga skulle jag säga utan att överdriva. Om man inte har något annat så kan man i alla fall läsa böcker, lyssna på musik och allt vad ett bibliotek står för i kulturella sammanhang.
      Dessvärre förstås det inte alla gånger när det handlar om sekiner och räknande. Då tänks det ofta bara lika långt som näsan är.
      Jag lever nog hela året om skulle jag tro, inte mest bara på sommaren, men varje årstid här ser olika ut för vår del. Nu är det caféet som gäller, sedan allt härligt höstarbete, så den fina vintern, numera också utomlands ett tag och så är våren här igen. Här levs det fullt ut alla årstider, men cafétiden är förstås annorlunda med rätt mycket jobb. Roligt jobb; annars skulle vi inte hålla på, pensionärer som vi är. :)
      Må detsamma Paula i ditt pörtet, var rädd om dig!

      Radera