onsdag 20 november 2019

Lissabons Oceanarium, del 5

    Det är väl lika bra att ta alla delar som jag fortfarande vill visa er från Lissabons Oceanarium
    på rad nu.
    Del 4 igår, del 5 idag och imorgon kommer den avslutande delen .

    Jag tog många bilder men ändå inte sååå många, för ljuset var inte det allra bästa
    fotomässigt sett.  Antagligen för att det störde havsdjuren som är vana att ha en viss
    "belysning" i djupet där de normalt bor.

    Och en viss syrebrist började kännas av också hos fotografen. Ni vet när man har
    vandrat i timmar i ett museum hur man börjar känna sig efter ett tag. Kanske det skulle
    ha hjälpt med en stunds vila någonstans, att dricka lite kaffe eller så men nu blev det inte så
  


    Havsanemonerna är kanske de vackraste djur som finns?
    Där ligger de och svajar lite av och an med sina "kronblad"  i vattnet
    precis som om de var blommor


    Vilket de inte alls är....
   

   Ibland kallas de för sjörosor eller havsrosor också, latinska släktnamnet är Aciniara.
   De är vattenlevande djur i underklassen sexstråliga koralldjur.


   Havsanemoner tillhör stammen nässeldjur (Cnidaria) och är därför nära besläktad med
   koraller och maneter.
  

   Havsanemonen är vanligen en  polyp med stickande nässelceller i sina tentakler.
   Nässelcellerna kan paralysera och fånga byten, som sedan förflyttas med hjälp av tentaklerna till
   munnen för matspjälkningen i en central hålighet.

   Tro nu inte för allt i världen att jag är så spränglärd på havsanemoner att jag kunde det jag
   har skrivit av egen kraft. Nejdå, Wikipedia har hjälpt mig och så har jag den fördelen
   att jag råkar vara gift med en marinbiolog som kan berätta det mesta för mig.
   Han är som ett Wikipedia i sig.
   Uffe har dykt utanför Norges kust för många år sedan när han jobbade som forskare.
   Han påstår att det är hur vackert som helst under vattenytan och på djupet.
   Där "blommar" det också vackert med hjälp av dessa havsdjur.
  


    Jag blev som vanligt är för mig, fascinerad och hänförd. Tänk så mycket skönhet det finns
    där en landkrabba inte ens kan tänka sig att den finns. Skönheten.

   

    Och givetvis så fanns det hur många stora fiskar och små fiskar av olika sorter som helst
    där. Oceanariumet är stort och djupt....


    Här står vi på ett våningsplan över det lägsta  och tittar på rockorna som ligger flata som
    plättar i en stekpanna.


    Jag berättade tidigare att den dagen vi var där så hade tydligen många dagisar och småskolor
    bestämt sig för att besöka stället. Här har man placerat en hel del av de små entusiasterna...


    som bl.a. får se den väldigt speciella solfisken. Peixe-Lua  på portugisiska, ocean sunfish på
    engelska och mola mola på latin.
    Den kan bli mera än tre meter lång och väga över två ton!  Orsaken till dess namn är
    att den ofta ligger på sida på havsytan och lapar sol samtidigt som fåglar plockar parasiter
    från skinnet på den.
    Det låter ju hur skönt som helst eller hur?
 
    Kvinnan på bilden tar foto av den när jag tog mitt foto. Den solfisken är bara liten. Det fanns
    flera och mycket större och ibland kom de riktigt nära glaset  för att
    titta på alla människor, precis som vi stod där och tittade på den.



    Det finns ingen som helst möjlighet att visa alla typer av havsdjur som verkligen finns i det stora
    oceanariumet .Inte en chans annat än om jag skrev en bok om det hela men då måste jag
    nog bosätta mig i Lissabon några år först ...


                Förutom de djur som jag har visat redan så fanns det otaliga raser av grodor
                och ödlor...


    Krabbor av olika slag finns också förstås...


   samt många olikfärgade sjöstjärnor. Och mängder av andra havsdjur ...som t.ex bläckfiskar
 
   Det finns med andra ord precis hur mycket som helst att titta på och uppleva där.
   Uffe och jag bara snusade lite på en del av hela härligheten.

   Så här långt denna gång.
   Imorgon i del 6, den sista delen,  ska jag visa er en av mina absoluta favoriter

   Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

14 kommentarer:

Annika sa...

Precis, tänk så mycket oändlig skönhet det finns under vattenytan.
SÅ mycket vackert.
Havsanemoner tex.
Jag vet när jag bara snorklat i Karibien vilken värld jag sett bara från det lilla. Då kan jag bara föreställa mig om man verkligen går ner på djupet och dyker.
Läckert som bara den. Men jag skulle inte våga dyka med syretankar etc. Däremot är jag glad över att det finns så många dokumentärer från havens djup.
OCH såklart museer, som det du var på.
Underbart fina bilder.
Ser fram emot att se dina favoriter imorgon!!
Ha en fin och bra dag!

Gunnel sa...

Så mycket vackert det finns under ytan. Jag hade gissat på blommor om du inte berättat att det var djur. Du har tur som har en expert att fråga när det gäller det här ämnet. Solfisk har jag aldrig hört talas om. Du har väckt mitt intresse för att veta mer om detta. Jag ser fram emot nästa inlägg. Trevlig kväll.

Pettas sa...

Annika,

Väldigt mycket vackert finns under vattenytan. Oväntat mycket..
En hel värld i sig själv, ungefär som en annan planet.

Det krävs utbildning för att dyka med syretankar, och för min del så stannar jag gärna lite högre upp i den världen, ser hellre på bilder och besöker oceanarium :)
Är så gott som säker att du gillar mina favoriter...
Ha en fin dag du med Annika!

Pettas sa...

Gunnel,

Det finns, verkligen, mycket vackert under ytan.
De ser ju ut som blommor men om man tittar lite närmare ser man en mun av något slag. Ja, tur har jag absolut, jag bara frågar och får svar.
Solfisken var helt ny för min del också, väldigt speciell och nyfiken. Jag tog bilder av den på riktigt nära håll men ingen av dem blev riktigt bra.
Trevlig kväll önskar jag dig också.

Mias Mix sa...

Spännande och vackert! Min familj älskar att snorkla och dyka men jag får panik under vatten. När vi var vid stora barriärrevet fanns det båtar med glasbotten som jag kunde åka medan de snorklade. Glad att jag fick se jag också.

BP sa...

Din man måste ju ha känt sig som i paradiset. Ja, du med såklart, men jag tror att det ändå måste vara en speciell känsla att vistas i denna miljö som "proffs" som han ju är.
Havsanemonerna är ju helt underbara. De som överraskade mig är att de finns i så många färger som egentligen inte är "naturliga" för denna miljö.
Helt underbara bilder. Det känns verkligen inte att ljusförhållandena inte var de bästa.

Veiken sa...

Otroligt vackert. Jag har aldrig varit på stora djup, men legat på vattenytan och snorklat. Jag blev hänförd över det jag såg. Tänk att vara nere i djupet med tuber på ryggen. Vilken mäktig värld!
Ert besök på detta otroligt fantastiska museum visar verkligen att det är både färgrikt och vackert!
Tack så mycket för inlägget!

Anki sa...

WOW! Häftiga bilder på spännande djur där under ytan! En alldeles egen värld ...så fantastiskt!
Intressant att läsa och roligt att få ta del av vad ni såg!
Ha en fin torsdag Karin!

Rost och rädisor sa...

Wow, alla dessa fantastiska djur man aldrig kommer i kontakt med annars, färgerna, formerna!
Fina bilder!
Kram
/Anette

Pettas sa...

Mias Mix,

ja, det är så himla vackert.
Vi är rätt lika du och jag vad gäller att ha huvudet under vattenytan. Jag tränar och blir bättre på det men det är inte min gebit. Simmar gör jag gärna men dyker nej, men det är förstås för att jag aldrig har lärt mig konsten. Däremot är hela min familj rena vattendjuren, två är djuphavsdykare, och i övrigt är de som fiskar hela bunten, vilket känns tryggt.
Jag kanske ska göra som du, åka med båtar med glasbotten. En bra idé.
Bra alternativ. Tack Mia!

Pettas sa...

BP,

du har så rätt, så rätt, han vet ju av egen erfarenhet hur det verkligen ser ut i havets djup. Jag njöt jag också men jag är säker på att han njöt på ett helt annat sätt p.g.a sin erfarenhet som dykare i många år.
Havsanemonerna fanns faktiskt i många fler färger men bilderna var inget jag ville visa alls, så de är raderade, men det fanns rätt mycket i gult också. Njutbart i kubik.
Ljusförhållanden var rätt jobbiga längre ner/djupare man steg ner i oceanariumet.
Tack BP!

Pettas sa...

Veiken,

ja, det är synnerligen vackert, nästan overkligt att det finns sådana djur som är så färgglada som havsanemonerna.
Världen där nere lär vara helt otrolig och jag har ju själv sett både filmer och bilder från djupen som jag aldrig har varit i och förmodligen inte kommer att vara i på det sättet. Ytan gäller för min del. Sonen i familjen är också en djupdykare så när dykarna i familjen kommer igång med att prata om allt som finns därnere då kommer de verkligen igång :) Syrgastuberna gäller då förstås i denna mäktiga del av världen.
Om ni som reser så mycket kommer till Lissabon någon gång så gör ett besök, jag rekommenderar det varmt.

Pettas sa...

Anki,
Tack!
Det är en väldigt spännande värld att se på. Bekvämt är det också att bara gå omkring där med vatten på sidorna runt omkring en och titta in i havsdjurens värld och lite till. Vi besökte bara en del av allt detta som fanns. För vår del krävs flera dagar, man springer inte gärna bara förbi när man verkligen har möjlighet att få se allt man får se.
Ha en fin torsdag du med Anki!

Pettas sa...


Rost o Rädisor,

Det är ett ypperligt tillfälle att få se sådant man annars bara får se på tv eller på bild. Tack Anette!
Kram till dig med!