söndag 6 januari 2019

Alfrida stormade in.

I mitt senaste inlägg från nyårsdagen skrev jag att det drog in hårda vindar över land och att jag skulle ta en runda följande morgon den 2 januari för att se vad som hade hänt på utsidan.

När vi lade oss vid halvett-tiden (vid midnatt) sade Uffe, just innan han släckte lampan,
 " att vi tycks klara oss bra i stormen."
Direkt efter det började telefonen att blinka, av och på, ett  par gånger
och då visste vi att strömmen snart skulle brytas.
Vi kände igen det sedan förr.
Ett träd hängde förmodligen över en ledning

En minut senare blev allt svart och vår ups till datorerna började tuta.
Ett ljud som är nog så enerverande så jag steg upp och stängde av larmet
Så lade vi oss igen för att invänta strömmen till följande morgon.
Vi är vana med att el-killarna sköter om det mesta medan vi sover.
Av och till vaknade vi till av allt ljud som hördes från utsidan av huset men
man kan inget göra när stormvindar upp till orkanstyrka drar över land och hav.
Det gäller att hålla sig inne och bäst är det att försöka sova och det gjorde vi.
En tanke gick till skogens alla djur och hur månne de har det där ute i infernot?
Har vi taket kvar i morgon när vi vaknar? 

De ligger på rad bredvid varandra. Plötsligt blev allt så ljust och tomt mot norr

Följande morgon vaknade jag före Uffe och steg upp...
Jag behövde inte gå ända ut för att se vad som hade hänt på utsidan..
Men givetvis så måste jag se verkligheten på hela tomten, på hus och på all egendom som hör till
Vi har klarat oss bra, bara fyra träd har fallit på vår tomt, tre granar, en björk + en torr rönn på baksidan av lidret, som nu vilar med sin krona på baksidan av taket.
Ingen plåtskada har dock skett.


Björkveden är på väg in..Växthusstommen är intakt men utan många glas

Veden är på väg in , så såg det ut när vi tittade ut genom cafédörren.
Stora växthusets glasrutor har flugit ut över nedre delen av tomten, flera av dem ända ner i diket
Vilken lycka att ingen har blivit halshuggen av de flygande glasrutorna som måste ha kommit i hård fart innan de landade i snön lite överallt .
Skrämmande är tanken på faran...brrrr...


Marken var täckt av trasiga glasskivor

Men vi har klarat oss, vi har små skador i jämförelse med många, många andra i landskapet Åland. Det vi inte visste då var hur andra hade det, för alla kommunikationsmöjligheter saknades
Vägarna lär ha varit blockerade av träd som hade fallit kors och tvärs över dem,
röjningsarbetare var i gång i tidig timme för att folk och räddningsmanskap
skulle kunna ta sig fram, för alla elmontörer och allt vad som krävs när katastrofen är ett faktum.
Ett faktum som sakta växte fram. Det var overkligt allting.

14000 hushåll blev samtidigt utan el och utan el fungerar det inte.
Vi lever i ett sårbart samhälle.
Utan el betyder det att man är utan kommunikation, vatten, värme
 ( i stan och i andra tätbefolkade områden var fjärrvärmen utslagen) .


Vi har vår kakelugn, vi har massor av ved i lidret, jag hällde upp allt vatten i kannor som fanns i ledningarna och grannen kom över med en dunke vatten som han hade hämtat från branddepån i centrum av Geta och han lånade oss också  en batteridriven radio, så vi kunde följa med nyheterna om vad som hände på resten av Åland
Omtanken värmde mera än all ved i världen just då.
Mobilnätet fungerade efter drygt två dygn men om man inte kan ladda mobiltelefonerna så är det inte till stor nytta i alla fall.

Vi har levt med en ständig fara hängande över oss. Det är bara att konstatera och glada får vi vara att faran är knäckt. Trädet har sett friskt och starkt ut men varit väldigt förrädiskt......

Man kan inte vara förberedd på någonting liknande om man aldrig har varit med om det tidigare
men jag tror ändå att folk har klarat sig väldigt bra med hjälp av alla organisationer och människor som ställer upp på olika sätt.
Efter ett dygn hade krafter redan mobiliserat sig för att få det hela att löpa rätt bra, trots allt kaos i naturen och längs vägarna. Vi har alla blivit drabbade på något sätt.
Över hela Åland ligger skogarna och ser ut som ett enda stort plockepinn...
Det kommer att ta lång tid innan allt är som det ska igen efter det här
Det ser ut som om kriget har gått fram.




Vi är mycket lindrigt drabbade hos oss
Affärer har fått slänga lättskämda varor när de tinade upp men sådant blir för det mesta ekonomiskt kompenserat via avdrag man kan göra i bokföringen, många har försäkringar som täcker osv.
Det är världsliga ting som egentligen inte alls förtjänar särskilt mycket skrivutrymme.
Det är det levande som gäller sådana här gånger.
Det materiella spelar mindre roll, även om det blir kostsamt för många på sikt.
Hur hela "landet" ligger till vet nog ingen ännu, mycket har förstörts,
mångas livsverk har gått i kras, folk mår dåligt och kommer att få jobba
med den biten mentalt länge, länge för att inte tala om den ekonomiska biten av det hela.

Men mitt i allt så har folk ställt upp för varandra som aldrig någonsin förr.
Det finns många hjältar i vardagen när det verkligen krisar
Det ger styrka, det ger kraft och som jag ser det så är det vi som har klarat oss allra bäst
som bara måste finnas till för dem som inte har gjort det lika bra
Nu prövas vänskap och medmänsklighet som aldrig förr.
Vi går mot tunga tider på många olika sätt, men förhoppningsvis så kan vi stå
enade och ödmjuka inför fakta och bäst av allt, vi har klarat oss med livet i behåll förutom den
stackars mannen som blev under sin traktor när han ville vara med och hjälpa till för andra.
Så fruktansvärt tragiskt.
Ord saknas men tankarna går till hans familj


Plåten bara skalades av på ett av husen hos grannen söder om oss

Naturkrafter är inte att leka med, hoppas att vi alla lär oss något av denna katastrof som Alfrida
förorsakade. Man inser hur liten man är, men också hur mycket man har att vara tacksam över.
Våra hus ligger inte under vatten eller är begravda under ett jordskred eller har varit med om  en jordbävning. Allt kan alltid vara mycket värre.

Nu hoppas jag bara på att alla snart har ström i sina hem och hus igen. Fortfarande väntar ca 3000 hushåll på att få el, men det kan ta tid, skador på ledningarna är stora.


Bild från Ålandstidningen, ej min egen

En liten rapport från min horisont sett.
Tack alla som har bekymrat sig och försökt få kontakt på olika sätt.
Vi har det som sagt, väldigt bra..
De träd som fallit hos oss ger oss bara mera värme, både under sågning och också senare som ved.
Vi är lyckligt lottade i det här sammanhanget.

Jag önskar att jag kunde säga så om alla andra som har drabbats.


Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska


16 kommentarer:

Gunnel sa...

Så hemskt! Naturen är oberäknelig och man står sig slätt när sådana krafter sätts igång. Som tur är brukar alla tänka mer på sina medmänniskor i sådana situationer. Det måste vara något i bakhuvudet som säger att nu är det dags att ställa upp på alla sätt och vis. Mänskligheten är inte helt utan hopp. Jag förstår att det kommer och dröja länge innan allt är som vanligt igen, men hoppas att ni klarar vardagen ändå. Skickar många varma tankar över havet.

em sa...

Gott att höra att ni kommit helbrägda ur stormen!
Mina grannar på ön rapporterade att inga träd fallit över min stuga, men det ligger träd över el-ledningarna på min tomt. Jag är lättad, eftersom jag funderat över allt som hade kunnat hända.
Margaretha

Pettas sa...

Ja, när jag ser hur andra har det; vi är mycket lindrigt drabbade, så är det ofattbart hur hårda vindar det måste ha tagit sig över land i flera timmars tid. Fullständig katastrof hos många, många.
Det är en lycka att folk tar fram sina bästa sidor när det verkligen behövs. Vi klarar oss hur bra som helst; har inget att klaga på alls i jämförelse med hur många verkligen har det just nu. Ska ta kameran med mig när jag far hemifrån någon dag för att kunna visa hur andra har det.
Tack snälla Gunnel för dina varma tankar!

Pettas sa...

Tack Margaretha!
Vi har klarat oss väldigt bra...
Skönt att din stuga har klarat sig, alltid en tröst även om det ligger träd över el-ledningarna, men det blir säkert fixat av elkillarna så småningom. Jag förstår din lättnad, verkligen. Grattis till att det gick så bra som det gjorde. :)

Humlan sa...

Gott att höra av dig, har undrat hur det gick för er. Det rapporterades om hur drabbat Åland hade blivit under stormen och att t.o.m. radion var utslagen på morgonen efter.
Här hade jag svårt att sova och tyckte att stormen var otäck, men vi har klarat oss bra i mina kvarter även om det har fällts ett antal träd även här så har vi sluppit elavbrott.

Ditte sa...

Jag har verkligen varit orolig för hur ni drabbats och haft det och tittat in flera gånger var dag för att se om du skrivit något. Men jag vet ju att elen varit borta och näten legat nere. Jag vet ju via Ålandstidningen och släktingar i Mariehamn att Åland drabbats väldigt hårt av Alfridas framfart. Naturens krafter rår en inte på. Och så tragiskt med mannen som avled i sitt hjälparbete.
Du skriver att ni har haft tur men ändå har stormen ställt till det ordentligt och säkert värre hos en hel del andra.
Visst kommer det att ta tid innan saker och ting återgår till det vanliga igen.
Många tankar till er.


Ditte sa...

Jag var så glad över att "höra " från dig att jag glömde tacka för din upplevelse av stormen och att du så fint delade med dig av dem. Och med så stor ödmjukhet. Stort tack!

Pettas sa...

Jag förstår att det är lika svårt att sitta på sidan om och titta på allt man läser och hör i massmedia och ändå inte kunna nå fram med ord, precis lika frustrerande som det är att sitta mitt i stormens öga och inte nå ut. Radion återkom tack och lov, kommunikation är viktigt när allt ligger nere, alla vill veta hur det är. Stormen var förödande för hela Åland, en del har verkligen haft det och fortfarande har det tufft. Det här kommer att ta tid. Alfrida var en tuffing och av hårt virke. Tack Humlan för din omtanke! Så skönt att det gick bra för dig också, precis som för mig.

Pettas sa...

Tack Ditte för din omtanke om oss. Det värmer gott att veta att folk tänker på oss ålänningar just nu. Vi förstår nog inte ännu hur stora skadorna är, hur omfattande Alfrida verkligen var. Ja, det är synnerligen tragiskt med mannen som omkom. Vi har haft tur, så pass att jag tycker att vi knappt är drabbade alls, bara några träd som fallit och några glasskivor som krossats. En liten liten petitess i jämförelse med hur oerhört många andra har drabbats av Alfrida. Tack, snällaste du!

Pettas sa...

Tack Ditte! <3

wiper sa...

Vilken dramatik ni haft det där. Verkligen tur att ingen fick på sig glasrutorna. Jag har också varit härinne för att kolla men jag trodde att du tagit en liten bloggpaus. Nu fick jag svar på varför du inte varit här. Så skönt att inget hänt er båda och andra i närheten. Vi hade en sån natt när Gudrun drog fram.

Jag har ju läst om denna storm så jag var lite orolig. Ja du en sån storm lämnar mycket att reda ut och bearbeta. Det är helt underbart att folk ställer upp för varandra när nåt sånt här händer.

Vi fick verkligen lära oss nåt då vi hade Gudrun och var så tacksamma för att vi klarade oss än om huset blev lite skadat. Så skönt att ni kan elda så ni slipper frysa.

Tänker också på er
Varm kram från
Malin

Pettas sa...

Ja, här blev det dramatik på hög nivå, ja, på alla nivåer. jag har förstått att Alfrida är nära släkt med Gudrun när det gäller styrkan. Vi har klarat oss bra, men så bor vi i ett forte som jag skämtsamt brukar säga om vårt stora tegelhus, men tak och fönster kan gå sönder vilket det inte har gjort, så vi kan känna oss lyckliga som klarat oss med några omkullna träd och lite glaskross. Ingenting att gnälla om alls. Många saknar fortfarande ström och har det jobbigt, snart har en vecka gått men elarbetare från både fastlandet och Sverige har kommit hit och hjälper till, vilket märks. De gör underverk i pusslandet att få ordning på alla ledningar som ligger som avklippta trådar överallt i skogen. Ett livsfarligt jobb men de klarar det förstås för att de är proffs. Riktiga hjältar är de.
Folk är mycket hjälpsamma och försöker stötta med vad de kan.
Nu har vi el så vi klarar oss hur bra som helst igen men vi klarade oss också bra när vi inte hade el, p.g.a kakelugnsvärmen.
Tack Malin! <3 kram

Anki sa...

Skönt att läsa att ni klarat er bra ... ja förutom träden och några växthusglas ... och så bra att ni fått tillbaka elen också. En omtänksam granne värmer hjärtat!
Vi klarade oss bra, men var utan el i 8 timmar, vilket är en bagatell i sammanhanget. Annat var det när Gudrun rasade för många år sedan - då var vi strömlösa i fem dygn ...

Maggan sa...

Oj, oj vilken dramatik. Så skrämmande när naturens alla krafter släpper loss. Då är man liten. Skönt med all mänsklig omtanke och värme när det krisar som värst. Skönt att veta att det gick så pass bra för dig och Uffe i alla fall.

Pettas sa...

Vi har klarat oss jättebra. Strömlösa i fyra dygn, många andra är inne på sitt sjätte dygn nu. Men elkillarna kämpar på och hela tiden går det framåt om än många tycker att det dröjer, men de gör absolut allt vad de kan. Vilket pussel de måste lägga. Det lär vara den största stormen i Finlands historia det här och Åland har fått det mesta och värsta. Så har man varit med om det också. Nu väntar en ny "smocka" i form av snö har jag hört. Hoppas den far förbi oss denna gång med tanke på alla som jobbar fram el åt alla dem som är strömslösa. Tack Anki!

Pettas sa...

Tack Maggan! Det har gått bra för vår del, så vi klagar inte men men...många, många andra har det jobbigt nu. Naturen ger oss smockor ibland som heter duga. Ha det gott och tack för titten in!