fredag 5 oktober 2018

Glamour

Desoto, USA, 1934. 6 cyl. 100hp, 4000 cc, Modell Airflow

    Ni som har följt min blogg redan i många år vet nog att jag inte är särskilt mycket för glamour
    så här till vardags men ibland tycker jag om "glitter" och vackra saker.
    När det räcker med att betala inträdesavgiften till ett bamsestort bilmuseum med tillhörande
    kläder och tidsenliga andra attiraljer ( ja, jag är åter på bilmuseéet i Malaga) så går det an.
    Min börs skrattar lättat, för den vet att det inte finns sekiner i tillräcklig mängd för att köpa
    liknande dyrgripar, men "titta kan du" tycker den säkert.
    Och det gjorde jag, lita på det.
    Kameran fick till och med spatt och började konstra, säkert för att den fick jobba ungefär
    som om den gick på ackord. Den har faktiskt inte blivit helt frisk sedan i februari då vi var
    på bilmuseét men så länge den håller ihop så....

Bakifrån

Framifrån

 Bilen ovan är en Tatra
 Den är från Tjeckoslovakien (Tjeckien) och danad år 1947.
 V8, 85 hp, 3000 cc, modell 87.
 Jag hade aldrig hört talas om bilmärket Tatra tidigare, trots att det är ett av de äldsta bilmärkena
 i världen .Uffe som vandrar runt bilen är mycket mera bevandrad i bilmodeller än vad jag är.
 Jag ser mera på utseendet och färgen än på prestanda och liknande saker.
 Typiskt kvinnligt har jag fått höra att det är.
 Nå, det bjuder jag gärna på.



    Någonstans i bilarnas närhet fanns det hattar i parti och minut att titta på.
    Det skulle vara roligt att få pröva dem men det gick förstås inte för sig, inte ens i smyg,
    för de är rejält inburade i en glasmonter, därav speglingarna i bakgrunden.
    Fjädrar var tydligen på modet ett tag.



En engelsk bil mitt i allt. Allard 1949, V8, 85 hp, 3600 cc, modell M
Kallad Legendary. 
I mina anteckningar läser jag att Sidney Allard var en mycket intelligent ingenjör. 
Det mest karaktäristiska i hans design var att han placerade stora amerikanska V8 motorer 
i lättviktiga brittiska sportbilar, som gav dem mycket kraft .
Hans bilar deltog i olika berömda racertävlingar, bl.a. i Monte Carlo 1952 och i Rally of 
Portugal. 








    I den här delen av muséet där bilarna ovan stod
    fanns det inte många kläder att titta på

    Men givetvis fanns det en och annan,
    bl..a. den här till höger om texten.

    St. Laurent är "pappa" till skapelsen
    som kallas The rising star men också
    The Black Beauty.

    Det blev alltmera på modet att visa
    svarta modeller och mannekänger och
    St.Laurent var den första designern
    som gjorde det.

    I sammanhanget nämns den afrikanska
    modellen Katoucha Niane.



















    Jag avslutar veckans Vintagetema  med " The French shark"
    Den är från 1963, 4 cyl,  83 hp, 1900 cc, Modell DS 19.
    Det är en Citroen förstås.
    André Citroen presenterade en modell liknande denna i slutet av 50-talet,
    som General de Gaulle älskade.

    Som barn åkte jag, om inte ofta, men nu och då en grönfärgad Citroen som grannarna ägde.
    Tillsammans med barndomsvännen Kalle så gungade vi oss fram i baksätet till Kalmarnäs
    och bryggan där hans familj hade en båt som tog oss vidare till Tersö i Slemmern.
    Citroenen fjädrar sig och det barn jag var då  upplevde att  det nästan var som att åka på en fågel
    fastän bilen såg ut som en stor groda.
    God fantasi har jag alltid haft 😁

    En god helg önskar jag er alla!

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska




12 kommentarer:

  1. Visste inte att det fanns nåt som hette Tatra, men jag känner inte till många bilmodeller...i varje fall inte av den äldre sorten. Vilken härlig baksida det är på den! De där små pillerburkarna hade kanske varit nåt att ha i trädgården. De har i varje fall inget stort brätte som är i vägen när man kryper in bland buskarna och rensar. Alla bilar du har visat är mycket tjusiga, men jag tror faktiskt att min Renault är mer praktisk. Ha en härlig hösthelg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte visste jag heller förrän i februari i år.
      Kan tänka mig att trädgårdens alla fåglar skulle gilla oss lite mera om vi också var fjäderprydda :). Kanske några fjädrar skulle passa bra att lägga i redena rent av.
      Så är det nog med min Toyota också, dåtid var dåtid och nutid är nutid. Allt var inte bättre förr. Ha detsamma Gunnel!

      Radera
  2. Tack för denna dos av flärd och glamour. Många läckra bilar att titta på. Bilen Tatra hade jag hört talas om men inte sett en liknande skönhet som denna. Men jag har sett enklare modeller i Prag. Kul att det blandas kläder och bilar men stilfullt är alltihop. Hatt har aldrig varit för mig, annat än just solhattar. Har dock burit hatt en gång. Inte bekväm med den. Vad gäller Citroen så har jag åkt i en "groda" från Lausanne till Nice i mitten av 60-talet. Och den bilen var helt utan fjädring.
    Tack för det fina besöket här.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du tittade in den här gången också Ditte! :)
      Det finns väldigt många fina, vackra härligheter på bilmuséet. Trots att jag har många bilder att visa så är det långt ifrån alla. Jag har hoppat en hel del på vägen till nu och jag förmodar att jag gör det också i senare inlägg. Något måste folk få se själva, upptäcka själva, utifall att det ger sig av ditåt :).
      Jag minns grodan mest för att det gungade så häftigt att åka i den, men det finns säkert väldigt många olika modeller på citroen.
      Trevlig helg önskas!

      Radera
  3. I min barndom hade vi en Tatra, under en kort tid, som jag alltid blev bilsjuk i.
    Det var länge sedan jag tänkte på den bilen!
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vara bilsjuk är inte roligt, trevligt alls så jag förstår en viss tankeförträning. :)

      Radera
  4. Bilmuseum är alltid spännande att besöka och den där Tatran är häftig med sitt stora "extraöga". Jag kom att tänka på cykloperna, de enögda jättarna som det står om i Odysséen ... men de hade ju bara ett öga förstås...
    Många fina hattar, men ingen i som jag skulle passa i :)
    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, extraögat är häftigt. Kanske Tatra tänkte på cykloperna han också när han designade bilen men i lite omvänd ordning, ett par ögon mera förstås. Jag passar nog inte heller i någon av dessa hattar, tror jag. Man vet ju aldrig förrän man har haft en hatt av detta slag på huvudet, men jag känner inte för modellen alls så tydligen skulle det ut som om jag hade en potta av fjädrar på huvudet.
      Ha en fin helg du med Anki!

      Radera
  5. Gamla välbevarade och omhändertagna bilar är ofta fina att vila blicken på. Och emellanåt dyker det upp några dyrgripar här på vägen (dem kör i 25.30 km/h) som jag kör om och tänker -hur i hela friden vågar dem åka runt med dem där här, där många många kör som om elden är lös...

    Men som sagt, fina är dem!

    <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är fina de gamla bilarna, i all synnerhet som de är välskötta. Det finns förstås rishögar också :) Här finns också riktiga veteranbilar som oftast syns på vårkanten då bilförarna får vårkänslor och vill ut och lufta sina dyrgripar. Fast jag upplever att de kör fortare än 25-30 km.

      <3

      Radera
  6. Du verkar väldigt jordnära, men visst är det lite trevligt med lite glamour ibland. Jag lever i två världar (minst), den lantliga i Wales och glamouren runt Marbella i den andra, även om jag själv inte vill beblanda mig med glamouren där, så har jag den inpå mig i alla fall. Faktiskt inte så dum kombination, när jag tänker efter. Du fick mig att tänka till.
    Tack för trevlig inlägg och ha en skön söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är nog väldigt jordnära, helt rätt Lena. Men lite glitter och glamour är inte helt fel att väva in i vardagslivet nu och då.
      Det är ingen dum kombination som du skriver; jag håller med dig!
      Tack för titten in! Ha en fin fortsättning på början av veckan!

      Radera