onsdag 19 april 2017

Det var en sån där dag....

Väderleken den 24 januari-17/Funchal. Mulet, regnsjukt, mörkt

    då vädret inte visste hur det skulle vara och precis så blev vi också, Uffe och jag.
    Vi bestämde oss för att bara strosa runt i Marinan i Funchal.
    Ett steg hit och ett steg dit på måfå fick det bli i lugn och skön takt.
    Statyn i hamnen såg nästan uppgiven ut, men troligare är tanken att hon
    öppnar famnen för Atlanten som ligger utanför piren.
    Men dagen var så mulen så min känsla blev lite likadan....
  

    

    På håll kunde vi se ett av de stora kryssningsfartygen som låg inne, fylld av turister från när
    och fjärran. Många säkert i affärerna runt hamnen för att köpa med sig minnen hem


   Min tanke var att ta bild på alla speciella båtnamn i hamnen....


    men redan vid andra namnet kom jag av mig


   Vågbrytaren mot havet bjöd på en konstutställning istället....


   Seglare och båtfolk har lämnat sina visitkort när de har stannat till ett tag i hamnen
  

    Båtgäster från nästan hela världen har givit sig tid att måla och berätta


    Sjöfartsgraffiti? Härligt och intressant var det


    att läsa och se på all konstfullhet som folk bjöd på längs den långa piren....


    Jag har bara tagit några stickprovsbilder


    Det fanns många, många bilder att se på och vi gör säkert ett återbesök när vi åter kommer till
    Funchal. Då har säkert nya konstverk tillkommit.


  Naturligtvis funderar man på människorna bakom varje "visitkort". Hur har de det nu?
  Hur gick hemfärden? Frågor man inte får svar på förstås


    Jag låter bilden tala för sig själv....
    Det gör ont i hjärteroten; de var så unga


   Ett båtnamn till hade jag fångat. Den båten måste gå fort som bara den , den.


   Efter pir-promenaden satte vi oss ner och drack kaffe och tittade på folk som gick förbi.
   Några tog det riktigt lugnt.
   En ganska skön avslappnande sysselsättning det också, en sån där dag då vädret inte
   kunde bestämma sig

Ovanför oss satt duvorna och gjorde detsamma som vi

  

   Copyright; Karin Eklund, Pettas ekologiska

14 kommentarer:

  1. Men vilken häftig bild du har i headern! Inte surfning men någon typ av stakning på bräda? Är det på Madeira? Är du själv med på bild?
    Madeira är ett favoritresmål om jag nu nånsin skulle komma iväg mig...o åka söderut. Annars är jag tjockhudad och gillar inte värme så värst så jag suktar mer över Island, Färöarna, Irland osv. Att ligga i solen funkar inte för mig, o blir det varmt orkar jag inte röra på mig. Men att åka rätt årstid, innan sommarhettan slår till, det skulle säkert funka. Annars kanske man skulle ta en kryssning till Åland, det var längesen, o så vackert som det är där vill man aldrig åka hem!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Paula!
      Det kallas SUP - Stand Up Paddle på engelska, vet inte riktigt hur man säger det på svenska. Brädpaddling kanske? Ja, det är på Madeira den 24 januari i år, helt rätt och jag är inte med på bild alls, befinner mig bakom kameran istället.
      För oss är Madeira vår ö i världen! Vi trivs jättebra där och far dit med jämna mellanrum. Vi är inte några soldyrkare vi heller och därför passar Madeira bra vintertid för oss. I januari-februari är det som vår försommar där. Vi vandrar när vi är där, det är vårt mål att göra det när vi reser iväg. Jag är säker på att du skulle trivas innan det blir het sommar där. Men givetvis ska du ta en kryssning till Åland, säg bara till innan så vi får chans att haffa dig på kajen! <3

      Radera
  2. Jag gillar den annorlunda konstutställningen! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här! Du ska absolut besöka den om dina vägar bär dig till Madeira och Funchal. Där finns många, många konstverk :)

      Radera
  3. Så läckert med alla minnen och hälsningar där på vågbrytaren - blir lite sorgsen när jag ser minnet efter de två i segelbåten.
    Ha en fin vårdag - hoppas solen skiner hos dig med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anki för din observanta syn. Jag märkte att jag hade skrivit fel och bara nämnt en av de omkomna, de var naturligtvis två alltför unga. Nu har jag uppdaterat. Sorgsen blir man när man ser dylikt men livet tar och livet ger oberoende av ålder.
      Ha en fin vårdag du med, här skiner solen, även om det mulnar på lite grann.

      Radera
  4. Så häftigt med sjöfartsgraffittin! Graffitti kan faktiskt vara riktigt läcker och här är just en sådan variant. Kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, verkligen! Jag förstår bara inte hur vi har missat allt det här tidigare om åren. Vi har gått förbi där nästan dagligen. Hemmablind fastän vi är borta?;)

      Radera
  5. Oj, vad fina bilder, verkliga skatter som berättar något om besökarna. Borde vi ha en liknande vägg i västra hamnen. Då förstås för seriöra besökare, målare. Inte vanliga grafitti-taggar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eivor! Vi behöver en sådan vägg någonstans i anslutning till våra marinor. Kunde vara roligt. Någon vågbrytare har vi förstås inte men ute på Kobbarna kanske? Mångfald, seriöst och graffiti liksom i Funchal, absolut! :)

      Radera
  6. Vilken underbar vågbrytare. Ja, man funderar allt på vilka som målat dem. Antar att många av dem seglar över Atlanten.
    Annapolis ligger nära mig, stor sjöfartstad och så vacker. Kul med alla finska flaggor, ser ut som om de är fler än de svenska.
    Himla kul grej det där att låta seglare och båtfolk måla, och att det dessutom ser så BRA ut allting. ja, sorgligt med det som målats upp över folk och båtar som dukat under, men fint att det görs. De där vågbrytaren är verkligen SÅ läcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är den underbar!
      Det kan vara så Annika, att jag fastnade särskilt för dem med finsk flagga ;). Det finns många, många som jag inte tog foto på alls, bara några stickprov blev det. Det fanns många svenska också, jag lovar :)

      Radera
  7. Jag förvånar mig över att "visitkorten" är så välgjorda. Månne det är någon inhemsk konstnär som hjälpt till att måla. Seglarna har väl inte med sig färger och penslar i båten? Kul med båtnamnen. jag har också funderat många gånger över vad de har kommit ifrån.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns mindre välgjorda visitkort också, som räcker över en lång tid, många år. Jag tog bara några bilder och valde förstås dem jag tyckte att var finast. Jag tror nog att seglare har färg och penslar, tusch och liknande med sig på sina långfärder. Det är skillnad på färgerna de har använt, vissa har falnat av rätt snabbt och andra sitter som berget. Jag är så gott som säker på att det inte är någon inhemsk konstnär utan verkligen seglare och båtfolk som har haft längre tid att stanna i Funchal, kanske på grund av vädret. Allt är väldigt individuellt. Madeira är föremål för många utländska turistiska konstnärer. Överallt står de med sina stafflin.
      Båtnamn är intressanta, det finns många tankar bakom.
      <3

      Radera