onsdag 16 november 2016

Det började med en fredsduva


    Jag tar mig en timmes tid varje dag om så är möjligt till att städa i mina gömmor på vinden
    NU ska jag äntligen få ordning är tanken, men så händer det där som alltid brukar hända mig
    Jag fastnar. Den här gången hittade jag tre små fredsduvor av konstglas i en ask....och så hittade jag
    två lagom stora tomma askar som kunde vara bra till någonting och så var det som förgjort
    Städningen lämnades vind för våg och ....


    två fredsänglar blev till....
    Askarna kom till användning och fredsduvorna likaså, förutom ett par virkade dukar, lite ull, garn, tyg och
    fjädrar. Framför tv-n igår kväll syddes änglakläder
    Nu har de fått stämpeln Pettas i baken


    Någon gång har jag tovat elva bollar som bara har legat och skräpat i en korg.
    Vips så hände det igen
    Svandunet som jag tog vara på i maj på en klippa vid havet, blev vingar, knappar finns det i mängder,
    lite garn och så påsade jag elva små bollänglar i måndags.
    Uffe kallar dem till  Mac Engels, för han tycker att de ser skotska ut
    Än så länge har de varit tysta så jag vet inte vilket språk de pratar.
    Jodå, påsarna är öppna, de måste ju kunna andas

    Undra på att jag aldrig får ordentligt städat i det här huset
    Allt möjligt blir till allt möjligt och omöjligt
    En liten bit vackert rött sammetstyg ligger här och pockar på uppmärksamhet
    Men jag tittar bort, för jag ska städa lite till om det går.
    Fast å andra sidan så ligger det en glasduva till här...hmmm..
   
    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

22 kommentarer:

  1. Du är bara så möjlig hela du!
    Mycket fint hantverk! Städet får hela tiden nya uppslag :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tove! :)
      Vet du, ibland blir jag jättetrött på mig själv, men
      jag försöker acceptera att jag är som jag är.
      Å andra sidan så är det roligt att städa så här också

      Radera
    2. :-) trött på sig själv känner jag igen också.
      Kram

      Radera
    3. Ja, man kan verkligen bli utmattad av sig själv, haha...kram

      Radera
  2. Haha! Oj, vad det verkar bekant. Dina änglar är bara så söta! Det gör egentligen inte så mycket att städningen tar lite tid. Den hinner aldrig bli tråkig eller enahanda. Hälsningar från en änglaälskande Pantertant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tänka mig att du känner igen dig Gunnel, du som också gärna slänger ihop någonting av någonting som du får i dina händer. Jag tänkte faktiskt på dig när jag totade ihop änglarna, vet ju att du älskar änglar. Nej, tråkigt blir det inte. Tack Gunnel!

      Radera
  3. Det är så trösterikt att veta att jag inte är ensam om beteendet!
    Rätt fantastiskt att inse hur städning stimulerar den kreativa ådran (borde kanske städa oftare).
    Margaretha
    som vadar
    runt i högar
    av garn och
    tyg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi får trösta varandra vi som vadar omkring i högar
      av olika slag. Jag hann upp på vinden ett tag till men bara för att hitta ytterligare en tom likadan ask som de två änglarna redan ligger i. Så nu måste det ju bara bli en ängel till för att asken ska komma till nytta.

      Radera
  4. Vilka helt UNDERBARA änglar! ÅÅÅÅ!! Jag älskar änglar. Dina är så, så fina och söta!
    Jag vet, jag är likadan som du, när jag ska städa ur gamla skrymslen kan jag fastna där för evigt för att jag hittar saker, läser om brev etc etc.
    TACK för din kommentar hos mig idag. DEN värmde gott!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika! <3
      De blir personliga änglarna som blir till här, helt beroende på vad jag hittar att skapa dem av. Roligt för min egen del är det, jag vet knappt slutresultatet själv, allt växer fram efter materialtillgång.
      Undrar om vi inte är lite likadana allihopa när vi städar. Man hittar ju "nya" saker varje gång och så är man fast på något sätt.

      Radera
  5. Säger som Annika - underbara änglar! Jag kan heller aldrig röja i skåp eller lådor utan att bli fast. Värst är det om jag ska få ordning i bokhyllorna.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är nog lika allihopa, tycks det som! Bokhyllorna är också ställen som är som klister. Man fastnar helt enkelt :)
      Tack Ingrid! <3

      Radera
  6. Ojdå ,så fint men varför jag säger oj då det är för att du skulle bara se hur det ser ut hos mig just nu med kottmåleri och allt annat ,kramen Nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så lustigt! Jag svarade redan på din kommentar men den tog vägen någonstans, så där bara! Tack Nette, jag kan tänka mig att du har fullt upp med ditt hantverk och pyssel inför julen. Skulle förstås vara roligt att se hur det ser ut hos dig. Säkert mysigt. Kottmåleri låter kul! <3

      Radera
  7. Underbara änglar och ett mycket kreativt och trevligt sätt att städa på som jag väl känner igen.
    Det blir så mycket roligare så där..😊
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan gott tänka mig Ghugge att du också städar på det här sättet. Smått och gott blir någonting annat i dina händer. Mycket roligare blir det absolut !
      <3

      Radera
  8. Det har redan sagts ett antal gånger här, men det tål att upprepas: Vilka fantastiskt söta änglar du gör! Och de där "skottarna" var så himla mysiga!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marina! De blir personliga, hur som helst, alla unika.
      De små runda "skottarna" pratar jag med varje gång jag går förbi dem men fortfarande har de inte sagt ett pip. Jag borde kanske skapa en säckpipa och lägga den mitt i hopen? Då kanske ;)

      Radera
  9. Underbara änglar ... du är verkligen kreativ och duktig!

    SvaraRadera
  10. Exakt. Precis. Så är det. Hur undvika att fastna? Ingen möjlighet.
    Härliga änglar! Jag håller på här och röjer undan för att få plats för lite jul... men jag fastnar. Hjäääälp!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ingen möjlighet, det har jag insett också. Man fastnar obönhörligt och hittar så mycket man kan göra någonting av. Men bra är väl det också, förmodar jag. Det blir ju litet städat på något sätt i alla fall. Jag gör detsamma som du idag Lisbet, fastnar och fastnar i röjandet. Kram

      Radera