Reparatörska

Det är inte bara ett med det jordiska
Som jag redan har berättat här på bloggen så har jag övertagit en stor del av Uffes sysslor
nu när han är sjuk 
Jag har bl.a. lärt mig köra gräsklipparen och nu även trimmern....
men det händer saker som Uffe för sitt liv inte förstår hur jag lyckas med


Trimmern har jag redan fått reparera två gånger. Första gången fick jag alla delar att
sprätta åt olika håll och kanter med påföljd av sök efter delar i högt gräs
och sedan försök att pussla ihop allt så den åter fungerade
Vilket lyckades

Andra gången jag körde trimmern gick den som om den aldrig hade gjort någonting annat.
Den spann som en katt och föll inte ihop i en enda liten bit


Tredje gången förstod jag inte själv hur det var möjligt att det blev som det blev
men plastlinorna som klipper gräset och  som sticker ut ur den runda dosan längst ner fick
plötsligt tycke för varandra
så till den milda grad att de tog sig ut ur sitt "bo" och nästlade ihop sig på stången ovanför
Ett riktigt vackert flätverk.
En omöjlig ekvation egentligen men det gick i alla fall.
Synd att jag inte tog en bild av verket
Reparation igen

Uffe som har haft  trimmern i allra minst trettio år  har aldrig varit med om någonting liknande


Jamen!
Det vet väl alla att kvinnor kan!
Och nu kan jag reparera den också.
Övning ger färdighet

Jag beslöt mig för att visa vackra blommor istället för den lilla maskinpark som står
till mitt förfogande den här sommaren.
Tycker liksom att det är mycket trevligare så


Vi har ett ordentligt regnoväder här idag, över 40 mm har vi fått och det fortsätter
Regnet var verkligen efterlängtat, så torrt som vi har haft det en längre tid.
Vi tackar och tar emot.

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska


Kommentarer

Nämen Karin, vad intressant! Det där är precis min erfarenhet också! Så fort jag närmar mig någon av gubbens maskiner för att vara hjälpsam eller behöva maskiner för egen del så händer just detta. Vad beror det på!?! Jag är verkligen inte oaktsam - mig veterligt - gubben är mycket mer våghalsig och härjig med maskinerna, jag trycker försiktigt och lyfter varsamt men skruvar faller och motorer skär ihop utan anledning!
Ja, verkligen intressant! Att du också har samma erfarenhet! Det kanske inte oss det är fel på Anna, nu börjar jag tro på att det är maskinernas fel. De gillar inte kvinnor eller så gör de det så mycket att de spricker av hänförelse bara av vi tar i dem. Efter första veckans gräsklippning kom den maskinen och jag överens, men trimmern blir fortfarande till sig.
Vacker bild med regndropparna på bladen!
Tack! Vatten är vackert i alla sina olika former :)
Gunnel sa…
Ser det lika kul ut som du beskriver det så förstår jag att Uffe har underhållning varje dag. Men du är beundransvärd som inte ger dig utan visar vem som bestämmer. Maskinerna får inte ta över. Kram
Karin sa…
Heja dig som lyckas sätta ihop allt igen! Jag är inte heller kompatibel med våra trimrar (trimmers, trim-mojänger)trots att vi köpt både monstertrimmer och snälltrimmer. De beter sig så fort jag försöker. Så det får bli otrimmat tills någon med bättre trimmerhandlag tar sig an jobbet. Då går det bättre med handgräsklipparna för de startar alltid på första knycket för mig och så jobbar de på i den mest äventyrliga terräng. Redaktörn mumlar ibland något om att jag missförstått deras funktion och behandlar dem som en korsning mellan jordfräs och terränggående stridsvagn. Jamen, det är ju precis vad de är!
Aaa sa…
Du är duktig! Det är som att saker och ting vill visa en vem som bestämmer när en ny människa tar vid... Har drabbats av detta fenomen jag med. T ex en kamera (ex:ets)som funkat i decennier gick sönder just det ögonblicket då jag skulle knäppa ett första kort med den...
Uffe har en gudabenådad humor och kan ta ner det hela på jorden på rätt sätt. Det är ju lite roligt när krattan ska tas fram för att kratta fram fjädrar och dylikt ur långt gräs.
Inte kan man låta maskinerna ta över, nej. :)
Kram
De består inte av så många delar och så länge jag inte tappar bort någon av de få, så går det att få ihop trimmern under vissa besvärjelser. Tror att den inte vågar annat än att bli hel, risken finns att den plötsligt får flera beståndsdelar än vad den ska ha.
Men visst beter de sig. Måste nog be tomten om att få en handgräsklippare till julklapp. Det låter ju som en utmärkt korsning det där, mellan jordfräs och terränggående stridsvagn. Det är precis det jag också behöver.
Jag har läst någonstans att maskiner också har själar ;) Att det bor små, små devor eller var det djävlar? i maskineriet. Troligen har de alla sammandrabbat sig mot kvinnfolk. Eller är det kvinnokraften, energin som bara blir för mycket?
Anne-Marie sa…
Jag ser framför mig Karin som tampas med maskinerna. :)
Litet som han som slogs mot väderkvarnar.
Inget ont som inte har något gott med sig brukar man ju säga så det kanske gäller även nu ifråga om dina nya maskinkunskaper.
Vårt regn har nu förbytts i solsken och det kommer att bli varmt. Härligt med ert regn.
Kramar!
Lite så är det nog. Väderkvarnslikt.
Regn och solsken i lagom mängder är förstås det bästa men sällan som lagom är hemma, som man brukar säga.
Ha det bra!
Kramar!
Kära Karin!

Jag är en dålig bloggerska och tillbringar mindre tid framför datorn, men mina tankar är med...bara så du vet! Vill säga hej och njuta av dina vackra bilder. Önskar er en fin juni och hoppas innerligt att Uffe mår bättre!

Varm kram
Lotta
Lotta, du är ingen dålig bloggerska. När du bloggar så går solen upp för väldigt många. Ibland prioriterar man av olika skäl, svårare än så är det inte. Tack kära du, för tankarna och för att du tittar in. Det värmer gott. Uffe mår bättre, lite, lite för varje dag som går :)
Ha det innerligen bra själv på alla sätt och vis!

Varm kram till dig med!
Anki sa…
Som sagt ... kvinnor kan! Jag har ju också fått ta hand om mycket av det Lasse gjorde förut och ja, övning ger färdighet :)
Härligt med regn - det står överst på min önskelista just nu för här är såå torrt!
Ha det gott!
Kram
Javisst och gracerna fördelas på den som kan när det behövs, så är det ju. Uffe skulle också göra likadant om det var jag som var sjuk.
Jag får sälla mig till önskekören om regn för er del också. Regn är livgivande och det har ju varit både kallt och torrt länge. Vi har till all lycka fått rejält med regn nu.
Ha det gott du med!
Kram!
Marina sa…
Jag har full förståelse för allt detta! När jag närmar mig en teknisk apparat är det väldigt hög procentuell chans att något som inte borde inträffa inträffar... Däremot är jag väldigt impad av förmågan att sätta ihop den igen. Skulle det varit jag är jag rätt övertygad om att det efter ihopsättningen skulle ha legat kvar ett antal delar som liksom inte fått plats...
Ja, vad är det med maskiner? Jämställda är de inte tycks det som, de har ju skillnad på. Men man får inte ge sig utan ge sig på dem istället. Till slut funkar det. Tror jag.
olgakatt sa…
Jag måste få motorklipparen startad åt mig - kan inte rycka kraftigt nog i snöret - annars klarar jag alla mackapärerna. Bensintrimmern kan jag rycka igång själv, t o m. Kompostkvarnen lyckas jag ibland få att försluka sig så att motorskyddet löser ut men jag ha rätt ringnyckel i ett snöre så att jag kan montera isär den och lösa problemet. Klart kvinnor kan! Fotografera kan kvinnor också, särskilt du, Karin!
Övning ger färdighet och snart klarar jag alla maskinerna som jag ska jag också. Jag måste kunna rycka igång trimmern om jag vill eller inte, för nu just kan Uffe inte hjälpa mig. Det tog ett tag men med envishet får jag igång den. Kvinnor kan!
Tack Olgakatt!

Populära inlägg i den här bloggen

Ett oförglömligt fyrverkeri får avsluta året

Veteranbil nr. nio och tio