lördag 26 mars 2016

En annorlunda påsk


   Tidigt på Skärtorsdagsmorgonen hörde  jag att Uffe var uppe....förvånansvärt tidigt.
   Jag steg upp, jag såg att månen hängde i björkkvistarna, att det var rimfrost och vackert väder.
   Bakom mig kom Uffe ut från badrummet.
   När jag såg hans ansikte insåg jag att livet inte är detsamma längre.

   Utan att gå in på detaljer så kan jag berätta att Uffe har fått en stroke och ligger på sjukhuset
   men att det troligen kommer att gå bra på sikt.
   Vi har haft tur i oturen.
   Det kunde ha gått mycket värre.
   Ungefär ett halvt år har läkaren bedömt att det tar innan Uffe är i samma skick
   som han har varit eller nästan som han har varit.

  Jag har funderat på om jag överhuvudtaget ska skriva det här.
  Men eftersom bloggen handlar om Pettas, vilket betyder både Uffe och jag,
  så tycker jag att ni ska veta vad som har hänt hos oss.
  Ni kommer ändå att märka att saker har förändrats och kommer att förändras.
  På vilket sätt vet jag inte själv ännu, men jag vet att nu gäller det att kämpa,
  kämpa och att inte ge upp! 

  Jag önskar alla en fin fortsättning på påsken!
  

60 kommentarer:

  1. Kära du! Jag blir omskakad av att läsa dina rader. Kan bara skicka er mina allra innerligaste önskningar om att Uffe snart ska tillfriskna. Förstår att inget blir sig likt. Ni är ju ett radarpar som gör så mycket tillsammans. Min man fick en tia för några år sedan och kom tillbaka mycket fort. Det är jag så tacksam över. Kram från Maggan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maggan!
      Det är sånt här som får en att tänka till lite grann. Jag vet att Uffe har goda chanser att komma tillbaka och vi är väldigt tacksamma för att det inte gick värre. Men omskakande är det.
      Kram snälla du!

      Radera
    2. Karin, jag har ju varit en mycket dålig besökare hos dig (och många andra också) på senare tid, men råkade se, att du skrev om en annorlunda påsk hos Pettas och kom och läste och blev förstås mycket omskakad. Det är så omvälvande, när en människa drabbas av en så stor och alltigenom omfattande sjukdomsanfall. Man känner verkligen hur skört livet är, fast man inte tänker så i vardagslunken. Jag hoppas att allt går bra ändå och att din man återhämtar sig med tiden. Jag ville bara säga, att jag tänker på er nu. Och önskar krafter åt dig, Karin, som nu har mycket att tänka på och sköta om.

      Radera
    3. Tack Sirkka, dina ord värmer gott och bär styrka med sig.
      Livet är omvälvande, det vet du om någon.
      Vi har goda förhoppningar på att det ska gå bra, det ser så ut just nu. Varm tack-kram!

      Radera
  2. Var nog rätt beslut av dig att skriva om vad som hänt, det sprids ju ändå och ni är ju på sätt och vis "offentliga" Hoppas Uffe mår bättre och får den hjälp som behövs!
    h. Inga-Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag insåg det och nu när jag vet så mycket mera än när det hände så känns det helt rätt.
      Han mår lite bättre och det går sakta, sakta framåt.
      Tack Inga-Britt!

      Radera
  3. Usch, Det är precis sådana här händelser som får en att förstå hur viktigt det är att leva i nuet, man vet aldrig vad som händer imorgon.. Hoppas verkligen att det kommer gå bra och att Uffe mår bättre. Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du vet ju själv
      Livet är skört men vi har gott hopp om att det ska gå bra för Uffe. Han mådde lite bättre igår men jobbigt är det.
      Tack Marina!
      Stor kram till dig med!

      Radera
  4. Ja ,så där är livet kan bli annorlunda på en minut .Så bra att du skriver så vi vet som hänt det är ju en del av livet att allting inte är så bra men man behöver få prata om det också .Hoppas det det går vägen så att allt blir något så när bra igen ,har sett flera av mina kunder som återhämtat sig .Styrkekramar till er båda ,Nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man vet aldrig vad livet bjuder på.
      För vår del så är det också viktigt att folk känner till att vårt företagande förändras en del. Pettas blir inte som det har varit, åtminstone för ett tag framöver. Huvudsaken är att Uffe blir frisk igen, så frisk han kan bli. Tack snälla! Kramar!

      Radera
  5. Svar
    1. Tack Eive!
      Vi har bestämt oss för det. Det ska bli bra! <3

      Radera
  6. Skrämmande hur snabbt livet kan förändras! Nu önskar vi bara att det kan förändras åt andra hållet igen. Vi tänker jättemycket på er och önskar er all kraft att klara av de kommande uppförsbackarna. Vi vet ju att ni kan, du ger ju aldrig upp Karin, du klarade ju av en av de brantaste backarna på Teneriffa och satt till sist på bergets topp med lunchmatsäcken och förunderliga vyer. Kommer att tänka på er mycket när vi fortsättningsvis trampar de stigar ni trampade med oss. Kram från Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland går det snabbt. Vi är tacksamma för att det inte blev värre. Nu finns det gott om hopp till förbättring fast vi får klättra både långt och högt för att nå målet. Dina ord gör mig rörd....Hälsa stigarna och höjderna! Vi siktar på att kunna gå dem igen. :) Kram

      Radera
  7. Så hemskt tråkigt att höra. Jag och Greger skickar massor av krya på-hälsningar till Uffe och även kramar till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för hälsningar och kramar!
      Jag förmedlar dem till Uffe.
      Kramar till er också!

      Radera
  8. Vad tråkigt att höra. Livet förändras på några sekunder.
    Hoppas på snart tillfrisknande, men det gäller att inte göra för mycket, tiden har sin gång.
    Tänker på er!

    SvaraRadera
  9. Ja, mitt i allt så är allt förändrat.
    Tack Lena, tiden måste jobba men rörelsen är viktig i det här sammanhanget. Tack snälla du!

    SvaraRadera
  10. I am so, so sorry to read this :-(
    The coming months will be difficult for your both; I send my best wishes for a good recovery.
    xx

    SvaraRadera
    Svar
    1. Thank you Radka! Yes you are so right, we know, but Uffe is a big fighter and me too.
      Thank you very much! <3

      Radera
  11. Å, Karin! Jag blir alldeles tagen av att läsa vad som hänt Uffe. Jag ville kika och önska Glad Påsk, tacka för omtanken inför mig operation och blir så ledsen att läsa om stroken. På ett ögonblick kan livet förändras. Käraste Karin, jag förstår att det väntar en tid med oro och att det kommer vara jobbigt. Mina varmaste kramar till Uffe och till dig, jag tänker på er och hoppas att Uffe snart mår bättre.

    Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lotta!

      Det fina i detta är att vi vet att det kunde ha blivit mycket värre. Vi försöker se de positiva sakerna mitt i eländet som pågår just nu men det är jobbigt. Givetvis. Men vi har gott hopp om god förbättring.

      Varma kramar!

      Karin

      Radera
  12. Men vad tråkigt Karin. Blir ledsen när jag läser om vad som hänt Uffe. Tur i alla fall att läkarna tror att det blir nästan som tidigare framöver. Sådana här saker kan ta sin tid.
    Tur att man inte vet från dag till dag vad som skall hända. Kanske en sanning med modifikation eftersom jag ibland vet vad som skall hända eller att det kommer att hända något i mitt liv eller omgivning.
    Stor kram till dig och Uffe!

    SvaraRadera
    Svar
    1. På sätt och vis så har vi märkligt nog förberett oss på att det skulle hända någonting. I flera månader redan har vi båda känt att något är på väg..
      Tack för kramarna!

      Kramar till dig också!

      Radera
  13. Men... Uffe då, så kan du väl inte ha det! Och så det kommer det inte heller att vara. Karin, det fixar sig! Så många som jag känner som drabbats av samma plötsliga, skrämmande chock. Jag måste bara berätta om en kollega. Jag fick veta sent på valborgsmässoafton vad som hade hänt. Massiv stroke. Förlamad. Jag åkte till sjukhuset första maj och sjöng lite för honom. Han smålog med halva munnen, man var förlamad på hela högra sidan. Jag hälsade på då och då och efter ett halvår var han återställd. Kom emot mig i korridoren, glädjestrålande, och sa att nu skulle han börja jobba igen! Kram och många varma tankar till er båda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, men just nu har Uffe det så.
      Ja, vi litar på att det ska gå vägen och gå bra.
      Några månader med god rehabilitering ska fixa det.
      Det är givetvis omtumlande, jobbigt men också mycket annat
      Uffe har sin humor och sitt humör och sin envishet.
      Tillsammans klarar vi det här men visst blir det att omprioritera både det ena och det andra på bästa sätt.
      Tack för både kram och varma tankar. Nu suger vi i oss allt
      som ger styrka.

      Radera
  14. Så oerhört tråkigt ... tänk så fort livet kan ändras! Det kommer säkert att gå bra och även om det tar tid, så kommer han att återhämta sig. Skönt ändå att ni var på hemmaplan när det hände...
    Mina tankar finns hos er Karin.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uffe sade samma sak igår, skönt att vi inte var och vandrade i bergen någonstans. Ja, det kommer att gå bra, den förvissningen har vi också, fast vi är tagna, chockade och så vidare. Nu väntar rehabilitering ett längre tag men det kommer att gå.
      Tack Anki! Det värmer.
      Kram

      Radera
  15. Nej, så tråkigt! Förstår att det känns chockartat. Uffe och du är ju som ett och då blir man halv när nåt sånt händer. Givetvis kommer det att gå bra. Så tror jag alltid när något händer och jag är helt övertygad om att en positiv tro och livssyn hjälper till att det går på rätt håll. Jag tänker på er och skickar mina varmaste hälsningar till er båda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är chockartat. Idag börjar jag landa och likaså Uffe....det tar tid att ta in men det kommer att gå bra, vi får ha tålamod båda två och Uffe är en kämpe. Förstås förändrar det vår tillvaro och caférörelsen på något sätt men vi tar en dag i taget nu, huvudsaken är att Uffe blir frisk.
      Det hjälper absolut att vara positiv och se ljust på tillvaron, vi inser att vi är lyckliga trots allt. Det kunde ha varit mycket värre. Tack snälla du!

      Radera
  16. Vad ledsen jag blir för Uffes och din skull.Mest för Uffe som måst kämpa för att bli återställd. Och jag är så glad att han kom till läkare i tid. Styrkekramar till er båda två.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han har det inte så roligt just nu men du känner honom. Han kommer igen...och han kommer igen.
      Tack Eivor, kramar till dig med!

      Radera
  17. Åh nej. Jag läser så sällan bloggar numera och idag fick jag för mig att titta in här, det var så länge sedan (jag hade sparat en länk till ett gammalt inlägg som du skrev 2012 som jag tycker mycket om).
    Varm varm kram till er båda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mian!
      Vi suger i oss alla kramar, för nu behövs det verkligen.
      Varm kram till dig med!

      Radera
  18. Ja, allt kan vända på en sekund! Jag hoppas verkligen att allt blir bra även om det tar tid! Nu krävs det tålamod och styrka av er båda. Jag skickar goda tankar och vibbarvtill er! Stor varm kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det! Oddsen är goda och Uffe en kämpe och jag med. Det kommer att gå bra. Tack för goda tankar och vibbar. De värmer!
      Stor varm kram till dig med!

      Radera
  19. Svar
    1. Tack Birgitta!
      Nu känns alla kramar extra värdefulla. <3

      Radera
  20. Bästa du och Uffe! Ja, så skriver jag fast vi aldrig träffas i verkligheten, men det bli en bekantskap som värmer i blogglandia också, Pettas är ju ert ... av någon orsak ser jag headern och din soluppgång i kärlek och hopp ... det var min första tanke innan jag läste din text.Det är en chock och det ska landa långsamt. Så fort det går att det blir förändring, som en blinkning, vi har ju skrivet det på våra bloggar då och då i olika sammanhang både du och jag. Förstår av det du skriver att det också är hoppfullt om än det tar tid! Ge det tid blir min tanke utifrån mina jobberfarenheter. Allt som är gott och varmt i mina tankar till dig och Uffe på den väg ni nu ska gå tillsammans.
    Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tove!

      Du är så bra på att läsa mellan raderna och bilderna. Det är så jag tänkte det själv. Och det kommer att gå bra, det har redan gått bra, Uffe kommer igen men det måste som sagt få ta den tid det behöver ta.
      Reaktionen när chocken släppte för min del har varit stark. Jag blev utmattad och också sjuk på olika sätt men det håller på att stabilisera sig det också. Allt har sin orsak och verkan, sin tid. Det är gott att ha blogg- och fb-vänner som bryr sig och sänder kramar.
      Stor tacksam kram!

      Radera
  21. Nej, Karin! Nej!! Kände hur mitt hjärta sjönk när jag läste det här inlägget. HOPPAS att det blivit mycket bättre nu, kära du. Jag är så glad att de tror att han kan bli så gott som återställd. Jag håller alla mina tummar. ALLA!!
    Nu skickar jag alla varma, stärkande och kärleksfulla tankar till er. Jag hoppas OCH TROR att det ska bli BRA till slut.
    All kraft till er bägge.
    Skickar massor, massor och åter massor med kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, mitt i allt så förändras livet men vi hade tur. Uffe kommer igen även om inte till hundra procent men han kommer!
      Tack för alla välgångsönskningar och kramar. Det värmer verkligen

      Kram

      Radera
  22. Styrkekramar i mängder!

    SvaraRadera
  23. Åh, vad svårt... Tänk, man vet aldrig vad livet hittar på, och ju äldre vi blir, desto mer kan hända. Glädjande ändå att det inte blev värre. Jag blir allt slöare med bloggandet...
    Jag tycker att det är bra att du är rakt fram och skriver som det är, det blir så onödigt mycket gissningar om man börjar smussla. Jag ska tänka på er (ja, det blir förstås i böneform) och hoppas att du inte sliter ut dig med en massa annat som kanske kan stå på vänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom underfund med att det var bäst att gå rakt på rödbetan. Det blir så lätt spekulationer och historier som inte alls stämmer. Tack Marianne! Jag prioriterar Uffe nu och att han blir frisk och kan komma hem så snart som möjligt. Det andra får vänta eller gå pö om pö.

      Radera
  24. Karin, detta har jag inte insett förrän nu. Tack för att du berättar. Så svårt. Jag skickar alla goda tankar. Måtte allt gå så bra det bara kan. Värme, stora kramar, goda tankar till dig. Orden räcker inte men jag tänker på er och ... allt gott i en svår stund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eva, för alla goda varma tankar och kramar.
      Det känns jättefint med all omtanke.

      Kram

      Radera
  25. Kikar in och vill skicka lite varma kramar och hoppas att det är ett steg i rätt riktning varje dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Veiken!

      Uffe är på bättringsvägen. Det går framåt i rätt riktning, bit för bit, dag för dag. :)

      Kram

      Radera
  26. Maija på Bussö3 april 2016 14:57

    Nu läste även jag detta, har varit väkdigt sporadiskt på nätet under de senaste veckorna.
    Bra att det går åt rätt håll. Mina varmaste krya på -kramar till Uffe styrkekramar till dig, Karin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man är ju inte på nätet hela tiden, det finns annat som behöver prioriteras först :)
      Ja, det går riktigt bra nu. Jag är till Uffe alla dagar i flera timmar och ser hur det sakta men säkert förändras till det bättre. Med den här farten så har jag kanske honom hemma om en eller två veckor :)
      Tack Maija, jag kramar Uffe från dig och tar åt mig av styrkekramarna. De känns väldigt behövliga just nu.
      Kram

      Radera
  27. Kram till er båda.
    <3 <3

    SvaraRadera
  28. Stor kram till er båda.
    Det ska nog bli bra. Uffe är i trygga händer.
    Och Karin ska sköta om sig själv riktigt bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, i vårt fall blir det bra. Uffe är på god bättringsväg redan.
      Och jag försöker sköta om mig själv, absolut.
      Kramar!

      Radera
  29. Mycket tråkigt att höra och förstås mycket jobbigt för er. Självklart ett stort mörker då sånt här händer.

    Men det går att lösa det mesta. Jag fick cancer för 5½ år sedan och ovanpå det en mindre hjärtinfarkt och en 4-dubbel by-pass operation på det.
    Gick ned 35kg av cellgifterna och trodde nog inte jag skulle kunna leva öht i princip som förut nu 5½ år senare. Men det kan jag! :-)

    Önskar er båda en lycklig fortsättning, sjukvården är bra när det kniper!
    (Inte lika bra med småkrämper eller utan klar diagnos, som vi alla vet!)

    Mvh, Mats (foto Mats)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mats
      Du har verkligen gått igenom mycket! Vilken kämpe du är! Grattis för tillfrisknandet! Nu borde du väl ha fått din dos, skulle man tycka. Den räcker för många. Jag har faktiskt undrat någon gång nu och då vart Mats, med fotona tog vägen. Nu vet jag.
      För vår del så ser vi ändå väldigt ljust på framtiden och tillvaron. Vi inser att vi är lyckligt lottade, det kunde ha blivit så mycket värre. Uffe kan gå utan rullator redan, han kan tala mycket bättre än först och hans högra sida och arm har visat aktivitet. Med terapi på många sätt så räknar läkarna att han kommer tillbaka igen om några månader. Vi har mycket att vara tacksamma för.
      Visst har vi en bra sjukvård. Absolut. Läkare och övriga gör vad de verkligen kan. Det finns svagheter och så, men det ska vi nog skylla politikerna på och inte sjukvården för.
      Lycka till Mats på alla sätt och vis!

      med vänlig hälsning
      Karin

      Radera
    2. Tack Karin för din vänlighet, jag tänker på er och vet att det kommer gå bra även om det är tidsödande med rehab. Mycket SISU underlättar!

      Hälsningar,

      Mats

      Radera
    3. Tankarna är ömsesidiga Mats!
      För vår del går det bra i jämförelse med många andra.
      Och precis så är det. Sisu underlättar.
      Ta väl hand om dig på bästa sätt.

      Hälsningar
      Karin

      Radera