tisdag 23 juni 2015

Familjen "Oliktänkande"


Jag känner mig rik som har vuxit upp i en familj där
vi kunde ha olika åsikter om det mesta nästan för jämnan.
Inget gömdes under täcket, vi pratade fritt ur hjärtat
Några fickor behövdes inte för att gömma knutna nävar i
Rakt på rödbetan var den outtalade parollen 


Hur många gånger som diskussionens vågor höjde våra stämmor i försöken att bevisa
att någon av oss hade allra mest rätt  gentemot de andra vet jag inte, men
ofta hettade det till lite extra i vardagsrummet framför tv-apparaten
när ett nyhetsprogram eller liknande hade setts av oss allihopa
eller så var det en tidningsartikel som hade lästs som fick igång oss
Naturligtvis så handlade det nästan alltid om politik

Ruth Malvine, min mor som liten

Min mor blev någon gång kallad kommunist i ett sammanhang
när argumenten tröt hos både make och son
då hon deklarerade sina ståndpunkter glatt och högt
De hade för sig att det var det allra värsta av allt som var värst att kalla henne för,
men hon tog inte illa vid sig utan påstod att hon nog kunde vara kommunist
hur många gånger som helst om det så krävdes för att övertyga dem.



Vid det laget hade de ofta kommit så långt i åsiktsskillnaderna så det inte räckte
med att sitta ner när det skulle argumenteras utan alla ställde sig
upp och mer eller mindre per automatik så ställde de sig i två olika läger,
ibland i tre, beroende på.

Konstellationerna var föränderliga helt beroende på hur det lyckades med
övertalandet och hur man fick någon på fall
Mitt i allt så stod maken med makan mot
sonen eller sonen med modern mot fadern eller
fadern och modern mot sonen 

Jag, dottern, var redan då en iakttagare och satt i soffan och såg
på när det gick vilt till i det Sommarströmska "speakers corner" ,
dock inte utan egna åsikter men i början var jag alltför ung
för att förstå hela vidden av vad som
stod på världsagendan i vårt vardagsrum (Hyde park)


Så småningom deltog jag lika glatt och ivrigt jag också i debatterna,
när jag hade lärt mig lite mera av livet och om livet
och världen utanför
Ofta hamnade jag i morslägret mot farslägret som bestod av idel ädel karlfolk ;)
Tänka sig.

Det hände att vi inte kom överens alls men det gjorde ingenting
Alla förstod vi att vi kunde ha olika politiska åsikter utan att förlora varandra
När argumenten tröt och vi inte kom längre så slöt vi upp i en hop och gick
mot köket för att äta eller dricka, fortfarande ivrigt diskuterande och gestikulerande
på vägen 


Men så snart vi satt vid matbordet var de tidigare heta diskussionerna som bortblåsta.
Solen sken på himlen igen och fastän vi inte hade haft samma åsikter stunden innan
så var vi de mest enade människor man kunde tänka sig.
Hade någon utomstående då kommit in och haft en åsikt om det vi redan hade diskuterat
hade vi troligen hållit ihop och stått på oss som om vi var överens.
En för alla, alla för en.
Solidariteten var stor.
Och roligt hade vi! 


De här minnena dök upp idag när jag småsuckade över den jobbiga attityd och
hets som syns alltmera i vårt samhälle av idag
Livet är inte så svart och vitt som det utmålas
Det jag har svårt att förstå
är att man inte kan ta andras åsikter rakt upp och ner utan att man måste
pådyvla sina egna som de enda rätta,
ofta på bekostnad av någon annan person
Självidealiseringen är stor.

I höst är det lagtings- och kommunval på Åland,
vilket märks tydligt redan nu.
Jag gillar inte attityden att man framhäver sig själv på bekostnad
av någon annan.
Då kan jag inte ta det "ädla" budskapet som man för fram på allvar,
då känns det som politisk propaganda och inget annat.



Kan man inte bara sakligt berätta hur man själv vill jobba inom politiken utan
att racka  ner på någon annan i ett "omedvetet" självförhärligande?

Flyktingpolitiken har blivit en het potatis och en valfråga av dignitet.
Större än den behöver vara, för det finns ju redan ett beslut på
att man ska ta emot kvotflyktingar
från krigshärjade länder
De tjugo första kommer redan i höst till Mariehamn
och en familj till Jomala. 
En god början att glädjas åt
Förhoppningsvis kan vi hjälpa flera lite längre fram


Att det finns röster i samhället som vill debattera eventuella risker
med mottagandet av flyktingar som kommer från ett krig
behöver man ju inte göra till någonting större än vad det är.
I en demokrati måste också finnas plats för oliktänkande och tyckande,
om man tycker om det eller ej

Lite rim och reson efterlyses

Ta väl hand om varandra gott folk!

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

24 kommentarer:

  1. Bra text och jättefina bilder! Är så inne i bilderna att jag nästan glömde av texten. Jaså du var en iakttagare som jag när du var liten och yngre. Det har vi igen nu. Tycker också om att diskutera och även att komma ihåg att vara medmänniska. Avskyr när de ser ned på flyktingar. Skräp finns även hos oss men det glöms lätt av. Otroligt fin maskrosbild *wow* Bortskämda ekorrar och vackert porslin/ kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Spanaren! :)

      Ja, det är jag nog av födsel och ohejdad vana. En iakttagare men förstås finns det andra sidor också
      Naturligtvis så måste vi hjälpa folk som flyr för sina liv
      Jadå, vi har bortskämda ekorrar och så ska det förbli!
      Kram

      Radera
  2. Jag tycker också det är ok att man framför sina egna åsikter, men det är inte ok att förminska eller göra narr åt någon annan för att plocka poäng. Det är bara fegt. Det lät så mysigt när du berättade om ert "talarhörn". Om det varit lika enkelt att göra så i alla hem så kanske det hade blivit ett bättre dikussionsklimat.....man diskuterar men med respekt för varandra. Jaså din ekorre gillar kanelsnurror? Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att förminska, göra narr och rent av mobba hör inte till i debatter. Det visar respektlöshet om någonting. Fegt är ordet, helt rätt Gunnel!
      Jadå, ekorrarna gillar kanelbullar som blir över. Sötnosar på många sätt.
      kram

      Radera
  3. Det är alltid kul och intressant när man kan ha givande diskussioner utan att för den skull bli osams. och så länge man respekteras varandras åsikter så fungerar det ju.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är roligt att debattera när sällskapet som gör det visar ömsesidig respekt och muntur.
      Då fungerar det

      Radera
  4. Om ett sådant diskussionsklimat var mer utbrett tror jag definitivt att vi skulle ha ett bättre samhälle och mer grundade medborgare i samhället. Jag är också uppvuxen i en familj där allt fick diskuteras. Mor- och farföräldrar samt mor och far representerade de flesta politiska partier tillsammans och de var därmed alltid diskussionsbenägna. Alla var kristna men tillhörde diverse olika församlingar varpå även trosövertygelser var fullt tillåtna att diskutera och ifrågasätta. Men diskussionerna skede alltid med en grundläggande respekt för varandra. Tidigt började vår generation att ge oss in i debatterna och vi välkomnades och blev lyssnade på men också ifrågasatta.
    För mig personligen har detta inneburit en grundläggande respekt för andras åsikter men också att jag inte går på något utan att verkligen vara övertygad om det.
    Jag älskar dina bullar som hänger så vackert åt ekorrarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det jag också. Mera öppenhet och större förståelse för olikheterna.
      Det är en grundbult i livet att ha haft det så. Att ifrågasätta är sunt. Man lär sig hela tiden någonting nytt på vägen. Härligt att du också har upplevt det så
      Ekorrarna gillar när det blir bullar över i caféet, talgoxarna detsamma. De skalar dem med perfektion, så mitt i allt hänger de nakna där, bullarna :)

      Radera
  5. Måste ha varit underbart att växa upp i en sådan familj! När jag var ung tyckte alla jag bara var jobbig när jag ville diskutera saker och man talade aldrig om saker som skulle ha kunnat orsaka konflikter. Kanske var det det som gjorde att jag flyttade hemifrån redan när jag var 16 år. Diskussionerna med kompisarna gick däremot höga.

    Jag blev politiskt "oliktänkande" från min familj vid någon period i mitt liv och det upptogs inte nådigt. De bröt t.o.m kontakten under en tid. Som väl är har tiderna ändrats och man har mer respekt för barns och ungdomars åsikter.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var fint och då förstod jag det kanske inte så bra som jag gör idag med facit i hand.
      Jag tror att det är många som har upplevt liknande som du Ingrid, synd nog.
      Jag kan komma på mig än i denna dag att jag vill ringa mamma och diskutera någonting som står i tidningen. Vi hade långa samtal om politik per telefon när jag var vuxen med egen familj. Ja, tiden går och allt förändras.
      Kram

      Radera
  6. Så bra skrivet Karin. Jag håller med dig till 100%.
    Att kunna uttrycka en åsikt är vars och ens rätt. Och att man skall kunna göra det utan att bli attackerad - kanske både fysiskt och psykiskt.
    Jag har aldrig förstått mig på varför människor inte kan acceptera olika åsikter. Vad är de rädda för?
    Oftast håller jag tyst eftersom jag blir så urbota trött på att andra försöker pracka på mig sina åsikter och inte kan acceptera att jag kanske har en avvikande åsikt.
    Ekorren som ligger i trädet är underbar. :)
    Vad har du gett dem att äta? Bullar?
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anne-Marie!

      ja, man borde kunna vara sig själv utan att bli påhoppad för sina åsikters skull.
      Ja, vad är de rädda för? För sig själva tydligen, för det är ju i andra man ser sig själv
      Ekorren tar igen sig, liten som den är. Den somnade en stund efteråt men bilden blev så suddig. Bull-bilden är från ifjol när vi hade några bullar från caféet då dagen var slut.
      Annars äter de helst nötter och frön men lite sött smakar tydligen det också
      Kramar!

      Radera
  7. Många fina bilder du lagt upp. Visst det är bra med ett öppet sinne och få säga vad man tycker och kunna respektera andras åsikter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marie! :)
      En livsnödvändighet är det .

      Radera
  8. Ja, jag tycker också man ska få tycka olika utan att folk går i taket för den sakens skull. Yttrandefrihet, absolut.
    Så fina bilder i inlägget!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hur skulle det se ut annars. Rena diktaturen? Nej, det vill nog ingen ha,fastän röster höjs
      Tack Annika!
      Kram!

      Radera
  9. Solidaritet utåt är rätt och riktigt, men oerhört uppfriskande att ni kunde tycka olika inom familjen. Åsikter måste stötas och blötas och då behöver man lite motstånd ibland, för att veta och förstå bättre var man själv står... I och med SDs framfart här i Sverige, tiggarfrågan mm mm, så har man fått det närmast omöjligt att öppet uttala sin åsikt om vissa saker, utan att bli stämplad för någonting som man verkligen inte representerar. Det anser jag är farligt. Diskussionen dör och atmosfären blir precis lika censurerad som i en diktatur, oavsett goda avsikter i grund och botten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi var nog väldigt olika i våra åsikter och det gick hett till emellanåt. :)
      Det är precis som du skriver, man behöver lite motstånd för att förstå sig själv bättre. Livet är en skola
      Vi har samma sak här och även om vi inte har något SD eller något Soiniparti så finns det förstås liknande riktningar även här. I samma frågor har vi samma problem som ni, man vågar knappt öppna munnen innan man blir stämplad och så får det inte vara. Då får det helt fel effekt i ivern att tysta det som känns obekvämt. Du skriver det precis som det blir i din sista mening. Senast idag fanns en insändare i tidningen om att tidningarna borde se till att de "förhatliga" inte borde få utrymme alls.

      Radera
  10. Ett väldigt bra inlägg Karin! Det är få saker jag tycker är så obehagliga som när det förutsätts att alla ska tänka och tycka lika vare sig det handlar om politik, religion, barnuppfostran eller vad det vara månde. Sen är jag helt betagen i bullträdet! Förstår att ekorren har bosatt sig där! Stoppar man ner en bulle jorden måntro och så växer det upp ett bullträd:-) Kram och tack för ett tänkvärt och trevligt inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna!

      Jag tror att de flesta av oss känner och tänker likadant. Åsikter har vi rätt att ha, det finns inskrivet i de nordiska ländernas grundlagar och även om man inte alls håller med i mångt och mycket har man inte rättighet att kränka andra med nedsättande benämningar.

      Joo, precis så har vi gjort. Påtat ner en bulle i jorden och så blev det ett bullträd. ;)

      Kram! <3

      Radera
  11. Visst måste man få ha olika åsikter och andra får ha sina och jag mina .Häftiga bullar till ekorren .Vi kommer också att få flyktingar hit till byn i höst . Vi har mest lediga lägenheter här i byn ,kramen ,Nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det ju!
      Det är inte så ofta som ekorrarna får bullar men när det händer så blir det bullfest i ordets rätta bemärkelse. :)
      En bra kombination för allas del i er by.
      Kram

      Radera
  12. Det du skriver har jag också efterlyst: ett parti som bara håller sig till hur bra planer de har!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är önskvärt att det skulle fungera så. Sakligheten är en dygd i politiska sammanhang

      Radera