måndag 11 maj 2015

Firardag

I går firades  morsdag i Finland men också i nästan sjuttio länder
till över hela världen



Jag blev förvånad när sonen ringde igår och grattade till dagen
och spontant tänkte jag att han hade missat att han redan hade gratulerat mig
till födelsedagen för en vecka sedan.



Men så var inte fallet. Han hade blivit påmind av någon. Sedan skrattade han
och sade att "vi är likadana du och jag mamma, vi föds, vi lever och vi dör
och däremellan tar vi det som det kommer"
Och precis så är det med dottern också.
Vi vet att vi har varandra, allt annat saknar betydelse.


Personligen firar jag inte dagen så gott som alls och har ingen som helst förväntan
på mina barn att de måste komma ihåg mig på mors dag.
Kanske för att min egen mor inte var särskilt firarbenägen denna dag
Det har förmodligen präglat mig


Hon avstod gärna och tyckte att vi barn skulle bete oss som folk hela året om istället
och inte bara denna enda dag.
Krysta inte till det, var budskapet
Visst hände det att hon fick både tårta och present
men det skulle komma från hjärtat och inte av något måste
Det är affärsmännens dag fick vi ofta höra


Så är det faktiskt. Också.
Men från första början introducerades dagen
i Philadelphia år 1905 av Anna Jarvis för att hon på årsdagen av sin mors bortgång,
ville hedra minnet av henne.
Den 10 maj 1908 hölls därför en gudstjänst med fokus på fjärde
budet och moderskärlek....och på den vägen är det


Dagen spreds därefter i resten av USA och blev officiell helgdag år 1914.
Sedan stod Storbritannien i tur och steget därifrån till Skandinavien var inte långt.
Det tog dock flera decennier innan dagen blev stor i den omfattning som den är nu
i våra dagar.


När mina barn var små så lagade de sina egna morsdagskort
på dagis och senare i småskolan.
De plockade vitsippsbuketter någon gång, påhejade av sin morfar
Det hände att jag fick te med smörgås på säng

Sedan bakade jag en tårta (av sjöfågelägg)  till kaffet på eftermiddagen
Tårtbotten var gul som solsken, grädden och bären goda och vips
så var allting slut.
Det hände att min mor och jag tillsammans firade att vi blev firade


Dagen är officiell flaggdag i Finland så flaggan gick i topp hos grannen
eftersom vi inte själva hade en flaggstång.
Grannen Hilma firade alltid morsdagen med pompa
och ståt även fast hon inte var mor men på sätt och vis så var hon som
en mor för alla som kom dit så ingen tänkte annat än att det var precis som det skulle vara



Det är mera brukligt nu än tidigare att mödrarna blir utbjudna på restaurang
Tidningarna är fyllda med annonser om lockande morsdagsbord, presenter och
allt mellan himmel och jord.
Nu tycker jag att dagen har blivit väldigt mycket affärsmännens dag

Men det är som det är med det mesta.
Var och en gör det den själv vill och har möjlighet till

För min del vill jag att dagen inte ska kännas som ett måste,
och att mina barn ser till att visa respekt mot alla människor
hela året om.

Bättre morsdagspresent kan jag inte få.

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

28 kommentarer:

  1. Vilka underbara kort!
    Tänk att vi i Sverige ska vara lite motvals och fira sista söndagen i maj. Ni har en skön intällning till varandra. En gratulation som inte är förväntad blir ju så mycket mer glädjande.
    Och visst blir man glad för ett ihopknåpat kort eller armband (tålamodet brukar inte räcka till ett halsband) till frukosten. Här kommer hela min goss-/manskör in och sjunger på morsdags morgon. Oftast oplanerat flerstämmigt och oerhört vackert i mina öron.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är väldigt vackra och också rätt gamla vid det här laget. Jag har fått dem och sitter här och tittar på dem med jämna mellanrum, funderar på vad jag ska göra med dem osv....
      Kommer dag så kommer råd, som det heter.
      Så är det absolut, det icke förväntade upplevs så mycket mera och på ett så skönt sätt.
      Inte illa Hanna, att ha en egen goss-manskör! :) Lyckost! Självklart så sjunger de vackrast av alla. Så är det bara

      Radera
  2. Vackra kort! Och det fina med sådana där samlingar (jag har ett gäng trevliga gamla påskkort) är att de tar så liten plats att de bara kan få ligga där i någon låda. Och så stöter man på dem ibland och får sig ett småleende över att de är vackra, roliga, knäppa eller bara gamla i största allmänhet.

    Min mamma hade samma inställning till Mors dag (bara ett kommersiellt jippo) så det eventuella firandet berodde helt och hållet på att det kunde vara kul med lite uppvaktning och tårta. Vissa år förstärktes firandet av att båda mina syskon är födda på mors dag, olika datum, visserligen, men sista söndagen i maj i båda fallen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De gamla korten är vackra. Även här finns både julkort och några påskkort från nästan hedenhös och tack och lov så tar de inte stor utrymme. Har fått för mig att jag borde göra någonting så ännu fler personer skulle få se dem men vet inte riktigt hur. Ännu

      Det var väl tajmat med syskon som föddes på mors dag...och du kom lite tidigare i maj.
      Majungar alla tre.

      Radera
  3. Underbara Morsdags-kort!
    Undrar varför Sverige inte firar Mors dag samtidigt... underligt!
    Jag är inte mycket för det här med särskilda dagar... inte Mors, inte Fars... och inte andra specialdagar heller. Kanske ligger motståndet i att jag växte upp hos min farfar och farmor och när alla klasskamraterna gjorde fina teckningar till sina föräldrar så... ja, jag hade ju ingen pappa eller mamma (i alla fall ingen som jag kunde ge korten till...) sen har det ju blivit så att kommersialiseringen av dagarna gör att jag får taggarna utåt. Men självklart blir jag glad när mina egna barn kommer ihåg mig :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, säg inte annat. De är väldigt vackra.
      Det finns många länder som firar andra helger än de ca sjuttio som jag redan nämnde. Troligtvis så har man bara bestämt att det ska vara så. Sverige har inte gjort dagen till en officiell flaggdag, som Finland har gjort, men oftast så flaggar folk i alla fall.
      Jag minns att också jag gjorde morsdagskort i skolan, lite vagt, men att vi firade på annat sätt minns jag inte alls. Jag kan förstå att du kände ett visst motstånd i din situation. Nu är det kommersiellt som bara den och här börjar man trigga upp folk med att köpa morsdagspresenter långt i förväg. Den där äkta känslan försvinner lätt i detta...det uppstår måsten som jag inte tycker om alls. Men precis som du skriver, man blir givetvis glad att man är ihågkommen.
      Kram

      Radera
  4. I Finland var det där stort då jag växte upp. Klart större än fars dag. Som tur är så bor jag i Sverige nu så kan jag skylla på det när jag glömmer. Jag har ganska svårt för min mor och känner absolut inte att jag vill fira att hon är min mamma. Det finns ingen tillit mellan oss. Vad gäller mitt eget firande, så har sönerna ibland fått pyssla ihop någonting i skolan. De är ju "karlar" (ursäkta mina stereotypier) och finner inte så mycket inspiration i att fira mig eller någon alls, om jag t ex jämför med min mans dotter som aldrig skulle glömma fars dag. (Men hans son glömmer glatt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så jag upplever det också, att det är stort i Finland.
      Fars dag firades mera hos oss än mors dag men det beror på att min far älskade att få paket. Vad de innehöll spelade mindre roll, huvudsaken var paketen. :) Men du har rätt, fars dag kommer i skymundan av mors dag här.
      Man ska göra som man känner, då är det äkta. Jag gissar att din mor skulle höja på ögonbrynen om du plötsligt började fira henne.
      Jag tror också att det är skillnad på hur döttrar och söner firar och kommer ihåg. Inte skulle min son komma ihåg heller om han inte blev påmind om det....och han som jag vet att det inte alls är nödvändigt för min skull. :)

      Radera
  5. Anna Jarvis dog 1948, djupt olycklig och desillusionerad därför att dagen spårat ur och blivit kommersialiserad.
    Eftersom ingen hade någon kläm på hur dagen skulle firas så kom det 1920 ut en skrift i Sverige med ett antal punkter hur vi skulle gå till väga:
    1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
    2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
    3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
    4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
    5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.
    6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag.
    Margaretha
    som håller med
    Minnie Mouse
    som sa:
    make every day
    mothers day

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack Margaretha för all information som du har plockat fram!
      Jag förstår Anna Jarvis. När pengalukten vädras så blir inget som det ska bli...då går det mesta överstyr när det gäller dagar som man vill fira.
      Intressant med punkterna om hur mor skulle firas. Ungefär så här är det och därmed basta!
      Jag håller också med Minnie Mouse och min egen mor, fast hon sade det Minnie sade med andra ord.

      Radera
  6. Så otroligt vackra Mors Dags-kort. Jag instämmer i din mammas åsikt om firandet. Visst är det bättre att uppmärksamma varandra till vardags än bara kanske en gång om året. Det känns bara påtvingat. En spontan present eller hälsning är mycket mer värd. Min mor ville alltid firas på Mors Dag och det gjorde vi så gärna, men hon var för den skull inte bortglömd resten av året. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är mycket vackra korten, små konstverk.
      Jag lärde mig nyss i Margarethas kommentar här ovan att Minnie Mouse tyckte detsamma som nog de flesta av oss verkligen tycker. För mycket och för litet skämmer allt och det påtvingade kan man vara förutan.
      Kram

      Radera
  7. Jag kan bara instämma i alla tidigare kommentarer - så vackra kort! Visst har det blivit väldigt mycket kommersialiserat kring denna dag, och det kan räcka väldigt gott med en liten handplockad blombukett och en kram! (och när det nu firas vid olika tillfällen så kan vi ju kramas jättemycket ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är nog alla överens både om kortens skönhet och också om kommersialiseringen...den kan vi leva förutan. Den lilla handplockade blombuketten och en kram, en liten hälsning räcker längre än långt!

      Radera
  8. Vilket intressant inlägg, mycket jag inte visste! Vackra gammaldags kort. Kommer barnen ihåg att ringa är det roligt, men jag tror inte jag skulle tänka på det om de glömde. Jag är så dålig på bemärkelsedagar själv!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det Anna!
      Det är bra när man inte har förväntningar utan kan ta saker och ting som de kommer. Och glad blir man ju alltid när de hör av sig oberoende av vilken dag det än är.

      Radera
  9. Det är en fin dag att fira, tycker jag. Och jag vet att det flaggdag i Finland och att den betyder mycket där. OCH varför inte? Jag tycker absolut att man ska ta vara på den dagen, och Fars Dag, ge lite extra uppmärksamhet. Personen i fråga blir ju bara glad! Affärsmännen behöver man egentligen inte alls gynna. Sen bör man ju förstås alltid uppskatta sin mamma och pappa alla dagar på året. Men att det finns en Mors Dag och en Fars Dag tycker jag bara är roligt och extra festligt, men jag gillar ju att fira allt jag kan under året :-)
    Min mamma har alltid velat blir firad på dagen, för min mormor var/är den jättestor för. Tror jag färgats av det + att den ÄR jättestor i USA. Lika stor som i Finland. Minst.
    Jag säger, fira på, uppmärksamma. För det görs nog inte direkt annars, tyvärr. Tror vi behöver en dag som påminner oss/många om det hela. Telefonsamtal, mail, kort etc. Det räcker så! Själv ringer jag min mamma i Sverige sista söndagen i maj, och en liten present har jag alltid med mig dagen till ära då jag kommer hem på sommaren :-)
    De gamla korten är jättefina!!!
    Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut Annika, vi är nog helt överens om det men hur man än ser på saken så har dagen blivit väldigt kommersiell och det är det jag tror att många inte tycker om. Sedan gör man ju själv ändå vad man vill av dagen om man klarar av att inte följa med det yttre trycket.
      Jag tror nog att dagen är större i USA än i Finland. Den är större på Åland än i Finland skulle jag våga påstå...här går många ut och äter och firar stort.
      Personligen så kommer jag nog att ta mors dagen som den kommer, precis som jag alltid har gjort. Jag trivs bäst så. Huvudsaken för min del är att det inte blir ett påtvingat uppvaktande. Då blir det bara krystat och tillgjort och något sådant vill jag inte vara med om.
      Det finns en annan sida på detta också, tänk på alla mödrar och fäder som sitter ensamma på t.ex ett ålderdomshem och väntar och väntar och ingen kommer. Då är de här dagarna av ondo...Att se hur andra blir uppvaktade och man själv är bortglömd. Det finns två sidor som vanligt på ett mynt.
      Men för min del så är det ok att fira om man gärna vill det, men jag tycker inte om att man gör det bara för att det triggas upp i massmediala annonser och måsten som skapas.
      Det är bra att var och en kan göra som den själv vill och mår bra av.
      De gamla korten är mycket vackra :)
      Kramar!

      Radera
  10. Ytterligare en till som tycker dina gammaldags kort är så fina. Ett trevligt, intressant inlägg du gjort.
    Jag håller med dig om att man önskar barnen visar respekt för andra människor året om.
    Ha det gott !
    Kramar !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår det Marie!
      Man kan ju inte låta bli att tycka att de är fina.
      Tack! :)
      Ha det gott du med!
      kramar!

      Radera
  11. Vi tycks alla vara överens om att korten är mycket vackra.
    Tänk så många fler detaljer man ansträngde sig att ha förr i tiden när man utförde konstverk. Allt verkade mera välgjort.
    Tycker du har en mycket sund inställning till Mors Dag. Självklart skall man visa varandra respekt alla dagar under året. De flesta helgdagar och dagar man skall fira något verkar ha gjorts till dagar som mest gör affärsmännen välmående. Inte fel att komma ihåg sin mamma men en enkel blomma som man kanske till och med plockat själv är säkert lika uppskattad.
    Intressant att Sverige inte har Mors Dag förrän senare. Man kan undra vad det beror på.
    Jag föddes på Fars Dag så var hans ständiga present. :)
    Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så tycks det vara :)
      Gamla kort är ofta väldigt vackert kolorerade, har lite mera själ än de nyare. Kanske
      Tyvärr är det nog så att helgdagar av det här slaget har blivit alltför kommersialiserade. Man kan avstå, givetvis, och göra dagarna till vad man själv vill men ändå faller nog de flesta in köphysterin. Marknadsföringen är skickligt utförd.
      Jag upplever själv att det känns bäst att få en kram och en varm tanke, någonting smått personligt om givaren verkligen vill ge. Man måste förstås förstå det också.
      Fars dag är ju alltid andra söndagen i november över hela världen? Tror att det är så. Vilken farspresent han fick, din far. Den bästa tänkbara.
      Kramar!

      Radera
  12. Nej, faktiskt så har vi fars dag i juni i USA.
    Ingenting är standardiserat verkar det som. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser man på!:) Man lär sig alltid någonting nytt på bloggen. Tack för det Anne-Marie!

      Radera
  13. För min del blir det firande enligt svensk sed. Barnen brukar hitta på något i form av god mat eller liknande. Min mamma gick bort redan när jag var 15 år, så henne firar jag endast via minnen och tankar. Tydligast är firarminnena från skolan, där vi bjöd in mammorna dit... bjöd på fika, sång, dikter och liknande, efter att vi dekorerat dem med kort vi ritat själva och så en liten bukett vårblommor. Kära minnen som jag nogsamt burit med mig.

    En finfin dag önskar jag dig!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du var ung när du blev moderlös! <3
      Så fin tradition att bjuda in mammorna till skolan på uppvaktning. Brukade ni göra likadant när det blev fars dag? De kära minnena bär man inom sig, absolut.
      En fin dag önskar jag dig också Aila!
      Kram

      Radera
  14. Vilka vackra morsdagskort! Din son uttryckte det så fint tycker jag ...
    Mors dag är inget jag har närhet till, varken som mor själv eller till min mor flyttade ut ur familjebilden då jag var 3 år, de övriga mödrarna far - och mor - firade aldrig.
    Men mina barnbarn kommer i håg och det blir en teckning eller blomma, vilket jag uppskattar. Gillar ändå Hilma grannen som var "stormor".
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har det lite likadant med allt firande, barnen och jag. Vi är praktiskt lagda :). Det händer att ett samtal inför julen kan låta så här: " och vi ger väl varandra det vanliga i år igen"? vilket betyder att vi ger varandra julklappen att inte behöva köpa någonting alls utan att bara att vara tillsammans. Så fort det känns som ett måste så försöker vi avstå.
      Det som kommer av hjärtat, spontant uppskattar jag också.
      Hilma var verkligen en stormor och mormor. När min mor dog så konstaterade Hilma att jag då var hennes dotter istället. Inget mera mankemang med det! Så var det bara!
      Kram

      Radera